Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

tre sektorerna i den amerikanska socialpolitiken: den offentliga sektorn, frivilligorganisationerna,
företagen. Karger och Stoesz framstår i boken som
ganska traditionella välfärdsliberaler, men åtminstone Stoesz är i dag högst
kritisk till sina tidigare meningsfränder och betecknar sig själv som en ”tillfrisknande
(vänster)liberal” eller ”radikal pragmatiker”. 18
Vid behov av historisk information som går utöver den socialpolitiska litteraturen
har jag anlitat Paul Johnsons A history of the American people
(1998). Johnson är en (ofattbart produktiv) brittisk historiker med högerliberala
värderingar. Han anser att jämlikhet handlar om lika möjligheter, att
rättvisa betyder ”åt var och en efter förmåga”, att fri företagsamhet och konkurrens
leder till största möjliga välstånd, att staten skall hålla sig till sina
”nattväktaruppgifter”, och han tror på traditionella amerikanska dygder av
”Norman Rockwell-typ”. 19
Framställningen kommer i fortsättningen sålunda att vila tungt på åtta
socialpolitiska auktoriteter, varav fyra står till vänster (Danziger/Gottschalk,
Katz, Skocpol, Noble), tre till höger (Murray, Tanner, Kelso) och ett par är på
glid från vänster till höger (Karger/Stoesz), samt på en historisk allmänvetare
som står till höger (Johnson). Som fogmassa mellan auktoriteternas
tegelstenar har jag använt en del annan litteratur och artiklar ur Brookings
Review och Economist samt diverse statistiska publikationer. Jag tror mig på
så sätt – åtminstone i urvalet – ha skapat förutsättningar för en balanserad
framställning.
För att komplettera litteraturen, öka möjligheterna att systematiskt jämföra
ståndpunkter och göra framställningen så aktuell som möjligt har jag
dessutom (under en odyssé på amerikanska östkusten i november 1999)
intervjuat några av auktoriteterna, nämligen (approximativt från vänster till
höger): 20
18 Stoesz uppgörelse med välfärdsliberalerna kommer i år i en bok med titeln Poverty of imagination.
19 Norman Rockwell (1895–1978) var en konstnär och illustratör som med värme och humor skildrade medelamerikanen.
Som kuriosa för en svensk publik kan nämnas att Johnson (1998, sid 973) anser att kvoteringspolitiken
(affirmative action) är en av de största olyckor som har drabbat USA och roten till det onda finner han
i Gunnar Myrdals An American dilemma (1944), som i sin tur kan kopplas till ”det svenska socialdemokratiska
partiets sociala ingenjörskonst enligt vilken den upplysta eliten fattade beslut å folkets vägnar för dess eget
bästa”.
20 Datum för intervjuerna är följande: Skocpol 8/11, Gottschalk 9/11, Weil, Lerman och Bell 11/11, Murray
12/11, Stoesz 15/11, Katz 16/11 och Kelso 17/11. Jag träffade samtliga på deras arbetsplatser utom Murray och
Kelso. Jag träffade Murray i hans arbetsstudio i anslutning till hemmet i Burkittsville norr om Washington och
Kelso på ett hotell i Jacksonville.
18