Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

sikt har jag i första hand vänt mig till tre författare som står till höger.
Charles Murrays Losing ground – American social policy 1950–1980 från
1984 (nyutgåva 1994) är kanske den bok som mer än någon annan har vänt
upp och ner på etablerade föreställningar om fattigdom och socialpolitik och
är därför svår att förbigå, även om den inte uppfyller kravet på färsk datumstämpel.
Murray, till vardags ”fellow” vid American Enterprise Institute och
uttalad libertarian 14 , ställde till stort rabalder genom att hävda att ”kriget mot
fattigdomen” från 1960-talet och framåt inte bara hade misslyckats utan
rent av fångat miljoner människor i en fattigdomsfälla. Han gick till storms
mot allt vad särbehandling heter under mottot ”miljarder till lika möjligheter,
inte en cent till lika resultat” 15 och ville lösa den federala gordiska välfärdsknuten
med ett väldigt alexanderhugg. Också Michael Tanners The end of
welfare – fighting poverty in the civil society (1996) mynnar ut i en radikal plädering
för skrotning av den offentliga välfärdsapparaten. Tanner, chef för
hälso- och välfärdsstudierna vid Cato Institute, är ingalunda villig att skriva
under på beskrivningarna av den amerikanska välfärdsstaten som undernärd,
utan beskriver den tvärtom som en ”mammutvälfärdsstat”. 16 William
Kelso, docent i statsvetenskap vid University of Florida, provskjuter i Poverty
and the underclass – changing perceptions of the poor in America (1994) hela
batteriet av förklaringar till fattigdom. Kelso betecknar sig själv som socialkonservativ
och tror inte på låt-gå-lösningar vare sig det handlar om vänsterns
kravlösa välfärdsstat eller högerliberalernas marknadslösningar. En
avgörande förutsättning för lösningen av fattigdomsproblemet är, enligt
honom, att samhället återförs till en värderingsmässig grund av hårt arbete,
självdisciplin och balans mellan rättigheter och skyldigheter. 17
En guldgruva av information om alla tänkbara sidor av socialpolitiken finns
i American social welfare policy – a pluralist approach (1998) av Howard
Karger och David Stoesz, professorer i socialt arbete vid University of
Houston respektive Virginia Commonwealth University. De anlägger, som
titeln anger, ett pluralistiskt perspektiv, vilket innebär att de behandlar alla
14 Murray har förklarat sin inställning i boken What it means to be a libertarian — a personal interpretation (1997).
15 Murray (1994a) sid 233.
16 Tanner (1996) sid 69.
17 Kelso säger sig ha blivit klar över värderingarnas avgörande betydelse genom privata erfarenheter. Han är
gift med en japanska och alla hennes släktingar är välutbildade och framgångsrika och hans duktigaste studenter
är judar.
17