Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

More documents

Recommendations

Info

litan på marknadsmodeller i socialpolitiken – till en mäktig kraft som förstörde de fattiga amerikanernas ynkliga rätt till en subsistens”. I bästa fall skulle reformen ”tvinga mottagarna in i lågbetalda, lågkvalificerade arbeten som erbjuder små utsikter till avancemang”. Att en demokratisk president undertecknade en lag som monterade ner ett av de viktigaste resultaten av New Deal, det var ”sannerligen slutet på välfärden som vi känner den”. 255 Karger och Stoesz förklarade i American social welfare policy att ”detta är en välfärdsstat som Ronald Reagan och de konservativa tankesmedjorna endast hade kunnat drömma om”, en välfärdsstat som förändrades mer under Clintons första mandatperiod än under de föregående 60 åren. De förundrade sig över att en så radikal reform hade kunnat bli verklighet och sökte förklaringar i den konservativa valsegern 1994, i att Clinton med sitt tal om att göra slut på bidragssystemet satte sig själv under press och i att han hade stort behov av att visa handlingskraft inför presidentvalet 1996. De menade att målen att minska de offentliga utgifterna och få folk i arbete var oförenliga därför att det kostar mycket mer att utbilda och träna människor än att ge dem kontantunderstöd. De befarade ett scenario där de federala pengarna inte täcker behoven, vilket tvingar delstaterna att skära i programmen och ”dumpa bidragstagare”. 256 Tanner tyckte i The end of welfare inte att reformen var så dramatisk. Eftersom de flesta går på bidrag mindre än fem år, och eftersom en femtedel av bidragstagarna kan undantas från femårsgränsen, behöver inte så många märka av reformen. ”Lagen skapar alltså en föreställning om att den tvingar människor bort från bidrag utan att den verkligen gör det.” Tanner var mest kritisk mot systemet med federala ”klumpsummor”: Sådana system har i det förgångna lett till slöseri och missbruk. De minskar ansvarskänslan och möjligheten att utkräva ansvar genom att den federala staten skaffar pengarna och delstaterna spenderar dem. Kongressen kan skylla misslyckanden på delstaterna och delstaterna kan skylla på att de inte får nog pengar av kongressen. Skall ansvaret för programmen ligga på delstater och lokalsamhällen bör också ansvaret för finansieringen ligga där. 257 255 Katz (1996) sid xvii, 330–332. 256 Karger & Stoesz (1998) sid xi, 277, 286, 293–294, 298–299. 257 Tanner (1996) sid 62, 124–125. 144
Reformens resultat Vad vet man då om välfärds- eller bidragsreformens effekter så här långt? Låt oss först betrakta utvecklingen av antalet bidragstagare i USA och Wisconsin (diagram 12). 1989 är ett lämpligt startår av den anledningen att det var då den nationella klientstocken började öka efter att ha legat stilla sedan 1970-talet. Från 1994, när antalet bidragstagare var som störst, och fram till mars 1999 halverades ”stocken” i USA (från 14,2 till 7,3 miljoner). Från TANF-beslutet i augusti 1996 och fram till mars 1999 är minskningen 40 procent. För Wisconsins del är minskningen 87 procent sedan 1994 (från 231 000 till 29 000) och 81 procent sedan augusti 1996. Diagram 12. Antal personer med AFDC-/TANF-bidrag (index 1989 = 100) i USA och Wisconsin 1989–1999. Källa: Administration for Children and Families, US Department of Health and Human Services. (http://www.acf.dhhs.gov/news/stats/6097rf.htm och http://www.acf.dhhs.gov/programs/opre/timetren/tr.htm) En källa till information om reformen är Economic report of the President 1999 som rapporterar om den dramatiska nedgången i antalet bidragstaga- 145
Page 1:
Den amerikanska välfärdsvägen
Page 4 and 5:
© FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2000
Page 6 and 7:
Glöm underklassen?! 118 I korthet
Page 8 and 9:
ga omständigheter utan också om a
Page 10 and 11:
offentliga program på olika nivåe
Page 12 and 13:
ikanska socialreformatorer har, som
Page 14 and 15:
lokalsamhällena, de religiösa sam
Page 16 and 17:
har jag i första hand vänt mig ti
Page 18 and 19:
tre sektorerna i den amerikanska so
Page 21 and 22:
2. Den skeva inkomstfördelningen D
Page 23 and 24:
Under den till synes ganska jämnt
