Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Tillväxt och sysselsättning Ekonomisk tillväxt är en nödvändig förutsättning för att de breda lagren skall lyftas ur fattigdom. Men är den en tillräcklig förutsättning? En del debattörer, oftast marknadsliberaler med optimistisk uppsyn, tror det. En stigande flod lyfter alla båtar, heter det. Eller också talar man om att tillväxten skapar rikedomar som sipprar ner genom alla samhällslager. Andra debattörer, oftast socialliberaler eller socialister med mer pessimistisk uppsyn, menar att många båtar blir kvar på botten eller att endast smulor faller ner från rikemansborden. Den amerikanska ekonomins ”stigande flod” under de senaste 40 åren framgår av diagram 1. Diagram 1. Real BNP och real BNP/capita i USA 1959–1998. Källa: Economic report of the President 1999, tabell B-2 och B-31. 22
Under den till synes ganska jämnt stigande ytan finns en hel del variationer i form av stark och svag flod och ibland rent av ebb. Diagram 2. Årlig procentuell förändring i real BNP i USA 1959–1998. Källor: Economic report of the President 1999, tabell B-2, och OECD employment outlook, June 1999, tabell 1.1. För att ge en antydan om styrkan i den amerikanska tillväxten det senaste årtiondet jämförs i tabell 1 BNP-tillväxten i USA med EU och några andra länder. Den amerikanska tillväxten har varit något starkare än den europeiska men svagare än den japanska (fram till Asienkrisen). Tabell 1. BNP-tillväxt (årlig procentuell förändring) i USA, EU och några länder 1986–1998. USA EU Tyskland Japan Sverige 1986–1996 (genomsnitt) 2,5 2,3 2,6 –3,2 1,3 1997 3,9 2,7 2,2 –1,4 1,8 1998 3,9 2,8 2,8 –2,8 2,9 Källa: OECD employment outlook, June 1999, tabell 1.1. En jämförelse av BNP/capita för ungefär samma period (1985–1997) visar för USA:s del en ökning från 16 976 till 29 326 dollar, d v s en ökning med 73 procent eller 12 350 dollar. EU uppvisar en ökning från 11 222 till 23
- Page 1: Den amerikanska välfärdsvägen
- Page 4 and 5: © FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2000
- Page 6 and 7: Glöm underklassen?! 118 I korthet
- Page 8 and 9: ga omständigheter utan också om a
- Page 10 and 11: offentliga program på olika nivåe
- Page 12 and 13: ikanska socialreformatorer har, som
- Page 14 and 15: lokalsamhällena, de religiösa sam
- Page 16 and 17: har jag i första hand vänt mig ti
- Page 18 and 19: tre sektorerna i den amerikanska so
- Page 21: 2. Den skeva inkomstfördelningen D
- Page 25 and 26: Diagram 3. Sysselsättningsgrad och
- Page 27 and 28: Diagram 5. Arbetslöshet (procent)
- Page 29 and 30: Tabell 3. Yrken med störst ökning
- Page 31 and 32: nytt, en ökning med i snitt 1,9 pr
- Page 33 and 34: 1993-1996 planade indexet ut, och d
- Page 35 and 36: familjemönster) den högsta kvinti
- Page 37 and 38: Ytterligare ett mått på inkomstoj
- Page 39 and 40: Hur ter sig den amerikanska inkomst
- Page 41 and 42: 1980-talet än under 1970-talet och
- Page 43 and 44: Inkomstfördelning och fattigdom Sa
- Page 45 and 46: har emellertid minskat helt enkelt
- Page 47 and 48: många nya högkvalificerade jobb i
- Page 49 and 50: 3. Den motvilliga välfärdsstaten
- Page 51 and 52: för en frammarscherande socialdemo
- Page 53 and 54: ner i en lång rad delstater. På s
- Page 55 and 56: kanska välfärdsstaten med sin inr
- Page 57 and 58: (ADC). Stora grupper av jordbruks-
- Page 59 and 60: någon enstaka gång på sig en smu
- Page 61 and 62: får. Murray: ”På 50-talet hade
- Page 63 and 64: understödsprogram. Samma år inrä
- Page 65 and 66: med minskad tillväxt eller ökad a
- Page 67 and 68: staten kunde lösa de sociala probl
- Page 69 and 70: men att han genom kombinationen av
- Page 71 and 72: lägret där en ny generation ideol
Under den till synes ganska jämnt stigande ytan finns en hel del variationer<br />
i form av stark och svag flod och ibland rent av ebb.<br />
Diagram 2. Årlig procentuell <strong>för</strong>ändring i real BNP i USA 1959–1998.<br />
Källor: Economic report of the President 1999, tabell B-2, och OECD employment outlook,<br />
June 1999, tabell 1.1.<br />
För att ge en antydan om styrkan i den amerikanska tillväxten det senaste<br />
årtiondet jäm<strong>för</strong>s i tabell 1 BNP-tillväxten i USA med EU och några andra<br />
länder. Den amerikanska tillväxten har varit något starkare än den europeiska<br />
men svagare än den japanska (fram till Asienkrisen).<br />
Tabell 1. BNP-tillväxt (årlig procentuell <strong>för</strong>ändring) i USA, EU och några länder<br />
1986–1998.<br />
USA EU Tyskland Japan Sverige<br />
1986–1996 (genomsnitt) 2,5 2,3 2,6 –3,2 1,3<br />
1997 3,9 2,7 2,2 –1,4 1,8<br />
1998 3,9 2,8 2,8 –2,8 2,9<br />
Källa: OECD employment outlook, June 1999, tabell 1.1.<br />
En jäm<strong>för</strong>else av BNP/capita <strong>för</strong> ungefär samma period (1985–1997) visar<br />
<strong>för</strong> USA:s del en ökning från 16 976 till 29 326 dollar, d v s en ökning med<br />
73 procent eller 12 350 dollar. EU uppvisar en ökning från 11 222 till<br />
23
Change language