Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Reformens eldprov är nu. Om omständigheterna ändras kan lagen ändras. Vi har inte ändrat i konstitutionen.” Decentraliseringsrevolutionen fungerar ungefär som det var tänkt: ”För första gången har delstaterna stora politiska befogenheter. Först nu har de insett det och börjat fungera som ’policymakers’ och inte som ’beancounters’. De experimenterar inte så mycket men tar allvarligt på vad som måste göras och inser sitt ansvar.” ”Vi har kommit långt på vägen mot ett system där människor med en rimlig arbetsinsats kan lyfta sin familj ur fattigdom”, summerar Lerman. ”Det ger ett visst hopp om att den kroniska fattigdomen kan brytas. Den stora merparten av de fattiga har det bättre under det nya systemet än under det gamla.” Men två utmaningar återstår: att hantera ”den hårda kärnan” av bidragstagare med sociala problem, och att modernisera utbudet av kompletterande förmåner så att människor verkligen kan dra nytta av dem. Vilken är den bästa welfare-to-work-strategin? Wisconsin försöker få så många människor i arbete så snabbt som möjligt och satsar alltså på kortvariga åtgärder för många människor. I Minnesota däremot satsar man på färre människor men sätter in större resurser per person. ”Tidigare erfarenheter tyder på att mer kostsamma och långsiktiga investeringar i varje individ ger bättre avkastning samhällsekonomiskt sett”, säger Stephen Bell. ”Om man ger människor yrkesutbildning plus något års garanterad och subventionerad anställning, alltså ger dem kunskaper och möjlighet att omedelbart omsätta dessa kunskaper, sätter man dem på kurs mot en långsiktig ökning av arbetsförtjänsterna.” Den typen av åtgärder fungerar emellertid bara på de bidragstagare som är motiverade och frivilligt deltar i åtgärder. Finns det inte risk för att subventionering av arbetskraft och offentligt jobbskapande leder till en reaktion bland arbetsgivare och fackföreningar mot snedvriden konkurrens och utträngning av ordinarie arbetskraft? Nej, är den allmänna meningen. Inte i den situation med överfull sysselsättning som har rått på senare tid. Har reformen drivit på privatiseringen av socialpolitiken? Alan Weil, som leder ANF-projektet, är tveksam. ”Privatiseringen har ökat på sistone men det skulle den nog ha gjort under alla förhållanden. Traditionellt använder staten privata entreprenörer för yrkesträning och jobbsökande. Och när man ökar den typen av aktiviteter så...” Den kanske viktigaste effekten av välfärdsreformen kan vara att den soci- 152
alpolitiska debatten har skiftat fokus. Isabel Sawhill konstaterar i höstnumret 1999 av Brookings Review att välfärdsreformen i vissa avseenden har blivit en häpnadsväckande framgång. Men den avgörande effekten är kanske att debatten om fattigdomen nu mindre handlar om vad man skall göra med dem som går på bidrag och mer om hur man skall kunna hjälpa ”de arbetande fattiga”. 269 Reaktionen i dag: förvåning Vi har redan stiftat bekantskap med några auktoriteters omedelbara reaktioner inför 1996 års lagstiftning. Hur ser de på reformen i dag, några år senare? Michael Katz erkänner gärna sin förvåning: ”Som alla andra blev jag mycket förvånad över nedgången i antalet bidragstagare. Den är fullkomligt förbluffande. Ingen hade väntat sig något sådant.” Den avgörande frågan är ändå hur alla dessa människor, som har slutat gå på bidrag, lever och hur deras framtidsutsikter ter sig. Som så många andra tycker Katz att det är svårt att få en klar bild av vad som händer. ”Jag vet inte vad man skall tro om de långsiktiga prognoserna, om de flesta skall klara sig bra eller valsa runt mellan olika låglönejobb. Jag vet inte vad som kommer att hända med den hårda kärnan av bidragstagare. Det är klart att reformen inte har blivit den omedelbara katastrof som många människor fruktade. Men femårsgränserna har inte trätt i kraft ännu.” Katz är beredd att ge Wisconsinexperimentet en viss eloge: ”Thompson har, även om han är en konservativ republikan, insett att det inte handlar om att skära ner utgifter utan om att det krävs stora utgifter för att få folk i arbete. En svaghet i Wisconsin, och i hela landet, är emellertid att man försöker få ut folk i låglönejobb som inte kan göra dem självförsörjande i stället för att försöka få dem att gå i skolan ett extra år.” Katz verkar också villig att vidgå att reformen hittills har haft en gynnsam effekt på det allmänna debattklimatet i den bemärkelsen att synen på ensamstående kvinnor har ändrats. ”Före 1996 handlade historierna i massmedia om bidragsmödrar som inte ville arbeta. Nu handlar de om mödrar som vill arbeta och försöker få ihop sina liv och bli oberoende.” ”Jag gjorde inga uttalanden när välfärdsreformen beslutades”, förklarar 269 Sawhill (1999b). 153
- Page 101 and 102: nen inte längre kände sig förpli
- Page 103 and 104: sen de senaste årtiondena har vari
- Page 105 and 106: eglerna för det spel som handlar o
