Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

I korthet
• USA:s offentliga utgifter har länge pendlat runt 30 procent av BNP, de
federala utgifterna runt 20 procent. Utgifter för utbildning, sysselsättning,
hälsovård, socialförsäkringar och understöd svarar för dryga 60 procent av
den federala budgeten. Socialförsäkringarna – framför allt pensions- och
sjukförsäkringarna – kostar och ökar mest. Men det är bidragsprogrammen
och framför allt AFDC-programmet för ensamma mödrar som har
varit mest omstridda. Under lång tid har bidragets värde urholkats samtidigt
som klientstocken vuxit, vilket har gett ammunition åt kritiken från
vänster respektive höger. Vänstern har tyckt att bidragen har varit för snålt
tilltagna. Högern har hävdat att människor som agerat rationellt på kort sikt
(lyft bidrag) har sumpat sina chanser på arbetsmarknaden på lång sikt.
• Den amerikanska sociala verksamheten bedrivs av tre ömsom konkurrerande
och ömsom samverkande sektorer: den offentliga, den privata och
den frivilliga. De privata företagen expanderar på det sociala fältet och spelar
flera viktiga roller: de erbjuder sina arbetare förmåner (välfärdskapitalism),
de ger impulser till den offentliga socialpolitiken, de levererar sociala
tjänster åt staten. Den frivilliga sektorn är stor och folkligt förankrad.
Vänstern anser att stat och frivilligorganisationer ger varandra draghjälp,
högern att staten tränger ut ideell verksamhet.
138