Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

More documents

Recommendations

Info

när de säger att förmåner utan villkor ger näring åt underklassen. (Vänster)liberalerna kan nog handskas med underklassen på ett mer medkännande sätt men är fullständigt naiva i sin syn på den. Det ligger en ironi i att de som skulle kunna formulera ett sympatiskt program för underklassen vidhåller att den inte existerar. De konservativa å andra sidan har applicerat sin agenda på alla låginkomsttagare. Paternalism behövs kanske för underklassen, men inte för de arbetande fattiga, som bara behöver hjälp för att få sin ekonomi att gå ihop. Jag antar att de konservativa slutligen kommer att få betala ett pris för det misstaget.” Stoesz ser också en ironi i att den paternalistiska reaktionen kräver en utvidgning av den offentliga byråkratin – socialarbetare som övervakar, utvärderar och beslutar. ”En god libertarian skulle betrakta detta med fasa.” William Kelso är av irländskt ursprung och uppehåller sig gärna vid den första amerikanska underklassen, irländarna i mitten på 1800-talet. Enligt Kelso fungerade den katolska kyrkan på den tiden som ett slags välfärdsstat som lyckades inympa respekt för lag och ordning bland irländarna. Inom loppet av ett par årtionden försvann den irländska underklassen – fyllbultarna blev poliser – för att med tiden transformeras till medelklass. Kelso ser paralleller mellan 1800-talets irländska underklass och dagens till stor del svarta underklass. Han finner förtröstan i att kyrkan är den viktigaste institutionen för de svarta och i att den katolska kyrkan (i konkurrensen om servicecheckarna) visar intresse för att utbilda svarta ungdomar. Och han ser en tillnyktring i hela samhällsklimatet. Efter vänsterns och marknadsliberalismens låt-gå-epoker har initiativet glidit över till de socialkonservativa: ”På 90-talet har vi blivit tuffare mot folk som inte sköter sig. Det har skett en förskjutning i värderingarna. Fler fattiga arbetar och det utomäktenskapliga barnafödandet minskar. Presidentens och samhällets förändrade attityd sipprar ner i underklassen.” Charles Murray konstaterar att hans senaste underklassrapport har fått svag respons. ”Alla talar om minskande brottslighet som om vi hade färre brottslingar. Vi har lika många brottslingar som förut, skillnaden är att de sitter i fängelse. Jag är glad att vi har dem inlåsta. Men det betyder inte att de har blivit bättre människor, bara att de försvunnit från gatan. Så länge bidragsrullorna och brottsligheten minskar är alla nöjda. Men det betyder inte att underklassen har försvunnit. Livet i de samhällen där underklassen 120
lever är, tror jag, likadant som det alltid har varit.” Den stora oenigheten mellan Murray och hans kritiker ligger enligt Murray själv i den betydelse man lägger vid det utomäktenskapliga barnafödandet. ”Om jag har fel har USA, England och Sverige inga problem. Om jag har rätt får vi se underklassen växa och bli värre på 2000-talet. Andelen utomäktenskapliga födslar ökade i USA tills alldeles nyligen. Vi vet inte hur det går med dessa barn. Det är ett stort oplanerat samhällsexperiment. Experimentet säger att 10 000 år av mänsklig historia är fel, hela den historia som säger att man måste ha fäder för att fostra nästa generation. Jag är tillräckligt av traditionalist för att tro att 10 000 år av mänsklig historia har något att säga. Vi bör få svaret om fem eller tio år.” Intressant nog visar det sig att Katz och Murray, de ideologiska ytterfältarna, har det gemensamt att de menar att den värsta sortens fattigdom lever kvar under ytan och blir mindre uppmärksammad bara därför att den till stor del är inburad och utgör ett mindre omedelbart hot mot den breda allmänheten. Inom högerlägret finns klara skiljelinjer. Libertarianen Murray ser underklassen som något som (låt vara med statlig hjälp) har utvecklas i samhällets bottenskikt och hotar att sprida sig uppåt, den socialkonservative Kelso ser ett förfall i samhällets toppskikt som sipprar neråt. Därför är Kelso också mycket mer optimistisk angående möjligheterna att bli kvitt underklassproblemet, eftersom han tycker sig ha märkt en tillnyktring på högsta nivå. I korthet • I USA räknas de människor som fattiga som faller under en officiell absolut fattigdomslinje. Andelen fattiga föll raskt under 1950- och 1960-talen till en bottennivå på 11 procent 1973. Därefter har andelen legat ganska stabil mellan 10 och 15 procent och hamnade 1998 på 12,7 procent. Skillnaderna mellan olika grupper – vita, svarta, hispanics, män, kvinnor, gifta, ensamstående etc – är stora. De största förbättringarna på senare år har ägt rum bland de svarta. Ensamstående kvinnor med barn utgör problemgruppen framför andra. • Fattigdomsförklaringarna handlar om brist på ”humankapital” och entreprenörsförmåga, upplösningen av (den svarta) familjen, brist på anständigt betalda jobb, bidragsberoende, upplösning av pliktmoralen, diskriminering, 121
