Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

More documents

Recommendations

Info

Tabell 4. Yrken med störst förväntad ökning av sysselsättningen 1996–2006. Yrke Antal (tusental) Förändring 1996 2006 Antal (tusental) Procent Systemanalytiker 1 506 1 025 520 103 Företagsledare, topptjänstemän 3 210 3 677 467 115 Sjuksköterskor 1 971 2 382 411 121 Försäljare i detaljhandel 4 072 4 481 408 110 Lastbilschaufförer 2 719 3 123 404 115 Hemsjukvårdare 1 495 1 873 378 176 Lärarassistenter 1 981 1 352 370 138 Sjukvårdsbiträden 1 312 1 645 333 125 Receptionister och informationsbiträden 1 074 1 392 318 130 Källa: Statistical Abstract of the United States: 1999, tabell 676. I presidentens ekonomiska rapport till kongressen 1999 beskrivs utvecklingen på den amerikanska arbetsmarknaden i närmast triumfatoriska ordalag: ”Nationens arbetsmarknad slår rekord: antalet sysselsatta arbetare ligger på ’all-time high’, arbetslösheten ligger på sin lägsta nivå på 30 år och de reala (inflationsjusterade) lönerna ökar efter år av stagnation. Grupper vilkas ekonomiska status inte har förbättrats de senaste årtiondena upplever nu framåtskridande.” 27 Inkomsterna och deras fördelning Förr i tiden var familjen den centrala enheten när man studerade inkomster.* Numera studeras oftast hushåll. Eftersom vi här försöker anlägga ett historiskt perspektiv kommer vi företrädesvis att hålla oss till familjen. Under 1900-talets första hälft mer än fördubblades de amerikanska familjernas genomsnittliga realinkomster, vilket innebar att de ökade med i snitt 1,7 procent om året. Mellan 1950 och 1996 mer än fördubblades inkomsterna på 27 Economic report of the President 1999, sid 99. * De amerikanska inkomstuppgifterna sammanställs av US Census Bureau, som varje månad genomför en intervjuundersökning av ca 50 000 hushåll, en s k CPS (Current Population Survey). CPS registrerar sedan mitten av 1940-talet en gång om året (i mars) inkomster som utgår i reda pengar – lön, inkomst av egenföretagande, ränta, aktieutdelning, pension, a-kassa, olycksfallsersättning, socialbidrag, underhållsbidrag m m, allt före skatt – men inte kapitalvinster eller förmåner som inte utgår i kontanter, t ex matkuponger och av stat eller arbetsgivare betald sjukförsäkring. Inkomsterna registreras för individer, familjer och hushåll. 30
nytt, en ökning med i snitt 1,9 procent om året. Bakom genomsnitten döljer sig avsevärda variationer, inte minst fallande inkomster under 1930-talskrisen och kraftigt ökande inkomster under kvartsseklet efter andra världskriget. År 1973 utgör en vattendelare under efterkrigstiden. Medianinkomsten för familjer – det vanligaste levnadsstandardmåttet 28 – ökade med 2,7 procent om året mellan 1947 och 1973 men endast med 0,2 procent om året mellan 1973 och 1996. 29 Medianfamiljeinkomsten var rent av något lägre 1982 än den varit 1973 och 1970-talet går därför ibland under beteckningen ”den tysta depressionen”. ”För första gången sedan den stora depressionen hade den ’typiska’ familjen det sämre än dess motsvarighet hade haft det ett årtionde tidigare”, noterar Danziger och Gottschalk och konstaterar vidare att den snabba inkomsttillväxten 1947–1973 var ganska jämnt fördelad och den långsamma inkomsttillväxten efter 1973 mer ojämnt fördelad. 30 Tabell 5. Medianinkomst (dollar i 1998 års priser) för familjer av olika ras och ursprung 1950–1998. År Alla Vita Svarta Hispanics Asiater 1950 20 649 21 433 11 628 1955 24 747 25 839 14 250 1960 28 449 29 537 16 351 1965 33 158 34 559 19 031 1970 38 942 40 399 24 782 1975 39 790 41 382 25 462 27 701 1980 42 637 43 382 25 102 29 146 1985 42 015 44 161 25 429 28 823 1990 44 090 46 038 26 717 29 222 52 686 1995 43 436 45 612 27 776 26 279 49 580 1996 43 945 46 496 27 553 27 197 51 014 1997 45 262 47 482 29 048 28 580 52 658 1998 46 737 49 023 29 404 29 608 52 826 Källa: US Census Bureau, Historical income tables – Families, tabell F-5. (http://www.census.gov/hhes/income/histinc/f05.html) Not: Den asiatiska gruppen består närmare bestämt av ”Asian and pacific islander”. 28 Medianinkomsten ”avslöjar hur den ’typiska’ amerikanska familjen lever, eftersom hälften av alla familjer klarar sig sämre och hälften bättre än medianfamiljen” (Danziger & Gottschalk 1995, sid 40). 29 Ryscavage (1999) sid 46, 150–151. 30 Danziger & Gottschalk (1995) sid 43–44. 31
Page 1: Den amerikanska välfärdsvägen
Page 4 and 5: © FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2000
Page 6 and 7: Glöm underklassen?! 118 I korthet
Page 8 and 9: ga omständigheter utan också om a
