Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

och minskar med inkomstens storlek. Även de familjer som inte behöver
betala skatt kan få ”återbäring”. EITC-programmet har utökats i flera
omgångar, senast av Bill Clinton 1993. Det anses inte stigmatiserande eftersom
det belönar arbetande fattiga och betecknas numera på högsta ort som
”ett av de viktigaste vapnen i kampen mot fattigdomen”. 217
Supplementary Security Income (SSI) infördes under Richard Nixon 1972
och sorterar under Social Security Administration trots att det egentligen är
ett understödsprogram som omfattar bl a fattigpensionärer, utvecklingsstörda,
handikappade och missbrukare.
USA har världens högsta sjukvårdsutgifter per capita. I mitten av 1990talet
motsvarade sjukvårdsutgifterna hela 14 procent av BNP och offentliga
sektorn svarade för hälften av dessa utgifter. Utgifterna har ökat och fortsätter
att öka i rasande takt, varför sjukvården har blivit något av en gökunge
i de offentliga budgetarna. De flesta amerikaner har visserligen tillgång till
sjukförsäkring genom sina arbetsgivare och ”får den bästa och mest avancerade
sjukvården i världen”. 218 Men samtidigt står omkring 15 procent av
befolkningen utan sjukförsäkring. En stor del av befolkningen täcks av de
båda offentliga programmen Medicare och Medicaid, vilka daterar sig till
1965. Medicare är en obligatorisk försäkring som täcker merparten av kostnaderna
för en sjukhusvistelse för personer över 65 år och en frivillig tillläggsförsäkring
som täcker en del av kostnaden för läkarbesök, laboratorieanalyser
m m. Medicaid är nationens största behovsprövade understödsprogram,
riktat till äldre handikappade, arbetslösa, socialbidragstagare.
Programmen omfattar i runda tal 35 miljoner människor vardera och kostar
ca 200 miljarder dollar om året vardera; Medicaid finansieras till ungefär
hälften av delstaterna. Bill Clinton satsade, som bekant, under sin första
mandatperiod en stor del av sin kraft på en nationell sjukvårdsreform, inklusive
sjukförsäkring, men körde fast. Något måste uppenbarligen ändå göras
åt dessa program när kostnaderna skenar, de äldre blir fler och många människor
saknar sjukförsäkring. 219 Sjukförsäkringsfrågan har också återvänt till
politikens stormcentrum – åtminstone i det demokratiska lägret – i samband
med kampanjen inför presidentvalet år 2000. 220
217 Economic report of the President 1999, sid 114.
218 Karger & Stoesz (1998) sid 317.
219 Se Reischauer (1997).
126