Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

More documents

Recommendations

Info

etag producerar sociala tjänster mot betalning från offentliga sektorn och där frivilligsektorn ser till att civilt ansvarstagande och medkänsla får sin plats. ”Den välfärdsstat av europeisk typ som amerikanska (vänster)liberaler har varit så entusiastiska för är historia. Vi rör oss mot något annat.” William Kelso konstaterar att de europeiska välfärdsstaterna är mer interventionistiska och kommandobetonade. ”I USA ägnar vi oss åt subventioner och skattereduktion och inte så mycket åt ingripanden på arbetsmarknaden. De höga arbetslöshetstalen i Europa har fått de flesta amerikaner att anse att den europeiska vägen är oframkomlig.” Kelso sneglar inte mot öster men väl mot väster. ”Japan har en liten ekonomisk välfärdsstat men en stor stat vad gäller kulturella värderingar. De asiatiska samhällena har låg brottslighet och stabila familjer. Där ursäktar sig inte skolorna för att de inympar värderingar i ungdomarna och gör dem till goda medborgare. Europa har värdeneutrala kommandovälfärdsstater. Amerika håller på att få en välfärdsstat som förenar konkurrens och betoning av värderingar. När jag ser på Europa undrar jag om man inte där är på väg dit vi var på 1970-talet, särskilt om man odlar laissez-faire-attityder gentemot droger. Jag tror att USA blir mer likt Asien, inte minst som vi har så många framgångsrika asiater här. På sikt är kanske Asien nyckeln till både USA:s och Europas framtid.” Charles Murray säger sig på sätt och vis förstå de européer som inte gillar den amerikanska livsstilen. ”Å andra sidan trivs jag med de rester av USA som handlar om att ta risker, dynamik, möjligheter att byta jobb och tjäna pengar.” Murray håller just på med en bok om vetenskapliga och konstnärliga landvinningar i historiskt perspektiv. ”Se på de framsteg som gjordes i Tyskland på 1800-talet. Se på Europa efter 1945 och jämför med USA och Asien. Alla innovationer har försvunnit från Europa. Det är ingen slump.” I korthet • Vilka är de viktigaste åtgärderna för att minska fattigdomen? Vänstern efterlyser i dag, som tidigare, generella offentliga välfärdsprogram och offentlig sysselsättning. Man tycks emellertid ha rört sig bort från den bidragspolitik som man tidigare har försvarat men aldrig gillat, mot en politik som understöder alla arbetande familjer. Högern rör sig i olika riktningar: från en pragmatisk liberalism som vill ge de fattiga hävstänger för att kunna utnyttja marknadskrafterna, via en socialkonservativ betoning från 170
hösta politiska ort av ”spelets regler” (rättigheter och skyldigheter) och till ett libertarianskt ”alexanderhugg” som gör processen kort med den offentliga socialpolitiken. Intressant nog finns det emellertid en melodi som går hem i såväl vänster- som högerlägret: subventioner till arbetande fattiga via skattepolitiken. Det är sannolikt framtidens melodi. • Vilka frågor kan förmodas hamna högt på den socialpolitiska dagordningen framöver? Här råder genuin ekonomisk och politisk osäkerhet. Blir det lågkonjunktur? Vem blir president? Från vänster till höger tror man ändå att bidragsprogrammens tid är förbi och att intresset i större – om än inte stor – utsträckning kommer att ägnas de arbetande fattiga. Pensions- och sjukförsäkringen och skattereduktionen EITC har sina givna roller. • Vågar man spekulera om vart USA och Europa är på väg i välfärdspolitiken? Vänstern förnekar att den någonsin har varit inspirerad av europeiska modeller och tror att européerna är mer benägna att (till sitt förfång) snegla mot USA än vice versa. Högern tror att USA och Europa konvergerar mot mer pluralistiska lösningar (den pragmatiska linjen), att såväl USA som Europa kommer att dra lärdom av de asiatiska värderingarna (den socialkonservativa linjen) och att det finns vissa dynamiska rester i USA men just inga i Europa (den libertarianska linjen). Sista ordet – det grundläggande budskapet i denna bok eftersom en del människor i Sverige tycks leva i föreställningen att USA knappast har någon socialpolitik – går till ekonomen Robert Lerman: ”Uppfattningen att vi inte gör någonting åt problemen i USA är felaktig. Vi gör kanske fel ibland, men vi sitter inte med armarna i kors.” 171
Page 1:
Den amerikanska välfärdsvägen
Page 4 and 5:
© FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2000
Page 6 and 7:
Glöm underklassen?! 118 I korthet
Page 8 and 9:
ga omständigheter utan också om a
Page 10 and 11:
offentliga program på olika nivåe
