Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

familjemönster) den högsta kvintilen 24 procent och den lägsta 15 procent
av befolkningen. För det tredje arbetar människor i den högsta kvintilen dubbelt
så mycket som människor i den lägsta. Enligt den konventionella redovisningen
är inkomsterna i den högsta kvintilen mer än tio gånger större än
i den lägsta, efter Rectors och Hedermans revidering tre gånger större. 38 En
sådan revidering förändrar förvisso nivåerna men knappast trenden i ojämlikhetens
utveckling. För övrigt borde man väl i rättvisans namn också ta
hänsyn till de förmåner – exempelvis aktieoptioner – som höginkomsttagarna
kan tillgodogöra sig.
En sammanfattning av de viktigaste trenderna i utvecklingen av inkomster
och inkomstfördelning efter andra världskriget kan se ut som följer: Under
perioden 1947–1973 ökade familjeinkomsterna stadigt samtidigt som
inkomstojämlikheten var stabil eller minskande, vilket betyder att de flesta
fick del av det stigande välståndet. Under perioden 1973–1996 ökade familjeinkomsterna
mycket långsamt samtidigt som inkomstojämlikheten ökade.
Trendbrottet kan dateras till oljekrisen 1973 med åtföljande recession. Till en
början var det främst stagnationen i genomsnittsinkomsterna som tilldrog
sig intresse. Under 1980-talet drog emellertid den allt skevare inkomstfördelningen
blickarna till sig. Denna period inleddes med en recession 1980–
1982 som innebar att många arbetare i tillverkningsindustrin förlorade sina
jobb. Under den följande återhämtningen och expansionen skapades många
nya jobb – dock inte i tillverkningsindustrin – och i första hand var det höginkomsttagarnas
inkomster som ökade. Expansionen på 1980-talet utgjorde
på så sätt en anomali eftersom recessioner normalt skapar arbetslöshet och
ökad inkomstojämlikhet och expansioner sysselsättning och ökad jämlikhet.
Recessionen 1990–1991 präglades av ”downsizing” som framför allt drabbade
tjänstemännen. Det innebar att inkomstojämlikheten inte förvärrades
så mycket, men att oron för medelklassens situation förstärktes. Den kraftiga
ökningen av ojämlikheten mellan 1992 och 1993 avspeglar sannolikt dels
en återhämtning bland höginkomsttagarna, dels en förändring i metoderna
för datainsamling. 39 Därefter har utvecklingen mot ökad inkomstojämlikhet
38 Rector & Hederman (1999).
39 Metodförändringarna innebär dels att man använder datorer i stället för papper och penna vid intervjuundersökningarna,
dels att man höjde de övre gränser som används vid inrapportering av inkomster i olika intervall
för att minska effekten av misstag och garantera intervjuoffrens anonymitet. Gränsen i det högsta intervallet
höjdes från 299 999 till 999 999 dollar. Se Ryscavage (1999) sid 41–43.
35