Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

Mellan 1975 och 1998 ökade medianinkomsten för familjer med i genomsnitt
17 procent, med 18 procent för vita, 15 procent för svarta och 7 procent
för hispanics – en stor del av ökningen inträffade åren 1996–1998.
Inkomstgapet mellan vita och svarta är som synes avsevärt. En stor del av
gapet förklaras emellertid av skilda familjemönster – ”den splittrade svarta
familjen”. När man jämför gifta par blir skillnaden inte så stor. ”Enligt konventionella
inkomst-, utbildnings- eller yrkesmått kan åtminstone en tredjedel
av afroamerikanerna beskrivas som medelklass, att jämföra med omkring
hälften av de vita.” 31 De asiatiska amerikanerna har högre medianinkomst än
t o m den ”vita” gruppen. Deras framgångar kan kopplas till utbildningstörst
och entreprenöranda. Asiaterna utgjorde 1990 ca 3 procent av den amerikanska
befolkningen men svarade för 12 procent av studenterna vid Harvard,
20 procent vid Stanford och 30 procent vid University of California i Berkeley.
Närmare 40 procent av asiaterna hade vid denna tid universitetsexamen
att jämföra med 22 procent bland vita och 12 procent bland svarta. Mellan
1987 och 1992 ökade antalet asiatiska företag med dryga 60 procent. 32
Det finns en hel uppsättning mått på inkomstojämlikhet. 33 Ett av de vanligaste
är det s k Gini-indexet, som varierar mellan noll (fullständig jämlikhet)
och ett (fullständig ojämlikhet). 34 Ett Gini-index för den amerikanska
ekonomin för perioden 1913–1996 ser ut som i diagram 6. Inkomstojämlikhetens
utveckling över denna långa tidsrymd har liknats vid en berg-ochdalbana.
Indexet ökade under 1920-talet för att kulminera 1932. Därefter
minskade ojämlikheten – den stora depressionen var också ”en stor utjämnare”
35 – till slutet av 1940-talet för att ligga ganska stilla fram till 1973.
Därefter började ojämlikheten öka, särskilt påtagligt i samband med recessionen
1979–1982 och den påföljande långa högkonjunkturen. Recessionen
1991–1992 innebar en ny ökning av ojämlikheten. Språnget uppåt mellan
1992 och 1993 har delvis att göra med en omläggning av statistiken. Åren
31 Hochschild (1998). Enligt Thernstrom & Thernstrom (1998) anser sig 40 procent av de svarta tillhöra medelklassen
och en lika stor andel äger sina egna bostäder.
32 Karger & Stoesz (1998) sid 89.
33 Se Ryscavage (1999) sid 33–40, 189–190.
34 Indexet kan sägas mäta den yta som finns mellan en s k Lorenzkurva som avspeglar perfekt jämlikhet (en
diagonal rät linje) och en verklig Lorenzkurva som avspeglar en viss ojämlikhet (en böjd linje) i ett samhälle.
35 Uttrycket används av Danziger & Gottschalk (1995) sid 127.
32