Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
hän<strong>för</strong> sig till ålderdoms<strong>för</strong>säkring och därmed sammanhängande program<br />
<strong>för</strong> <strong>efter</strong>levande, invalider och sjukvårds<strong>för</strong>säkring <strong>för</strong> de äldre; och dessa<br />
program betraktas som okränkbara statliga <strong>för</strong>pliktelser mot <strong>för</strong>tjänta arbetare<br />
som har betalt dem genom ’avgifter’ under sina arbetsliv. Welfare däremot<br />
behandlas ofta som en uppsättning statliga ’allmosor’ till de med nöd<br />
och näppe <strong>för</strong>tjänta fattiga som måhända <strong>för</strong>söker undvika ärligt arbete och<br />
<strong>för</strong>söker få någonting <strong>för</strong> ingenting.” 10 Jag kommer framöver att använda<br />
varierande svenska begrepp <strong>för</strong> ordet ”welfare” allt<strong>efter</strong>som jag tycker att de<br />
bäst passar in i olika sammanhang.<br />
Liberals och conservatives är de båda dominerande politiska konstellationerna<br />
i USA och de kan sägas till stor del överlappa de partipolitiska konstellationerna<br />
demokrater och republikaner. Liberals motsvarar ungefär<br />
svenskans vänsterliberaler, socialliberaler eller socialdemokrater och hän<strong>för</strong><br />
sig till människor som vill se mer av statsingripande i sociala och ekonomiska<br />
sammanhang. 11 Conservatives motsvarar svenskans högerliberaler,<br />
marknadsliberaler eller socialkonservativa och hän<strong>för</strong> sig till människor som<br />
i huvudsak vill se mindre av statsingripanden i marknadsekonomin och det<br />
civila samhället. Bakom de stora etiketterna döljer sig naturligtvis många<br />
mindre. Enligt forskarna Howard Karger och David Stoesz 12 domineras dagens<br />
Amerika av följande grupperingar: Traditionellt konservativa, som i<br />
möjligaste mån vill låta var och en sköta sig själv och där<strong>för</strong> vill begränsa<br />
statens makt. Neo- eller kulturkonservativa, som vill tilldela staten en<br />
begränsad roll i ekonomiska frågor men ökad auktoritet <strong>för</strong> att upprätthålla<br />
”traditionella värden”. Traditionella vänsterliberaler, som vill använda staten<br />
<strong>för</strong> att skydda alla som inte kan klara sig (på marknaden) på egen hand.<br />
Neo(vänster)liberaler (typ Bill Clinton), som i pragmatisk anda har orienterat<br />
sig bort från den storskaliga välfärdsstaten under parollen ”reinventing<br />
government” och <strong>för</strong>söker hitta en ”tredje väg” mellan vänster och höger.<br />
Kommunitarianer, som <strong>för</strong>söker hitta en väg mellan stat och marknad och<br />
sätter sitt hopp till Amerikas grundläggande institutioner – familjen, skolan,<br />
10 Skocpol (1995) sid 211.<br />
11 I Europa kom ordet liberal <strong>efter</strong> 1930-talskrisen att få en högeranstrykning <strong>efter</strong>som liberalerna tog upp kampen<br />
mot socialismen. I USA kom ordet däremot i samband med 30-talskrisen att få en vänsteranstrykning <strong>efter</strong>som<br />
Franklin Roosevelt valde etiketten liberalism <strong>för</strong> den expansion av statsmakten som genom<strong>för</strong>des under<br />
New Deal.<br />
12 Karger & Stoesz (1998) sid 8–19.<br />
13
Change language