Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

1900-talet idéer om en välfärdskapitalism som innebar att arbetsgivarna på
olika sätt skulle sörja för arbetarnas sociala behov. Man kan också lugnt
påstå att det i dag verkligen finns en sådan välfärdskapitalism, som omfattar
alla de förmåner som är förknippade med anställning och som är reglerade
i kollektivavtal. Katz använder en annan etikett än välfärdskapitalism:
”Den privata välfärdsstaten är omfattande. De flesta amerikaner får sin sjukvård,
livförsäkring och en del av sin ålderspension genom den.” Katz är, även
om han oroar sig över att anställningsförmånerna ”splittrar arbetarklassen”,
beredd att vidgå att ”den privata välfärdsstaten har givit en exempellös
trygghet åt en majoritet av de arbetande amerikanerna och deras familjer”.
237 På senare år har emellertid förmånerna naggats i kanten av ”downsizing”
och servicejobb som ger dåliga förmåner.
Den amerikanska välfärdsstaten har fortlöpande påverkats av idéer från
företagarvärlden. Ett exempel är socialförsäkringsprogrammet från New
Deal, vars utformning påverkades av Gerald Swope, en direktör från General
Electric som satt ordförande i Roosevelts Business Advisory Council. 238 De
senaste årtiondena har socialpolitiken påverkats av en rad tankesmedjor
finansierade av näringslivet, sådana som American Enterprise Institute,
Heritage Foundation och Cato.
På senare år har privatföretagen också fått ökad betydelse som leverantörer
av sociala tjänster. Så kallade ”human service”-företag har gjort dramatiska
inbrytningar på flera områden som tidigare förvaltades av offentliga
eller frivilliga organisationer: vårdhem, långvård, hemtjänst, sjukvård, sjukhusadministration,
barnomsorg, fångvård. En rad storföretag har vuxit fram
– så drev t ex Beverly Enterprises i mitten av 1990-talet ca 700 vårdhem,
Columbia/HCA ca 300 sjukhus och Kinder Care ca 1 100 barndaghem.
Privatiseringen av tjänsteutbudet har i huvudsak skett på tre sätt: genom
utförsäljning av offentliga tillgångar, genom att tjänsteproduktion läggs ut
på entreprenad och genom att klienterna/konsumenterna förses med servicecheckar.
239 Inte minst den senare varianten har knutit samman staten och
den privata sektorn och gjort det möjligt att leverera sociala tjänster efter
marknadsmässiga principer.
237 Katz (1996) sid 317–320.
238 Karger & Stoesz (1998) sid 180.
239 Karger & Stoesz (1998) sid 188–193, 201.
134