Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

More documents

Recommendations

Info

der är betjänt av att diskuteras i termer av underklass. Men den amerikanska debatten är, som så ofta, svår att bortse ifrån. Murrays varningsrop kan verka förbryllande eftersom hela hans argumentation roterar kring ett enda nav: ensamma mammor. 206 Särskilt i Skandinavien, där samboende och utomäktenskapligt barnafödande är mer regel än undantag utan att samhällsordningen verkar hotad, kan ropet eka ihåligt. Murray har också fått kritik som bygger på hänvisningar till skandinaviska förhållanden. Han har då nöjt sig med att konstatera att det ständiga lovprisandet av den skandinaviska modellen av någon anledning har tystnat på senare år. Sverige och Danmark har, menar Murray, problem som inte bara hänger samman med arbetslösheten utan också med ”svårigheterna att försöka upprätthålla ett samhälle och en kultur utan den traditionella familjen att förlita sig på”. 207 Anledningen till att Murray lägger sådan vikt vid kärnfamiljen är att han ser den som den sociala enhet vilken i årtusenden har socialiserat och disciplinerat varje ny generation. Om staten bidrar till familjens upplösning måste staten överta disciplineringsuppgiften, och det skulle i Amerikas fall innebära att samhället förvandlas till ”en oigenkännligt auktoritär, socialt segregerad, centraliserad stat”. 208 Glöm underklassen?! Den långa högkonjunkturen under 1990-talet har medfört att oron för underklassen skingrats. ”Ingen talar mycket om underklassen nuförtiden”, konstaterar Murray i sin senaste skrift på temat. Bidragsberoende, kriminalitet och tonårsgraviditeter minskar och sysselsättningen är överfull. Vad finns det att oroa sig för? Jo, menar Murray, åtskilligt. Den minskade brottsligheten beror i huvudsak på att fler människor sitter i fängelse – den har uppnåtts ”inte genom att socialisera underklassen utan genom att sätta stora delar av den bakom galler”. Arbetslösheten bland unga svarta män har inte sjunkit trots att arbetsgivarna letar arbetskraft med ljus och lykta. Det utomäktenskapliga barnafödandet ökar inte men ligger kvar på hög nivå. 206 En av Murrays kritiker menar att även om ”Murrays argument i huvudsak har blivit vederlagda” så har Murray ändå lyckats göra de ensamma mammorna till ”den centrala ikonen i debatten om familjen”. Se Stern (1993) sid 244. 207 Murray (1996b) sid 89. 208 Murray (1993). 118
Bidragsrullorna har blivit kortare, men det är oklart vilken kategori av människor som har slutat lyfta bidrag. Därmed anser sig Murray kunna leverera svaret på sin fråga: ”Varför är underklassen inte längre en aktuell fråga? Det var inte förekomsten av en underklass som bekymrade oss utan att underklassen fanns inför våra ögon. Nu gör den inte det – till större delen och för stunden — så vi kan glömma den.” 209 Vad tror våra intervjupersoner? Håller underklassen på att försvinna? Eller har den bara tillfälligtvis försvunnit ur synfältet och debatten? Michael Katz tror inte att verkligheten har ändrats särskilt mycket. ”Allmänhetens oro för sådana här saker har sin egen livscykel. Något kommer på tapeten och försvinner efter ett tag ur det allmänna medvetandet. Det betyder inte att problemet försvinner.” Katz tror att framför allt den minskade kriminaliteten har vänt bort intresset från underklassen. ”Det handlar inte så mycket om oro för människors situation som om rädsla för människor.” Katz är, som tidigare har framgått, inte glad åt begreppet underklass och vill inte se Europa anamma det amerikanska språkbruket. ”Jag motsätter mig begreppet, det är stigmatiserande och förstärker skillnader mellan människor.” Theda Skocpol tycker att det har varit tyst om underklassen på senare år. Oron för kriminalitet och utomäktenskapligt barnafödande har skingrats något. ”Debatten kretsar inte kring de människor som är mycket fattiga och utanför arbetskraften utan kring människor som har svårt att få sin ekonomi att gå ihop och som är i eller vill in i arbetskraften – de arbetande fattiga. Det är i linje med min politiska position: jag föredrar att tala om majoriteten och inte bara om de fattiga.” ”Alla erkänner att det finns något sådant som en underklass men att den är mycket liten i jämförelse med det allmänna fattigdomsproblemet”, förklarar Peter Gottschalk och fortsätter: ”Underklassen har krympt på längre sikt och jag förmodar att den kommer att fortsätta göra det.” David Stoesz erkänner också underklassens existens: ”Jag tror att det finns en underklass, en grupp som är så psykologiskt och sociologiskt desorganiserad och självdestruktiv att den kommer att fortsätta existera även under de mest generösa sociala program. De konservativa har troligen rätt 209 Murray (1999), fr a sid 4, 21. 119