- Page 107 and 108: William Kelso vill fånga fattigdom
- Page 109 and 110: logi om underklassdebatten, i vilke
- Page 111 and 112: underklass frambesvor en mystisk vi
- Page 113 and 114: talet öppnade utvägar för de bä
- Page 115 and 116: grund av bristande utbildning är o
- Page 117 and 118: var att USA som vanligt hade ”nå
- Page 119 and 120: Bidragsrullorna har blivit kortare,
- Page 121 and 122: lever är, tror jag, likadant som d
- Page 123 and 124: 5. Den socialpolitiska arsenalen De
- Page 125 and 126: procent i länder som Tyskland, Fra
- Page 127 and 128: Understödsprogrammen Det är allts
- Page 129 and 130: Bidraget har varierat kraftigt mell
- Page 131 and 132: eroende.” Som bevis anför han at
- Page 133 and 134: Den andra strategin, försöken att
- Page 135 and 136: Karger och Stoesz gör en genomgån
- Page 137 and 138: ansvar. På traditionellt vänsterh
- Page 139 and 140: 6. Den stora ”välfärdsreformen
- Page 141 and 142: egleringar. Ge oss pengar, säger d
- Page 143 and 144: ehovsprövade och federalt finansie
- Page 145 and 146: Reformens resultat Vad vet man då
- Page 147 and 148: av ”analfabeter, missbrukare och
- Page 149 and 150: även om de har låglönejobb. I en
- Page 151: varandra om att minska förmånerna
- Page 155 and 156: använda dessa pengar på ett progr
- Page 157: flesta som slutat gå på bidrag ha
- Page 160 and 161: förmåner, ökat deltagande i plan
- Page 162 and 163: te att löna sig, kombinerad med fe
- Page 164 and 165: en motsvarande belöning av staten,
- Page 166 and 167: den.” (I sitt tankeexperiment åt
- Page 168 and 169: skulle verkligen välgörenhetens r
- Page 170 and 171: etag producerar sociala tjänster m
- Page 173 and 174: Litteratur Aaron, Henry (1997), ”
- Page 175 and 176: The Economist, diverse nummer 1995-
- Page 177 and 178: Murray and the underclass. Loprest,
- Page 179 and 180: Ryscavage, Paul (1999), Income ineq
- Page 181 and 182: The 1998 Green book overview of ent
- Page 183 and 184: Förkortningar i texten med tillkom
- Page 185 and 186: Tabellförteckning Tabell 1: BNP-ti
- Page 187 and 188: Diagramförteckning Diagram 1: Real
Reformens eldprov är nu. Om omständigheterna ändras kan lagen ändras. Vi<br />
har inte ändrat i konstitutionen.” Decentraliseringsrevolutionen fungerar<br />
ungefär som det var tänkt: ”För <strong>för</strong>sta gången har delstaterna stora politiska<br />
befogenheter. Först nu har de insett det och börjat fungera som ’policymakers’<br />
och inte som ’beancounters’. De experimenterar inte så mycket men<br />
tar allvarligt på vad som måste göras och inser sitt ansvar.”<br />
”Vi har kommit långt på vägen mot ett system där människor med en rimlig<br />
arbetsinsats kan lyfta sin familj ur fattigdom”, summerar Lerman. ”Det<br />
ger ett visst hopp om att den kroniska fattigdomen kan brytas. Den stora<br />
merparten av de fattiga har det bättre under det nya systemet än under det<br />
gamla.” Men två utmaningar återstår: att hantera ”den hårda kärnan” av<br />
bidragstagare med sociala problem, och att modernisera utbudet av kompletterande<br />
<strong>för</strong>måner så att människor verkligen kan dra nytta av dem.<br />
Vilken är den bästa welfare-to-work-strategin? Wisconsin <strong>för</strong>söker få så<br />
många människor i arbete så snabbt som möjligt och satsar alltså på kortvariga<br />
åtgärder <strong>för</strong> många människor. I Minnesota däremot satsar man på<br />
färre människor men sätter in större resurser per person. ”Tidigare erfarenheter<br />
tyder på att mer kostsamma och långsiktiga investeringar i varje individ<br />
ger bättre avkastning samhällsekonomiskt sett”, säger Stephen Bell.<br />
”Om man ger människor yrkesutbildning plus något års garanterad och subventionerad<br />
anställning, alltså ger dem kunskaper och möjlighet att omedelbart<br />
omsätta dessa kunskaper, sätter man dem på kurs mot en långsiktig<br />
ökning av arbets<strong>för</strong>tjänsterna.” Den typen av åtgärder fungerar emellertid<br />
bara på de bidragstagare som är motiverade och frivilligt deltar i åtgärder.<br />
Finns det inte risk <strong>för</strong> att subventionering av arbetskraft och offentligt<br />
jobbskapande leder till en reaktion bland arbetsgivare och fack<strong>för</strong>eningar<br />
mot snedvriden konkurrens och utträngning av ordinarie arbetskraft? Nej, är<br />
den allmänna meningen. Inte i den situation med överfull sysselsättning som<br />
har rått på senare tid.<br />
Har reformen drivit på privatiseringen av socialpolitiken? Alan Weil, som<br />
leder ANF-projektet, är tveksam. ”Privatiseringen har ökat på sistone men<br />
det skulle den nog ha gjort under alla <strong>för</strong>hållanden. Traditionellt använder<br />
staten privata entreprenörer <strong>för</strong> yrkesträning och jobbsökande. Och när man<br />
ökar den typen av aktiviteter så...”<br />
Den kanske viktigaste effekten av välfärdsreformen kan vara att den soci-<br />
152
Change language