Page 1:
Den amerikanska välfärdsvägen
Page 4 and 5:
© FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2000
Page 6 and 7:
Glöm underklassen?! 118 I korthet
Page 8 and 9:
ga omständigheter utan också om a
Page 10 and 11:
offentliga program på olika nivåe
Page 12 and 13:
ikanska socialreformatorer har, som
Page 14 and 15:
lokalsamhällena, de religiösa sam
Page 16 and 17:
har jag i första hand vänt mig ti
Page 18 and 19:
tre sektorerna i den amerikanska so
Page 21 and 22:
2. Den skeva inkomstfördelningen D
Page 23 and 24:
Under den till synes ganska jämnt
Page 25 and 26:
Diagram 3. Sysselsättningsgrad och
Page 27 and 28:
Diagram 5. Arbetslöshet (procent)
Page 29 and 30:
Tabell 3. Yrken med störst ökning
Page 31 and 32:
nytt, en ökning med i snitt 1,9 pr
Page 33 and 34:
1993-1996 planade indexet ut, och d
Page 35 and 36:
familjemönster) den högsta kvinti
Page 37 and 38:
Ytterligare ett mått på inkomstoj
Page 39 and 40:
Hur ter sig den amerikanska inkomst
Page 41 and 42:
1980-talet än under 1970-talet och
Page 43 and 44:
Inkomstfördelning och fattigdom Sa
Page 45 and 46:
har emellertid minskat helt enkelt
Page 47 and 48:
många nya högkvalificerade jobb i
Page 49 and 50:
3. Den motvilliga välfärdsstaten
Page 51 and 52:
för en frammarscherande socialdemo
Page 53 and 54:
ner i en lång rad delstater. På s
Page 55 and 56:
kanska välfärdsstaten med sin inr
Page 57 and 58:
(ADC). Stora grupper av jordbruks-
Page 59 and 60:
någon enstaka gång på sig en smu
Page 61 and 62:
får. Murray: ”På 50-talet hade
Page 63 and 64:
understödsprogram. Samma år inrä
Page 65 and 66:
med minskad tillväxt eller ökad a
Page 67 and 68:
staten kunde lösa de sociala probl
Page 69 and 70: men att han genom kombinationen av
Page 71 and 72: lägret där en ny generation ideol
Page 73 and 74: Den optimistiska högern Låt oss a
Page 75 and 76: Ett förklaringsbatteri Skälen til
Page 77 and 78: förklaringen mer som talar för si
Page 79 and 80: är mindre synlig). 128 Man skulle
Page 81 and 82: ehövs, men sällan rensas bort nä
Page 83 and 84: politiska makten i demokratier norm
Page 85 and 86: staternas omfattning och inriktning
Page 87 and 88: Motståndet mot keynesianismen har
Page 89 and 90: 4. De fattiga och underklassen Vilk
Page 91 and 92: Om man bara intresserar sig för de
Page 93 and 94: Vad som omedelbart faller i ögonen
Page 95 and 96: arnadödligheten bland hispanics ä
Page 97 and 98: största andelen tonårshavandeskap
Page 99 and 100: Låt oss avsluta denna fattigdomsö
Page 101 and 102: nen inte längre kände sig förpli
Page 103 and 104: sen de senaste årtiondena har vari
Page 105 and 106: eglerna för det spel som handlar o
Page 107 and 108: William Kelso vill fånga fattigdom
Page 109 and 110: logi om underklassdebatten, i vilke
Page 111 and 112: underklass frambesvor en mystisk vi
Page 113 and 114: talet öppnade utvägar för de bä
Page 115 and 116: grund av bristande utbildning är o
Page 117 and 118: var att USA som vanligt hade ”nå
Page 119: Bidragsrullorna har blivit kortare,
Page 123 and 124: 5. Den socialpolitiska arsenalen De
Page 125 and 126: procent i länder som Tyskland, Fra
Page 127 and 128: Understödsprogrammen Det är allts
Page 129 and 130: Bidraget har varierat kraftigt mell
Page 131 and 132: eroende.” Som bevis anför han at
Page 133 and 134: Den andra strategin, försöken att
Page 135 and 136: Karger och Stoesz gör en genomgån
Page 137 and 138: ansvar. På traditionellt vänsterh
Page 139 and 140: 6. Den stora ”välfärdsreformen
Page 141 and 142: egleringar. Ge oss pengar, säger d
Page 143 and 144: ehovsprövade och federalt finansie
Page 145 and 146: Reformens resultat Vad vet man då
Page 147 and 148: av ”analfabeter, missbrukare och
Page 149 and 150: även om de har låglönejobb. I en
Page 151 and 152: varandra om att minska förmånerna
Page 153 and 154: alpolitiska debatten har skiftat fo
Page 155 and 156: använda dessa pengar på ett progr
Page 157: flesta som slutat gå på bidrag ha
Page 160 and 161: förmåner, ökat deltagande i plan
Page 162 and 163: te att löna sig, kombinerad med fe
Page 164 and 165: en motsvarande belöning av staten,
Page 166 and 167: den.” (I sitt tankeexperiment åt
Page 168 and 169: skulle verkligen välgörenhetens r
Page 170 and 171:
etag producerar sociala tjänster m
Page 173 and 174:
Litteratur Aaron, Henry (1997), ”
Page 175 and 176:
The Economist, diverse nummer 1995-
Page 177 and 178:
Murray and the underclass. Loprest,
Page 179 and 180:
Ryscavage, Paul (1999), Income ineq
Page 181 and 182:
The 1998 Green book overview of ent
Page 183 and 184:
Förkortningar i texten med tillkom
Page 185 and 186:
Tabellförteckning Tabell 1: BNP-ti
Page 187 and 188:
Diagramförteckning Diagram 1: Real
show all

Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?