Page 10 and 11: offentliga program på olika nivåe
Page 12 and 13: ikanska socialreformatorer har, som
Page 14 and 15: lokalsamhällena, de religiösa sam
Page 16 and 17: har jag i första hand vänt mig ti
Page 18 and 19: tre sektorerna i den amerikanska so
Page 21 and 22: 2. Den skeva inkomstfördelningen D
Page 23 and 24: Under den till synes ganska jämnt
Page 25 and 26: Diagram 3. Sysselsättningsgrad och
Page 27 and 28: Diagram 5. Arbetslöshet (procent)
Page 29: Tabell 3. Yrken med störst ökning
Page 33 and 34: 1993-1996 planade indexet ut, och d
Page 35 and 36: familjemönster) den högsta kvinti
Page 37 and 38: Ytterligare ett mått på inkomstoj
Page 39 and 40: Hur ter sig den amerikanska inkomst
Page 41 and 42: 1980-talet än under 1970-talet och
Page 43 and 44: Inkomstfördelning och fattigdom Sa
Page 45 and 46: har emellertid minskat helt enkelt
Page 47 and 48: många nya högkvalificerade jobb i
Page 49 and 50: 3. Den motvilliga välfärdsstaten
Page 51 and 52: för en frammarscherande socialdemo
Page 53 and 54: ner i en lång rad delstater. På s
Page 55 and 56: kanska välfärdsstaten med sin inr
Page 57 and 58: (ADC). Stora grupper av jordbruks-
Page 59 and 60: någon enstaka gång på sig en smu
Page 61 and 62: får. Murray: ”På 50-talet hade
Page 63 and 64: understödsprogram. Samma år inrä
Page 65 and 66: med minskad tillväxt eller ökad a
Page 67 and 68: staten kunde lösa de sociala probl
Page 69 and 70: men att han genom kombinationen av
Page 71 and 72: lägret där en ny generation ideol
Page 73 and 74: Den optimistiska högern Låt oss a
Page 75 and 76: Ett förklaringsbatteri Skälen til
Page 77 and 78: förklaringen mer som talar för si
Page 79 and 80: är mindre synlig). 128 Man skulle
Page 81 and 82:
ehövs, men sällan rensas bort nä
Page 83 and 84:
politiska makten i demokratier norm
Page 85 and 86:
staternas omfattning och inriktning
Page 87 and 88:
Motståndet mot keynesianismen har
Page 89 and 90:
4. De fattiga och underklassen Vilk
Page 91 and 92:
Om man bara intresserar sig för de
Page 93 and 94:
Vad som omedelbart faller i ögonen
Page 95 and 96:
arnadödligheten bland hispanics ä
Page 97 and 98:
största andelen tonårshavandeskap
Page 99 and 100:
Låt oss avsluta denna fattigdomsö
Page 101 and 102:
nen inte längre kände sig förpli
Page 103 and 104:
sen de senaste årtiondena har vari
Page 105 and 106:
eglerna för det spel som handlar o
Page 107 and 108:
William Kelso vill fånga fattigdom
Page 109 and 110:
logi om underklassdebatten, i vilke
Page 111 and 112:
underklass frambesvor en mystisk vi
Page 113 and 114:
talet öppnade utvägar för de bä
Page 115 and 116:
grund av bristande utbildning är o
Page 117 and 118:
var att USA som vanligt hade ”nå
Page 119 and 120:
Bidragsrullorna har blivit kortare,
Page 121 and 122:
lever är, tror jag, likadant som d
Page 123 and 124:
5. Den socialpolitiska arsenalen De
Page 125 and 126:
procent i länder som Tyskland, Fra
Page 127 and 128:
Understödsprogrammen Det är allts
Page 129 and 130:
Bidraget har varierat kraftigt mell
Page 131 and 132:
eroende.” Som bevis anför han at
Page 133 and 134:
Den andra strategin, försöken att
Page 135 and 136:
Karger och Stoesz gör en genomgån
Page 137 and 138:
ansvar. På traditionellt vänsterh
Page 139 and 140:
6. Den stora ”välfärdsreformen
Page 141 and 142:
egleringar. Ge oss pengar, säger d
Page 143 and 144:
ehovsprövade och federalt finansie
Page 145 and 146:
Reformens resultat Vad vet man då
Page 147 and 148:
av ”analfabeter, missbrukare och
Page 149 and 150:
även om de har låglönejobb. I en
Page 151 and 152:
varandra om att minska förmånerna
Page 153 and 154:
alpolitiska debatten har skiftat fo
Page 155 and 156:
använda dessa pengar på ett progr
Page 157:
flesta som slutat gå på bidrag ha
Page 160 and 161:
förmåner, ökat deltagande i plan
Page 162 and 163:
te att löna sig, kombinerad med fe
Page 164 and 165:
en motsvarande belöning av staten,
Page 166 and 167:
den.” (I sitt tankeexperiment åt
Page 168 and 169:
skulle verkligen välgörenhetens r
Page 170 and 171:
etag producerar sociala tjänster m
Page 173 and 174:
Litteratur Aaron, Henry (1997), ”
Page 175 and 176:
The Economist, diverse nummer 1995-
Page 177 and 178:
Murray and the underclass. Loprest,
Page 179 and 180:
Ryscavage, Paul (1999), Income ineq
Page 181 and 182:
The 1998 Green book overview of ent
Page 183 and 184:
Förkortningar i texten med tillkom
Page 185 and 186:
Tabellförteckning Tabell 1: BNP-ti
Page 187 and 188:
Diagramförteckning Diagram 1: Real
show all

Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?