Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

marknadsprogram, en klumpsumma som förblir densamma fram till 2002;
— inte får ge en person bidrag i mer än fem år under dennes livstid; de kan
sätta en snävare tidsgräns eller en generösare om de betalar bidragen med
egna (icke-federala) pengar och de har rätt att undanta en femtedel av
bidragstagarna från femårsgränsen;
— inte får ge bidrag till ogifta tonårsmödrar under 18 år för såvitt de inte går
i skolan, bor hos sina föräldrar eller står under någon form av vuxenkontroll;
— skall se till att bidragstagarna utför något slags arbete senast två år efter
att de har börjat lyfta bidrag och vidare uppfylla vissa kvoter för hur stor
del av bidragsfamiljerna som skall delta i arbete allteftersom tiden går: 25
procent skall arbeta minst 20 timmar i veckan 1997 och därefter skall
andelen öka med 5 procent om året tills dess 50 procent arbetar minst 30
timmar i veckan år 2002;
— kan förse arbetande föräldrar med barnomsorg och skall förse dem med
Medicaid;
— skall göra upp planer för att minska antalet utomäktenskapliga födslar,
särskilt tonårshavandeskap;
— kan vägra ytterligare bidrag till familjer som skaffar fler barn under tiden
de går på bidrag.
Om delstaterna inte uppfyller villkoren blir de bestraffade. Om de inte får tillräckligt
många bidragstagare i arbetsaktiviteter förlorar de 5 procent av det
federala anslaget det första året, 7 procent det andra, 9 procent det tredje
o s v. Dessa bestraffningar får emellertid inte gå ut över bidragstagarna utan
innebär att delstaterna tvingas gräva djupare i sina egna fickor. Samtidigt
finns någon miljard i belöning att hämta för delstater som lyckas öka sysselsättning
och arbetsinkomster och minska tonårshavandeskapen.
Definitionen av arbetsaktiviteter är ganska vid. Det kan handla om reguljär
sysselsättning, subventionerad sysselsättning, ”on-the-job-training”,
jobbsökande, samhällstjänst, yrkesutbildning m m. Det finns särskilda regler
ämnade att förhindra att subventionerade arbetare/bidragstagare tränger ut
ordinarie arbetare.
För USA:s invandrare har villkoren skärpts på ett kännbart sätt. Legala
invandrare, med undantag för flyktingar och asylsökande, har skurits av från
142