Page 1:
Den amerikanska välfärdsvägen
Page 4 and 5:
© FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2000
Page 6 and 7:
Glöm underklassen?! 118 I korthet
Page 8 and 9:
ga omständigheter utan också om a
Page 10 and 11:
offentliga program på olika nivåe
Page 12 and 13:
ikanska socialreformatorer har, som
Page 14 and 15:
lokalsamhällena, de religiösa sam
Page 16 and 17:
har jag i första hand vänt mig ti
Page 18 and 19:
tre sektorerna i den amerikanska so
Page 21 and 22:
2. Den skeva inkomstfördelningen D
Page 23 and 24:
Under den till synes ganska jämnt
Page 25 and 26:
Diagram 3. Sysselsättningsgrad och
Page 27 and 28:
Diagram 5. Arbetslöshet (procent)
Page 29 and 30:
Tabell 3. Yrken med störst ökning
Page 31 and 32:
nytt, en ökning med i snitt 1,9 pr
Page 33 and 34:
1993-1996 planade indexet ut, och d
Page 35 and 36:
familjemönster) den högsta kvinti
Page 37 and 38:
Ytterligare ett mått på inkomstoj
Page 39 and 40:
Hur ter sig den amerikanska inkomst
Page 41 and 42:
1980-talet än under 1970-talet och
Page 43 and 44:
Inkomstfördelning och fattigdom Sa
Page 45 and 46:
har emellertid minskat helt enkelt
Page 47 and 48:
många nya högkvalificerade jobb i
Page 49 and 50:
3. Den motvilliga välfärdsstaten
Page 51 and 52:
för en frammarscherande socialdemo
Page 53 and 54:
ner i en lång rad delstater. På s
Page 55 and 56:
kanska välfärdsstaten med sin inr
Page 57 and 58:
(ADC). Stora grupper av jordbruks-
Page 59 and 60:
någon enstaka gång på sig en smu
Page 61 and 62:
får. Murray: ”På 50-talet hade
Page 63 and 64:
understödsprogram. Samma år inrä
Page 65 and 66:
med minskad tillväxt eller ökad a
Page 67 and 68: staten kunde lösa de sociala probl
Page 69 and 70: men att han genom kombinationen av
Page 71 and 72: lägret där en ny generation ideol
Page 73 and 74: Den optimistiska högern Låt oss a
Page 75 and 76: Ett förklaringsbatteri Skälen til
Page 77 and 78: förklaringen mer som talar för si
Page 79 and 80: är mindre synlig). 128 Man skulle
Page 81 and 82: ehövs, men sällan rensas bort nä
Page 83 and 84: politiska makten i demokratier norm
Page 85 and 86: staternas omfattning och inriktning
Page 87 and 88: Motståndet mot keynesianismen har
Page 89 and 90: 4. De fattiga och underklassen Vilk
Page 91 and 92: Om man bara intresserar sig för de
Page 93 and 94: Vad som omedelbart faller i ögonen
Page 95 and 96: arnadödligheten bland hispanics ä
Page 97 and 98: största andelen tonårshavandeskap
Page 99 and 100: Låt oss avsluta denna fattigdomsö
Page 101 and 102: nen inte längre kände sig förpli
Page 103 and 104: sen de senaste årtiondena har vari
Page 105 and 106: eglerna för det spel som handlar o
Page 107 and 108: William Kelso vill fånga fattigdom
Page 109 and 110: logi om underklassdebatten, i vilke
Page 111 and 112: underklass frambesvor en mystisk vi
Page 113 and 114: talet öppnade utvägar för de bä
Page 115 and 116: grund av bristande utbildning är o
Page 117: var att USA som vanligt hade ”nå
Page 121 and 122: lever är, tror jag, likadant som d
Page 123 and 124: 5. Den socialpolitiska arsenalen De
Page 125 and 126: procent i länder som Tyskland, Fra
Page 127 and 128: Understödsprogrammen Det är allts
Page 129 and 130: Bidraget har varierat kraftigt mell
Page 131 and 132: eroende.” Som bevis anför han at
Page 133 and 134: Den andra strategin, försöken att
Page 135 and 136: Karger och Stoesz gör en genomgån
Page 137 and 138: ansvar. På traditionellt vänsterh
Page 139 and 140: 6. Den stora ”välfärdsreformen
Page 141 and 142: egleringar. Ge oss pengar, säger d
Page 143 and 144: ehovsprövade och federalt finansie
Page 145 and 146: Reformens resultat Vad vet man då
Page 147 and 148: av ”analfabeter, missbrukare och
Page 149 and 150: även om de har låglönejobb. I en
Page 151 and 152: varandra om att minska förmånerna
Page 153 and 154: alpolitiska debatten har skiftat fo
Page 155 and 156: använda dessa pengar på ett progr
Page 157: flesta som slutat gå på bidrag ha
Page 160 and 161: förmåner, ökat deltagande i plan
Page 162 and 163: te att löna sig, kombinerad med fe
Page 164 and 165: en motsvarande belöning av staten,
Page 166 and 167: den.” (I sitt tankeexperiment åt
Page 168 and 169:
skulle verkligen välgörenhetens r
Page 170 and 171:
etag producerar sociala tjänster m
Page 173 and 174:
Litteratur Aaron, Henry (1997), ”
Page 175 and 176:
The Economist, diverse nummer 1995-
Page 177 and 178:
Murray and the underclass. Loprest,
Page 179 and 180:
Ryscavage, Paul (1999), Income ineq
Page 181 and 182:
The 1998 Green book overview of ent
Page 183 and 184:
Förkortningar i texten med tillkom
Page 185 and 186:
Tabellförteckning Tabell 1: BNP-ti
Page 187 and 188:
Diagramförteckning Diagram 1: Real
show all

Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?