Page 25 and 26:
Diagram 3. Sysselsättningsgrad och
Page 27 and 28:
Diagram 5. Arbetslöshet (procent)
Page 29 and 30:
Tabell 3. Yrken med störst ökning
Page 31 and 32:
nytt, en ökning med i snitt 1,9 pr
Page 33 and 34:
1993-1996 planade indexet ut, och d
Page 35 and 36:
familjemönster) den högsta kvinti
Page 37 and 38:
Ytterligare ett mått på inkomstoj
Page 39 and 40:
Hur ter sig den amerikanska inkomst
Page 41 and 42:
1980-talet än under 1970-talet och
Page 43 and 44:
Inkomstfördelning och fattigdom Sa
Page 45 and 46:
har emellertid minskat helt enkelt
Page 47 and 48:
många nya högkvalificerade jobb i
Page 49 and 50:
3. Den motvilliga välfärdsstaten
Page 51 and 52:
för en frammarscherande socialdemo
Page 53 and 54:
ner i en lång rad delstater. På s
Page 55 and 56:
kanska välfärdsstaten med sin inr
Page 57 and 58:
(ADC). Stora grupper av jordbruks-
Page 59 and 60:
någon enstaka gång på sig en smu
Page 61 and 62:
får. Murray: ”På 50-talet hade
Page 63 and 64:
understödsprogram. Samma år inrä
Page 65 and 66:
med minskad tillväxt eller ökad a
Page 67 and 68:
staten kunde lösa de sociala probl
Page 69 and 70:
men att han genom kombinationen av
Page 71 and 72:
lägret där en ny generation ideol
Page 73 and 74:
Den optimistiska högern Låt oss a
Page 75 and 76:
Ett förklaringsbatteri Skälen til
Page 77 and 78:
förklaringen mer som talar för si
Page 79 and 80:
är mindre synlig). 128 Man skulle
Page 81 and 82:
ehövs, men sällan rensas bort nä
Page 83 and 84:
politiska makten i demokratier norm
Page 85 and 86:
staternas omfattning och inriktning
Page 87 and 88:
Motståndet mot keynesianismen har
Page 89 and 90:
4. De fattiga och underklassen Vilk
Page 91 and 92:
Om man bara intresserar sig för de
Page 93 and 94: Vad som omedelbart faller i ögonen
Page 95 and 96: arnadödligheten bland hispanics ä
Page 97 and 98: största andelen tonårshavandeskap
Page 99 and 100: Låt oss avsluta denna fattigdomsö
Page 101 and 102: nen inte längre kände sig förpli
Page 103 and 104: sen de senaste årtiondena har vari
Page 105 and 106: eglerna för det spel som handlar o
Page 107 and 108: William Kelso vill fånga fattigdom
Page 109 and 110: logi om underklassdebatten, i vilke
Page 111 and 112: underklass frambesvor en mystisk vi
Page 113 and 114: talet öppnade utvägar för de bä
Page 115 and 116: grund av bristande utbildning är o
Page 117 and 118: var att USA som vanligt hade ”nå
Page 119 and 120: Bidragsrullorna har blivit kortare,
Page 121 and 122: lever är, tror jag, likadant som d
Page 123 and 124: 5. Den socialpolitiska arsenalen De
Page 125 and 126: procent i länder som Tyskland, Fra
Page 127 and 128: Understödsprogrammen Det är allts
Page 129 and 130: Bidraget har varierat kraftigt mell
Page 131 and 132: eroende.” Som bevis anför han at
Page 133 and 134: Den andra strategin, försöken att
Page 135 and 136: Karger och Stoesz gör en genomgån
Page 137 and 138: ansvar. På traditionellt vänsterh
Page 139 and 140: 6. Den stora ”välfärdsreformen
Page 141 and 142: egleringar. Ge oss pengar, säger d
Page 143: ehovsprövade och federalt finansie
Page 147 and 148: av ”analfabeter, missbrukare och
Page 149 and 150: även om de har låglönejobb. I en
Page 151 and 152: varandra om att minska förmånerna
Page 153 and 154: alpolitiska debatten har skiftat fo
Page 155 and 156: använda dessa pengar på ett progr
Page 157: flesta som slutat gå på bidrag ha
Page 160 and 161: förmåner, ökat deltagande i plan
Page 162 and 163: te att löna sig, kombinerad med fe
Page 164 and 165: en motsvarande belöning av staten,
Page 166 and 167: den.” (I sitt tankeexperiment åt
Page 168 and 169: skulle verkligen välgörenhetens r
Page 170 and 171: etag producerar sociala tjänster m
Page 173 and 174: Litteratur Aaron, Henry (1997), ”
Page 175 and 176: The Economist, diverse nummer 1995-
Page 177 and 178: Murray and the underclass. Loprest,
Page 179 and 180: Ryscavage, Paul (1999), Income ineq
Page 181 and 182: The 1998 Green book overview of ent
Page 183 and 184: Förkortningar i texten med tillkom
Page 185 and 186: Tabellförteckning Tabell 1: BNP-ti
Page 187 and 188: Diagramförteckning Diagram 1: Real
show all

Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?