Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
än USA, genom skatter och transfereringar, försökt hindra utfallet på arbetsmarknaden från att få genomslag i inkomstfördelningen. Förklaringar till ökad ojämlikhet Samhällsvetarna har identifierat en rad faktorer bakom de senaste årtiondenas utveckling mot ökad inkomstojämlikhet. Problemet är att de hela tiden samspelar. Låt oss titta på de vanligaste förklaringarna eller faktorerna: 45 1. På arbetsmarknadens efterfrågesida spökar avindustrialiseringen, som anses ha bidragit till ojämnare inkomstfördelning genom att lönespridningen är större i tjänste- än i industriproduktion. De relativt högbetalda industriarbetarna har enligt denna förklaring i allt större utsträckning kommit att ersättas med högbetalda dataexperter och lågbetalda ”hamburgervändare”. Men vad beror avindustrialiseringen på? En förklaring går ut på att människor med stigande inkomster lägger en minskande andel av inkomsterna på varor och en ökande andel på tjänster. En annan förklaring tar sikte på den ökande handelns eller globaliseringens betydelse. 46 Ökad import av industrivaror från nyindustrialiserade länder skulle ha tvingat industrier i USA att sänka löner och lägga ner eller flytta fabriker till låglöneländer. Även den tekniska förändringen – med datorerna i centrum – ökar efterfrågan på högutbildad, och minskar efterfrågan på lågutbildad, arbetskraft. 47 Förändringar i arbetsorganisationen kan ha samma effekt. Tidigare har man också räknat med att konjunkturcyklerna medfört att ojämlikheten har ökat i lågkonjunkturer när den minst värdefulla arbetskraften har fått gå, och minskat i högkonjunkturer när denna arbetskraft återanställts. Detta mönster bröts, som sagt, under 1980-talets återhämtning och expansion. 2. På arbetsmarknadens utbudssida träder tre grupper i förgrunden: invandrarna, fyrtiotalisterna och kvinnorna. Invandringen till USA var större under 45 Se fr a Danziger & Gottschalk (1995) kap 7 och Ryscavage (1999) kap 5. Jfr t ex Gustafsson & Johansson (1999) och Wadensjö (1997) kap 2. 46 För en kritik av förklaringen, se Burtless (1996). 47 Avindustrialisering och teknologisk förändring har liknande effekt på lönerna, men Danziger och Gottschalk (1995, sid 41) menar att man i princip kan skilja processerna åt: avindustrialiseringshypotesen antyder att arbetsgivarna kommer att efterfråga färre högutbildade arbetare om kostnaden för dessa stiger medan teknologihypotesen antyder att arbetsgivarna kommer att fortsätta efterfråga högutbildade arbetare även om kostnaden för dessa stiger. 40
1980-talet än under 1970-talet och skulle, eftersom den medför ett ökat utbud av oskolad/oerfaren arbetskraft, kunna bidra till att förklara de ökade inkomstskillnaderna. Den stora baby-boom-generationens (fyrtiotalisternas) entré på arbetsmarknaden kan ha medfört sjunkande löner för oerfaren arbetskraft på 1970-talet, men förklarar inte utvecklingen på 1980-talet. Samtidigt gick många fyrtiotalister ut från universiteten på 1970-talet, medan utbudet av universitetsutbildade avtog på 1980-talet. Eftersom efterfrågan på högutbildade har ökat kontinuerligt är det förståeligt att deras löner skjutit i höjden. Kvinnornas inträde på arbetsmarknaden har troligen påverkat inkomstfördelningen på olika sätt. För det första har kvinnor haft lägre löner än män, men detta ”gender gap” har minskat över tiden. För det andra var lönespridningen bland kvinnorna till en början inte så stor eftersom de gick ut i ett begränsat antal yrken, men spridningen har ökat i takt med att de erövrat allt fler yrken. För det tredje gick till en början främst kvinnor i familjer där mannen var lågavlönad ut på arbetsmarknaden, vilket tenderade att minska (familje)inkomstojämlikheten. Numera arbetar både män och kvinnor i höginkomsttagarfamiljer och den utjämnande effekten av ”arbetande hustrur” har spelat ut sin roll. 3. ”Lönebildningsinstitutionerna” spelar också en roll. Starka fackföreningar som sluter centrala avtal kan dämpa marknadskrafterna. De amerikanska fackföreningarnas medlemsantal och inflytande har varit på nedgång i årtionden. Omkring 29 procent av arbetskraften var fackligt ansluten 1975 men bara 17 procent 1995. Lagstadgade minimilöner kan staga upp den nedre delen av inkomstfördelningen. I USA urholkades minimilönen under många år, från 6,05 dollar i timmen 1965 till 4,25 dollar 1995 (i 1995 års priser), men 1996 höjdes den till 4,75 och 1997 till 5,15 dollar (i löpande priser). 48 4. Familje- och hushållsbildningen har förstås betydelse när man jämför familjers eller hushålls inkomster. Allteftersom skilsmässorna och det utomäktenskapliga barnafödandet har ökat och befolkningen åldrats, har en allt större del av de amerikanska hushållen kommit att bestå av ensamstående eller ensamstående med barn. 48 Se Ryscavage (1999) sid 83, 85. 41
- Page 1: Den amerikanska välfärdsvägen
- Page 4 and 5: © FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2000
