Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Tabell 14. Utgifter (miljarder dollar) under federala budgettiteln ”human resources” 1997 samt prognoser för år 2000 och 2003. Prognos Prognos 1997 2000 2003 Utbildning, sysselsättning, sociala tjänster 1 153 1 63 1 166 Hälsovård 1 124 1 150 1 183 Sjukförsäkring (Medicare) 1 190 1 217 1 256 Inkomstskydd 1 231 1 263 1 287 Pensioner (Social Security) 1 365 1 413 1 471 Förmåner för krigsveteraner 1 139 1 144 1 147 Summa 1 002 1 150 1 310 Källa: Budget of the United States government – fiscal year 1999: Historical tables, tabell 3.1. De offentliga socialförsäkringarna Som framgår av tabell 14 svarar socialförsäkringarna – pensioner, sjukförsäkring och inkomstskydd (som till hälften består av pensioner till bl a federalt anställda och arbetslöshetsförsäkring) – för den överväldigande delen av utgifterna under titeln ”human resources” och beräknas också svara för de stora utgiftsökningarna under åren framöver. Enbart pensionsutgifterna beräknas öka med 15–20 miljarder dollar om året. Socialförsäkringssystemet är grundstenen i den amerikanska socialpolitiken. 210 Det är utformat som ett ”pay-as-you-go”-system, vilket innebär att arbetsgivare och anställda fortlöpande betalar för dem som är sjuka, arbetslösa eller pensionerade. Det socialförsäkringsprogram med upphov i Social Security Act från 1935 som täcker ålderspensionärer, efterlevande och arbetsoförmögna går under beteckningen OASDI (Old Age and Survivors’/ Disability Insurance) men kallas i vardagslag rätt och slätt för Social Security. Det är, med Skocpols ord, ”utan jämförelse det moderna Amerikas mest effektiva program för att lyfta människor ur fattigdom”. 211 Ändå utgör de amerikanska offentliga pensionsutgifterna bara 5 procent av BNP, mot 11–12 210 Se Karger & Stoesz (1998) kap 10. 211 Skocpol (1995) sid 265. 124
procent i länder som Tyskland, Frankrike och Japan. Förmånerna är blygsammare och andelen pensionärer mindre i USA än i de andra länderna. 212 Liksom har varit fallet i Sverige beträffande ATP-systemet, förs i USA en diskussion om huruvida OASDI-systemet är underfinansierat och om vad som händer när fyrtiotalisterna går i pension. 213 Dagens pensionärer klagar inte eftersom de oftast får ut mer ur systemet än de har betalat in. Men de yngre oroar sig för hur mycket de skall tvingas betala och för om de själva skall få pension på gamla dar. De flesta tycks föredra att skjuta problemet på framtiden. 1998 var 12,7 procent av amerikanerna över 65 år och prognosen pekar på 21 procent år 2030. 1960 gick det en pensionär på fem yrkesverksamma, 1980 en på dryga tre och 2040 lär det gå en pensionär på två yrkesverksamma. 214 Oron för pensionssystemet har gett bränsle åt en debatt om en (åtminstone partiell) privatisering av pensionssystemet. 215 Exempelvis tankesmedjan Cato driver på i den riktningen. Arbetslöshetsförsäkringen, som också tillkom i samband med SSA, består av dels ett delstatligt understöd i högst 26 veckor, dels ett extra federalt/delstatligt program som aktiveras när arbetslösheten i delstaten går över en viss nivå och som ger försörjning i ytterligare 13 veckor. Ersättningen varierar kraftigt mellan olika delstater men ligger långt under lönen. Olycksfalls- eller yrkesskadeersättningen utvecklades gradvis i olika delstater mellan åren 1911 och 1948 och täcker omkring 90 procent av arbetskraften. Reglerna varierar mellan olika delstater men den allmänna principen är att arbetsgivarna (som normalt försäkrar sig) skall svara för kostnader i samband med yrkesskador, oavsett vem som bär skulden. Skattereduktionen Earned Income Tax Credit (EITC) 216 infördes under Gerald Ford 1975 i syfte att garantera arbetande låginkomsttagare en minimiinkomst. Den fungerar som en negativ inkomstskatt och ger alla som är berättigade till förmånen en skattereduktion som ökar med familjens storlek 212 Bosworth & Burtless (1997). 213 Se t ex Blendon m fl (1998), Gale (1997), Light (1998). Aaron & Reischauer (1999) redogör för ett halvdussin aktuella reformplaner. 214 Karger & Stoesz (1998) sid 254. 215 Se t ex slagväxlingen Kotlikoff & Sachs vs Aaron (1997). 216 Det finns ingen vedertagen svensk beteckning för denna skatt men enligt professorn i arbetsmarknadspolitik Eskil Wadensjö och nationalekonomen och skatteexperten Erik Norrman bör man tala om en skattereduktion till följd av förvärvsinkomst. 125
- Page 73 and 74: Den optimistiska högern Låt oss a
- Page 75 and 76: Ett förklaringsbatteri Skälen til
- Page 77 and 78: förklaringen mer som talar för si
- Page 79 and 80: är mindre synlig). 128 Man skulle
- Page 81 and 82: ehövs, men sällan rensas bort nä
- Page 83 and 84: politiska makten i demokratier norm
- Page 85 and 86: staternas omfattning och inriktning
- Page 87 and 88: Motståndet mot keynesianismen har
- Page 89 and 90: 4. De fattiga och underklassen Vilk
- Page 91 and 92: Om man bara intresserar sig för de
- Page 93 and 94: Vad som omedelbart faller i ögonen
- Page 95 and 96: arnadödligheten bland hispanics ä
