Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

ikanska socialreformatorer har, som sagt, ofta sneglat mot Europa. Men
även bland dessa sneglare konstaterar man nu: ”Hur idealisk denna (europeiska)
form än är visar händelserna de senaste två årtiondena på dess
ökande irrelevans i det amerikanska sammanhanget.” 9
Under större delen av 1900-talet verkar det på ömse sidor om Atlanten ha
funnits ett underförstått antagande att USA en vacker dag i någon mening
skulle anamma de europeiska välfärdsstatliga lösningarna. Det scenariot verkar
överspelat. Frågan är vilken konsekvensen kommer att bli. Kommer
Europa och USA att gå skilda vägar eller kommer européerna att i ökad
utsträckning snegla mot USA? Svaret på frågan ligger dolt i framtiden, närmare
bestämt i utvecklingen av de amerikanska och europeiska ekonomierna
när det gäller tillväxt och sysselsättning, rikedom och fattigdom.
Svåra ord
Några amerikanska begrepp ställer till ständiga besvär när de skall omvandlas
till svenska:
Welfare är det centrala begrepp kring vilket denna skrift kretsar. Begreppet
har varierande räckvidd. Dels används det som på svenska i den breda
bemärkelsen social välfärd; man talar om ”welfare state” och menar välfärdsstat.
Dels används det i inskränkt bemärkelse och avser då socialbidrag,
socialhjälp eller understöd. I sin mest inskränkta bemärkelse har ”welfare”
betecknat det speciella behovsprövade understöd för ensamma mödrar med
barn som var föremål för reformen 1996. En av de främsta amerikanska
socialpolitiska historieskrivarna, Theda Skocpol, formulerar saken så här:
”Samhällsvetare kan använda termen welfare state för att hänvisa till hela
uppsättningen av socialförsäkringar och offentliga understödsprogram i
praktiskt taget varje industrination, inklusive Förenta Staterna. Men termen
har en uppenbart opassande klang i Förenta Staternas fall. Ty i den praktiska
politiska retoriken gör amerikanerna en skarp begrepps- och bedömningsmässig
åtskillnad mellan ’social security’ och ’welfare’. Social security
8 Karger & Stoesz (1998) sid 475. De båda författarna hänvisar i denna fråga till Scott Lash och John Urry, The
end of organized capitalism (1987).
9 Karger & Stoesz (1998) sid 454. Författarna citerar (sid 33) också ett yttrande av nestorn bland amerikanska
socialpolitiker, Daniel Patrick Moynihan, från slutet av 1980-talet: ”De socialpolitiska frågor som Förenta
Staterna i dag står inför har ingen europeisk motsvarighet och inte heller någon europeisk modell för en hållbar
lösning. De är amerikanska problem och vi amerikaner måste själva tänka igenom dem.”
12