Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

Hur ter sig den amerikanska inkomstfördelningen i ett internationellt perspektiv?
Den vanliga uppfattningen att USA har större löne- och inkomstskillnader
än andra rika länder har fog för sig. Enligt tabell 10 är skillnaderna
mellan höga, medelhöga och låga förvärvsinkomster större i USA än i
andra länder (bortsett från Frankrike). Skillnaderna har dessutom ökat över
tiden i USA och Storbritannien på ett helt annat sätt än i övriga länder.
Tyskland har alls inte upplevt någon ökad inkomstspridning. En slutsats är,
med Ryscavages ord, att ”framgång på arbetsmarknaden belönas mycket
mer i Förenta Staterna än i Sverige, medan misslyckande (eller oförmåga att
förflytta sig från förvärvsinkomstfördelningens nedre del) behandlas sträng-
are”. 43
Tabell 10. Decilkvoter för mäns förvärvsinkomster i vissa OECD-länder
1979, 1989 och 1995.
9:e/5:e 5:e/1:a
Land 1979 1989 1995 1979 1989 1995
USA 1,73 1,97 2,04 1,84 2,05 2,13
Storbritannien 1,58 1,80 1,86 1,55 1,71 1,78
Frankrike 2,04 2,14 2,13 1,66 1,63 1,61
Tyskland 1,63 1,65 1,64 1,46 1,39 1,37
Japan 1,63 1,73 1,73 1,59 1,65 1,60
Sverige 1,61 1,60 1,62 1,31 1,35 1,36
Källa: Ryscavage 1999, s 166.
Eftersom USA och övriga industriländer i mycket har varit utsatta för samma
ekonomiska och teknologiska krafter kan man förmoda att skillnaderna i
inkomstfördelningens utveckling åtminstone i någon mån beror på ”de lönebestämmande
institutionerna”. Såväl Ryscavage som Danziger och
Gottschalk pekar på att starkare fackföreningar och centrala löneförhandlingar
har gjort att lönerna i Europa – åtminstone tills vidare – har kunnat
avvika från marknadskrafterna. 44 De flesta länder har också på ett annat sätt
43 Ryscavage (1999) sid 172.
44 Danziger & Gottschalk (1995) sid 119–120; Ryscavage (1999) sid 171.
39