- Page 97 and 98: största andelen tonårshavandeskap
- Page 99 and 100: Låt oss avsluta denna fattigdomsö
- Page 101 and 102: nen inte längre kände sig förpli
- Page 103 and 104: sen de senaste årtiondena har vari
- Page 105 and 106: eglerna för det spel som handlar o
- Page 107 and 108: William Kelso vill fånga fattigdom
- Page 109 and 110: logi om underklassdebatten, i vilke
- Page 111 and 112: underklass frambesvor en mystisk vi
- Page 113 and 114: talet öppnade utvägar för de bä
- Page 115 and 116: grund av bristande utbildning är o
- Page 117 and 118: var att USA som vanligt hade ”nå
- Page 119 and 120: Bidragsrullorna har blivit kortare,
- Page 121 and 122: lever är, tror jag, likadant som d
- Page 123: 5. Den socialpolitiska arsenalen De
- Page 127 and 128: Understödsprogrammen Det är allts
- Page 129 and 130: Bidraget har varierat kraftigt mell
- Page 131 and 132: eroende.” Som bevis anför han at
- Page 133 and 134: Den andra strategin, försöken att
- Page 135 and 136: Karger och Stoesz gör en genomgån
- Page 137 and 138: ansvar. På traditionellt vänsterh
- Page 139 and 140: 6. Den stora ”välfärdsreformen
- Page 141 and 142: egleringar. Ge oss pengar, säger d
- Page 143 and 144: ehovsprövade och federalt finansie
- Page 145 and 146: Reformens resultat Vad vet man då
- Page 147 and 148: av ”analfabeter, missbrukare och
- Page 149 and 150: även om de har låglönejobb. I en
- Page 151 and 152: varandra om att minska förmånerna
- Page 153 and 154: alpolitiska debatten har skiftat fo
- Page 155 and 156: använda dessa pengar på ett progr
- Page 157: flesta som slutat gå på bidrag ha
- Page 160 and 161: förmåner, ökat deltagande i plan
- Page 162 and 163: te att löna sig, kombinerad med fe
- Page 164 and 165: en motsvarande belöning av staten,
- Page 166 and 167: den.” (I sitt tankeexperiment åt
- Page 168 and 169: skulle verkligen välgörenhetens r
- Page 170 and 171: etag producerar sociala tjänster m
- Page 173 and 174: Litteratur Aaron, Henry (1997), ”
procent i länder som Tyskland, Frankrike och Japan. Förmånerna är blygsammare<br />
och andelen pensionärer mindre i USA än i de andra länderna. 212<br />
Liksom har varit fallet i Sverige beträffande ATP-systemet, <strong>för</strong>s i USA en<br />
diskussion om huruvida OASDI-systemet är underfinansierat och om vad<br />
som händer när fyrtiotalisterna går i pension. 213 Dagens pensionärer klagar<br />
inte <strong>efter</strong>som de oftast får ut mer ur systemet än de har betalat in. Men de<br />
yngre oroar sig <strong>för</strong> hur mycket de skall tvingas betala och <strong>för</strong> om de själva<br />
skall få pension på gamla dar. De flesta tycks <strong>för</strong>edra att skjuta problemet på<br />
framtiden. 1998 var 12,7 procent av amerikanerna över 65 år och prognosen<br />
pekar på 21 procent år 2030. 1960 gick det en pensionär på fem yrkesverksamma,<br />
1980 en på dryga tre och 2040 lär det gå en pensionär på två<br />
yrkesverksamma. 214 Oron <strong>för</strong> pensionssystemet har gett bränsle åt en debatt<br />
om en (åtminstone partiell) privatisering av pensionssystemet. 215 Exempelvis<br />
tankesmedjan Cato driver på i den riktningen.<br />
Arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen, som också tillkom i samband med SSA, består<br />
av dels ett delstatligt understöd i högst 26 veckor, dels ett extra federalt/delstatligt<br />
program som aktiveras när arbetslösheten i delstaten går över en<br />
viss nivå och som ger <strong>för</strong>sörjning i ytterligare 13 veckor. Ersättningen varierar<br />
kraftigt mellan olika delstater men ligger långt under lönen.<br />
Olycksfalls- eller yrkesskadeersättningen utvecklades gradvis i olika delstater<br />
mellan åren 1911 och 1948 och täcker omkring 90 procent av arbetskraften.<br />
Reglerna varierar mellan olika delstater men den allmänna principen<br />
är att arbetsgivarna (som normalt <strong>för</strong>säkrar sig) skall svara <strong>för</strong> kostnader i<br />
samband med yrkesskador, oavsett vem som bär skulden.<br />
Skattereduktionen Earned Income Tax Credit (EITC) 216 in<strong>för</strong>des under<br />
Gerald Ford 1975 i syfte att garantera arbetande låginkomsttagare en minimiinkomst.<br />
Den fungerar som en negativ inkomstskatt och ger alla som är<br />
berättigade till <strong>för</strong>månen en skattereduktion som ökar med familjens storlek<br />
212 Bosworth & Burtless (1997).<br />
213 Se t ex Blendon m fl (1998), Gale (1997), Light (1998). Aaron & Reischauer (1999) redogör <strong>för</strong> ett halvdussin<br />
aktuella reformplaner.<br />
214 Karger & Stoesz (1998) sid 254.<br />
215 Se t ex slagväxlingen Kotlikoff & Sachs vs Aaron (1997).<br />
216 Det finns ingen vedertagen svensk beteckning <strong>för</strong> denna skatt men enligt professorn i arbetsmarknadspolitik<br />
Eskil Wadensjö och nationalekonomen och skatteexperten Erik Norrman bör man tala om en skattereduktion<br />
till följd av <strong>för</strong>värvsinkomst.<br />
125
Change language