Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

More documents

Recommendations

Info

Mellan 1975 och 1998 ökade medianinkomsten för familjer med i genomsnitt 17 procent, med 18 procent för vita, 15 procent för svarta och 7 procent för hispanics – en stor del av ökningen inträffade åren 1996–1998. Inkomstgapet mellan vita och svarta är som synes avsevärt. En stor del av gapet förklaras emellertid av skilda familjemönster – ”den splittrade svarta familjen”. När man jämför gifta par blir skillnaden inte så stor. ”Enligt konventionella inkomst-, utbildnings- eller yrkesmått kan åtminstone en tredjedel av afroamerikanerna beskrivas som medelklass, att jämföra med omkring hälften av de vita.” 31 De asiatiska amerikanerna har högre medianinkomst än t o m den ”vita” gruppen. Deras framgångar kan kopplas till utbildningstörst och entreprenöranda. Asiaterna utgjorde 1990 ca 3 procent av den amerikanska befolkningen men svarade för 12 procent av studenterna vid Harvard, 20 procent vid Stanford och 30 procent vid University of California i Berkeley. Närmare 40 procent av asiaterna hade vid denna tid universitetsexamen att jämföra med 22 procent bland vita och 12 procent bland svarta. Mellan 1987 och 1992 ökade antalet asiatiska företag med dryga 60 procent. 32 Det finns en hel uppsättning mått på inkomstojämlikhet. 33 Ett av de vanligaste är det s k Gini-indexet, som varierar mellan noll (fullständig jämlikhet) och ett (fullständig ojämlikhet). 34 Ett Gini-index för den amerikanska ekonomin för perioden 1913–1996 ser ut som i diagram 6. Inkomstojämlikhetens utveckling över denna långa tidsrymd har liknats vid en berg-ochdalbana. Indexet ökade under 1920-talet för att kulminera 1932. Därefter minskade ojämlikheten – den stora depressionen var också ”en stor utjämnare” 35 – till slutet av 1940-talet för att ligga ganska stilla fram till 1973. Därefter började ojämlikheten öka, särskilt påtagligt i samband med recessionen 1979–1982 och den påföljande långa högkonjunkturen. Recessionen 1991–1992 innebar en ny ökning av ojämlikheten. Språnget uppåt mellan 1992 och 1993 har delvis att göra med en omläggning av statistiken. Åren 31 Hochschild (1998). Enligt Thernstrom & Thernstrom (1998) anser sig 40 procent av de svarta tillhöra medelklassen och en lika stor andel äger sina egna bostäder. 32 Karger & Stoesz (1998) sid 89. 33 Se Ryscavage (1999) sid 33–40, 189–190. 34 Indexet kan sägas mäta den yta som finns mellan en s k Lorenzkurva som avspeglar perfekt jämlikhet (en diagonal rät linje) och en verklig Lorenzkurva som avspeglar en viss ojämlikhet (en böjd linje) i ett samhälle. 35 Uttrycket används av Danziger & Gottschalk (1995) sid 127. 32
1993–1996 planade indexet ut, och den utvecklingen har av allt att döma fortsatt även under 1997 och 1998. 36 Diagram 6. Gini-index för familjer i USA 1913–1996. Källa: Ryscavage (1999) s 156 efter ett opublicerat paper från 1992 av forskarna Eugene Smolensky och Robert Plotnick för åren 1913–1947 och US Census Bureau (CPS) för åren 1947–1996. Ett annat mått på inkomstojämlikhet är den andel av de samlade inkomsterna som går till olika skikt – exempelvis varje kvintil (femtedel), decil (tiondel) eller percentil (hundradel) av familjerna/hushållen – i inkomstfördelningen. En pionjär på detta område var Simon Kuznets, som runt 1950 beräknade hur stora andelar av de samlade inkomsterna som de med de högsta inkomsterna hade tillgodogjort sig mellan 1913 och 1948. Han fann bl a att den högsta procenten inkomsttagare kammade hem som mest 16 procent av inkomsterna 1916 och som minst 8 procent 1948. 37 En översikt av inkomstandelarnas utveckling över tiden ges i tabell 6. Liksom i fallet med Gini-indexet kan man iaktta en minskning av inkomstojämlikheten fram till 1970-talet, en ökning under 1980-talet och en utplaning på 1990-talet bortsett från ett kraftigt ”hopp” i statistiken mellan 1992 och 1993. 36 I vart fall har Gini-indexet för hushåll legat stilla 1993–1998. Se US Census Bureau, Current Population Reports, P60–206, Money income in the United States: 1998, tabell B-3. 37 Se Ryscavage (1999) sid 151–153. 33
Page 1: Den amerikanska välfärdsvägen
Page 4 and 5: © FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2000
Page 6 and 7: Glöm underklassen?! 118 I korthet
Page 8 and 9: ga omständigheter utan också om a
Page 10 and 11: offentliga program på olika nivåe
Page 12 and 13: ikanska socialreformatorer har, som