- Page 6 and 7: Glöm underklassen?! 118 I korthet
- Page 8 and 9: ga omständigheter utan också om a
- Page 10 and 11: offentliga program på olika nivåe
- Page 12 and 13: ikanska socialreformatorer har, som
- Page 14 and 15: lokalsamhällena, de religiösa sam
- Page 16 and 17: har jag i första hand vänt mig ti
- Page 18 and 19: tre sektorerna i den amerikanska so
- Page 21 and 22: 2. Den skeva inkomstfördelningen D
- Page 23 and 24: Under den till synes ganska jämnt
- Page 25 and 26: Diagram 3. Sysselsättningsgrad och
- Page 27 and 28: Diagram 5. Arbetslöshet (procent)
- Page 29 and 30: Tabell 3. Yrken med störst ökning
- Page 31 and 32: nytt, en ökning med i snitt 1,9 pr
- Page 33 and 34: 1993-1996 planade indexet ut, och d
- Page 35 and 36: familjemönster) den högsta kvinti
- Page 37 and 38: Ytterligare ett mått på inkomstoj
- Page 39: Hur ter sig den amerikanska inkomst
- Page 43 and 44: Inkomstfördelning och fattigdom Sa
- Page 45 and 46: har emellertid minskat helt enkelt
- Page 47 and 48: många nya högkvalificerade jobb i
- Page 49 and 50: 3. Den motvilliga välfärdsstaten
- Page 51 and 52: för en frammarscherande socialdemo
- Page 53 and 54: ner i en lång rad delstater. På s
- Page 55 and 56: kanska välfärdsstaten med sin inr
- Page 57 and 58: (ADC). Stora grupper av jordbruks-
- Page 59 and 60: någon enstaka gång på sig en smu
- Page 61 and 62: får. Murray: ”På 50-talet hade
- Page 63 and 64: understödsprogram. Samma år inrä
- Page 65 and 66: med minskad tillväxt eller ökad a
- Page 67 and 68: staten kunde lösa de sociala probl
- Page 69 and 70: men att han genom kombinationen av
- Page 71 and 72: lägret där en ny generation ideol
- Page 73 and 74: Den optimistiska högern Låt oss a
- Page 75 and 76: Ett förklaringsbatteri Skälen til
- Page 77 and 78: förklaringen mer som talar för si
- Page 79 and 80: är mindre synlig). 128 Man skulle
- Page 81 and 82: ehövs, men sällan rensas bort nä
- Page 83 and 84: politiska makten i demokratier norm
- Page 85 and 86: staternas omfattning och inriktning
- Page 87 and 88: Motståndet mot keynesianismen har
- Page 89 and 90: 4. De fattiga och underklassen Vilk
1980-talet än under 1970-talet och skulle, <strong>efter</strong>som den med<strong>för</strong> ett ökat<br />
utbud av oskolad/oerfaren arbetskraft, kunna bidra till att <strong>för</strong>klara de ökade<br />
inkomstskillnaderna. Den stora baby-boom-generationens (fyrtiotalisternas)<br />
entré på arbetsmarknaden kan ha med<strong>för</strong>t sjunkande löner <strong>för</strong> oerfaren<br />
arbetskraft på 1970-talet, men <strong>för</strong>klarar inte utvecklingen på 1980-talet.<br />
Samtidigt gick många fyrtiotalister ut från universiteten på 1970-talet,<br />
medan utbudet av universitetsutbildade avtog på 1980-talet. Eftersom <strong>efter</strong>frågan<br />
på högutbildade har ökat kontinuerligt är det <strong>för</strong>ståeligt att deras<br />
löner skjutit i höjden. Kvinnornas inträde på arbetsmarknaden har troligen<br />
påverkat inkomst<strong>för</strong>delningen på olika sätt. För det <strong>för</strong>sta har kvinnor haft<br />
lägre löner än män, men detta ”gender gap” har minskat över tiden. För det<br />
andra var lönespridningen bland kvinnorna till en början inte så stor <strong>efter</strong>som<br />
de gick ut i ett begränsat antal yrken, men spridningen har ökat i takt<br />
med att de erövrat allt fler yrken. För det tredje gick till en början främst kvinnor<br />
i familjer där mannen var lågavlönad ut på arbetsmarknaden, vilket tenderade<br />
att minska (familje)inkomstojämlikheten. Numera arbetar både män<br />
och kvinnor i höginkomsttagarfamiljer och den utjämnande effekten av<br />
”arbetande hustrur” har spelat ut sin roll.<br />
3. ”Lönebildningsinstitutionerna” spelar också en roll. Starka fack<strong>för</strong>eningar<br />
som sluter centrala avtal kan dämpa marknadskrafterna. De amerikanska<br />
fack<strong>för</strong>eningarnas medlemsantal och inflytande har varit på nedgång i årtionden.<br />
Omkring 29 procent av arbetskraften var fackligt ansluten 1975 men<br />
bara 17 procent 1995. Lagstadgade minimilöner kan staga upp den nedre<br />
delen av inkomst<strong>för</strong>delningen. I USA urholkades minimilönen under många<br />
år, från 6,05 dollar i timmen 1965 till 4,25 dollar 1995 (i 1995 års priser),<br />
men 1996 höjdes den till 4,75 och 1997 till 5,15 dollar (i löpande priser). 48<br />
4. Familje- och hushållsbildningen har <strong>för</strong>stås betydelse när man jäm<strong>för</strong><br />
familjers eller hushålls inkomster. Allt<strong>efter</strong>som skilsmässorna och det utomäktenskapliga<br />
barnafödandet har ökat och befolkningen åldrats, har en allt<br />
större del av de amerikanska hushållen kommit att bestå av ensamstående<br />
eller ensamstående med barn.<br />
48 Se Ryscavage (1999) sid 83, 85.<br />
41
Change language