Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5. De offentliga transfereringarnas syfte är just att påverka inkomst<strong>för</strong>delningen,<br />
att jämna ut inkomster över livscykeln eller mellan individer/hushåll.<br />
En livligt diskuterad fråga, som vi får anledning att återkomma till, är huruvida<br />
vissa transfereringar minskar incitamenten att arbeta. De kan i så fall,<br />
samtidigt som de jämnar ut inkomst<strong>för</strong>delningen, bidra till ojämnare <strong>för</strong>delning<br />
av <strong>för</strong>värvsinkomsterna.<br />
Olika bedömare lägger inte oväntat olika vikt vid olika faktorer. Danziger<br />
och Gottschalk anser att upphovet till den skevare inkomst<strong>för</strong>delningen finns<br />
att söka på arbetsmarknaden och inte i <strong>för</strong>ändringar i transfereringar eller<br />
familjebildning. Roten till den ökade ojämlikheten i familjeinkomster de<br />
senaste årtiondena finns, enligt de båda <strong>för</strong>fattarna, främst i utvecklingen av<br />
männens <strong>för</strong>värvsinkomster. Som ”huvudmisstänkta” framhålls den tekniska<br />
<strong>för</strong>ändringen och avindustrialiseringen. Men ingen enskild faktor framstår<br />
som ”den rykande revolvern”. Burtless anser att ökningen av familjeinkomstojämlikheten<br />
mellan 1979 och 1997 till en tredjedel beror på ökad lönespridning,<br />
till en femtedel på ändrade familjemönster och till en åttondel på<br />
att hustrur till män med höga inkomster arbetar mer. 49 Robert Lerman anlägger<br />
ett annorlunda perspektiv. Han menar att immigrationen har haft stor<br />
betydelse <strong>för</strong> den långsammare ökningen och ojämnare <strong>för</strong>delningen av<br />
inkomsterna de senaste årtiondena. När man jäm<strong>för</strong> inkomst<strong>för</strong>delningen i<br />
en grupp (invånarna i USA) vid ett tillfälle med <strong>för</strong>delningen i två grupper<br />
(invånarna i USA samt de invandrare som har kommit till USA sedan det<br />
<strong>för</strong>sta tillfället) vid ett senare tillfälle är det, menar Lerman, ungefär som att<br />
jäm<strong>för</strong>a <strong>för</strong>delningen i Västtyskland <strong>för</strong>e murens fall med det enade<br />
Tyskland. Lerman gör där<strong>för</strong> experimentet att jäm<strong>för</strong>a <strong>för</strong>delningen i den<br />
amerikanska arbetskraften 1996 med <strong>för</strong>delningen i motsvarande grupp<br />
1979 (USA:s arbetskraft 1979 och de invandrare som kommit till USA <strong>efter</strong><br />
1979 till de löner de hade i sina hemländer 1979). Resultatet blir då ett annat<br />
än det vanliga. En stagnerande medianlön blir till en stigande, och ökande<br />
löneskillnader till minskande. Alla inblandade har helt enkelt fått det bättre. 50<br />
49 Burtless (1999) sid 33–34; Danziger & Gottschalk (1995) sid 110–112.<br />
50 Lerman (1999a).<br />
42
Change language