Page 12 and 13:
ikanska socialreformatorer har, som
Page 14 and 15:
lokalsamhällena, de religiösa sam
Page 16 and 17:
har jag i första hand vänt mig ti
Page 18 and 19:
tre sektorerna i den amerikanska so
Page 21 and 22:
2. Den skeva inkomstfördelningen D
Page 23 and 24:
Under den till synes ganska jämnt
Page 25 and 26:
Diagram 3. Sysselsättningsgrad och
Page 27 and 28:
Diagram 5. Arbetslöshet (procent)
Page 29 and 30:
Tabell 3. Yrken med störst ökning
Page 31 and 32:
nytt, en ökning med i snitt 1,9 pr
Page 33 and 34:
1993-1996 planade indexet ut, och d
Page 35 and 36:
familjemönster) den högsta kvinti
Page 37 and 38:
Ytterligare ett mått på inkomstoj
Page 39 and 40:
Hur ter sig den amerikanska inkomst
Page 41 and 42:
1980-talet än under 1970-talet och
Page 43 and 44:
Inkomstfördelning och fattigdom Sa
Page 45 and 46:
har emellertid minskat helt enkelt
Page 47 and 48:
många nya högkvalificerade jobb i
Page 49 and 50:
3. Den motvilliga välfärdsstaten
Page 51 and 52:
för en frammarscherande socialdemo
Page 53 and 54:
ner i en lång rad delstater. På s
Page 55 and 56:
kanska välfärdsstaten med sin inr
Page 57 and 58:
(ADC). Stora grupper av jordbruks-
Page 59 and 60:
någon enstaka gång på sig en smu
Page 61 and 62:
får. Murray: ”På 50-talet hade
Page 63 and 64:
understödsprogram. Samma år inrä
Page 65 and 66:
med minskad tillväxt eller ökad a
Page 67 and 68:
staten kunde lösa de sociala probl
Page 69 and 70:
men att han genom kombinationen av
Page 71 and 72:
lägret där en ny generation ideol
Page 73 and 74:
Den optimistiska högern Låt oss a
Page 75 and 76:
Ett förklaringsbatteri Skälen til
Page 77 and 78:
förklaringen mer som talar för si
Page 79 and 80:
är mindre synlig). 128 Man skulle
Page 81 and 82:
ehövs, men sällan rensas bort nä
Page 83 and 84:
politiska makten i demokratier norm
Page 85 and 86:
staternas omfattning och inriktning
Page 87 and 88:
Motståndet mot keynesianismen har
Page 89 and 90:
4. De fattiga och underklassen Vilk
Page 91 and 92:
Om man bara intresserar sig för de
Page 93 and 94:
Vad som omedelbart faller i ögonen
Page 95 and 96:
arnadödligheten bland hispanics ä
Page 97 and 98:
största andelen tonårshavandeskap
Page 99 and 100:
Låt oss avsluta denna fattigdomsö
Page 101 and 102:
nen inte längre kände sig förpli
Page 103 and 104:
sen de senaste årtiondena har vari
Page 105 and 106:
eglerna för det spel som handlar o
Page 107 and 108:
William Kelso vill fånga fattigdom
Page 109 and 110:
logi om underklassdebatten, i vilke
Page 111 and 112:
underklass frambesvor en mystisk vi
Page 113 and 114:
talet öppnade utvägar för de bä
Page 115 and 116:
grund av bristande utbildning är o
Page 117 and 118:
var att USA som vanligt hade ”nå
Page 119 and 120: Bidragsrullorna har blivit kortare,
Page 121 and 122: lever är, tror jag, likadant som d
Page 123 and 124: 5. Den socialpolitiska arsenalen De
Page 125 and 126: procent i länder som Tyskland, Fra
Page 127 and 128: Understödsprogrammen Det är allts
Page 129 and 130: Bidraget har varierat kraftigt mell
Page 131 and 132: eroende.” Som bevis anför han at
Page 133 and 134: Den andra strategin, försöken att
Page 135 and 136: Karger och Stoesz gör en genomgån
Page 137 and 138: ansvar. På traditionellt vänsterh
Page 139 and 140: 6. Den stora ”välfärdsreformen
Page 141 and 142: egleringar. Ge oss pengar, säger d
Page 143 and 144: ehovsprövade och federalt finansie
Page 145 and 146: Reformens resultat Vad vet man då
Page 147 and 148: av ”analfabeter, missbrukare och
Page 149 and 150: även om de har låglönejobb. I en
Page 151 and 152: varandra om att minska förmånerna
Page 153 and 154: alpolitiska debatten har skiftat fo
Page 155 and 156: använda dessa pengar på ett progr
Page 157: flesta som slutat gå på bidrag ha
Page 160 and 161: förmåner, ökat deltagande i plan
Page 162 and 163: te att löna sig, kombinerad med fe
Page 164 and 165: en motsvarande belöning av staten,
Page 166 and 167: den.” (I sitt tankeexperiment åt
Page 168 and 169: skulle verkligen välgörenhetens r
Page 173 and 174: Litteratur Aaron, Henry (1997), ”
Page 175 and 176: The Economist, diverse nummer 1995-
Page 177 and 178: Murray and the underclass. Loprest,
Page 179 and 180: Ryscavage, Paul (1999), Income ineq
Page 181 and 182: The 1998 Green book overview of ent
Page 183 and 184: Förkortningar i texten med tillkom
Page 185 and 186: Tabellförteckning Tabell 1: BNP-ti
Page 187 and 188: Diagramförteckning Diagram 1: Real
show all

Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?