Page 14 and 15: lokalsamhällena, de religiösa sam
Page 16 and 17: har jag i första hand vänt mig ti
Page 18 and 19: tre sektorerna i den amerikanska so
Page 21 and 22: 2. Den skeva inkomstfördelningen D
Page 23 and 24: Under den till synes ganska jämnt
Page 25 and 26: Diagram 3. Sysselsättningsgrad och
Page 27 and 28: Diagram 5. Arbetslöshet (procent)
Page 29 and 30: Tabell 3. Yrken med störst ökning
Page 31: nytt, en ökning med i snitt 1,9 pr
Page 35 and 36: familjemönster) den högsta kvinti
Page 37 and 38: Ytterligare ett mått på inkomstoj
Page 39 and 40: Hur ter sig den amerikanska inkomst
Page 41 and 42: 1980-talet än under 1970-talet och
Page 43 and 44: Inkomstfördelning och fattigdom Sa
Page 45 and 46: har emellertid minskat helt enkelt
Page 47 and 48: många nya högkvalificerade jobb i
Page 49 and 50: 3. Den motvilliga välfärdsstaten
Page 51 and 52: för en frammarscherande socialdemo
Page 53 and 54: ner i en lång rad delstater. På s
Page 55 and 56: kanska välfärdsstaten med sin inr
Page 57 and 58: (ADC). Stora grupper av jordbruks-
Page 59 and 60: någon enstaka gång på sig en smu
Page 61 and 62: får. Murray: ”På 50-talet hade
Page 63 and 64: understödsprogram. Samma år inrä
Page 65 and 66: med minskad tillväxt eller ökad a
Page 67 and 68: staten kunde lösa de sociala probl
Page 69 and 70: men att han genom kombinationen av
Page 71 and 72: lägret där en ny generation ideol
Page 73 and 74: Den optimistiska högern Låt oss a
Page 75 and 76: Ett förklaringsbatteri Skälen til
Page 77 and 78: förklaringen mer som talar för si
Page 79 and 80: är mindre synlig). 128 Man skulle
Page 81 and 82: ehövs, men sällan rensas bort nä
Page 83 and 84:
politiska makten i demokratier norm
Page 85 and 86:
staternas omfattning och inriktning
Page 87 and 88:
Motståndet mot keynesianismen har
Page 89 and 90:
4. De fattiga och underklassen Vilk
Page 91 and 92:
Om man bara intresserar sig för de
Page 93 and 94:
Vad som omedelbart faller i ögonen
Page 95 and 96:
arnadödligheten bland hispanics ä
Page 97 and 98:
största andelen tonårshavandeskap
Page 99 and 100:
Låt oss avsluta denna fattigdomsö
Page 101 and 102:
nen inte längre kände sig förpli
Page 103 and 104:
sen de senaste årtiondena har vari
Page 105 and 106:
eglerna för det spel som handlar o
Page 107 and 108:
William Kelso vill fånga fattigdom
Page 109 and 110:
logi om underklassdebatten, i vilke
Page 111 and 112:
underklass frambesvor en mystisk vi
Page 113 and 114:
talet öppnade utvägar för de bä
Page 115 and 116:
grund av bristande utbildning är o
Page 117 and 118:
var att USA som vanligt hade ”nå
Page 119 and 120:
Bidragsrullorna har blivit kortare,
Page 121 and 122:
lever är, tror jag, likadant som d
Page 123 and 124:
5. Den socialpolitiska arsenalen De
Page 125 and 126:
procent i länder som Tyskland, Fra
Page 127 and 128:
Understödsprogrammen Det är allts
Page 129 and 130:
Bidraget har varierat kraftigt mell
Page 131 and 132:
eroende.” Som bevis anför han at
Page 133 and 134:
Den andra strategin, försöken att
Page 135 and 136:
Karger och Stoesz gör en genomgån
Page 137 and 138:
ansvar. På traditionellt vänsterh
Page 139 and 140:
6. Den stora ”välfärdsreformen
Page 141 and 142:
egleringar. Ge oss pengar, säger d
Page 143 and 144:
ehovsprövade och federalt finansie
Page 145 and 146:
Reformens resultat Vad vet man då
Page 147 and 148:
av ”analfabeter, missbrukare och
Page 149 and 150:
även om de har låglönejobb. I en
Page 151 and 152:
varandra om att minska förmånerna
Page 153 and 154:
alpolitiska debatten har skiftat fo
Page 155 and 156:
använda dessa pengar på ett progr
Page 157:
flesta som slutat gå på bidrag ha
Page 160 and 161:
förmåner, ökat deltagande i plan
Page 162 and 163:
te att löna sig, kombinerad med fe
Page 164 and 165:
en motsvarande belöning av staten,
Page 166 and 167:
den.” (I sitt tankeexperiment åt
Page 168 and 169:
skulle verkligen välgörenhetens r
Page 170 and 171:
etag producerar sociala tjänster m
Page 173 and 174:
Litteratur Aaron, Henry (1997), ”
Page 175 and 176:
The Economist, diverse nummer 1995-
Page 177 and 178:
Murray and the underclass. Loprest,
Page 179 and 180:
Ryscavage, Paul (1999), Income ineq
Page 181 and 182:
The 1998 Green book overview of ent
Page 183 and 184:
Förkortningar i texten med tillkom
Page 185 and 186:
Tabellförteckning Tabell 1: BNP-ti
Page 187 and 188:
Diagramförteckning Diagram 1: Real
show all

Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?