Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
grund av bristande utbildning är omöjliga att använda i ”hightech-ekonomin”.<br />
”Arbetsgivarna i städerna klagar mest på de anställdas brist på grundläggande<br />
arbetsdisciplin – o<strong>för</strong>måga att komma till arbetet och lyda – snarare<br />
än på en brist på avancerade kunskaper.” Vad tror då Mead på? Jo, på<br />
<strong>för</strong>ekomsten av en ”fattigdomskultur” – en lång historia av bristande möjligheter<br />
som har lett till likgiltighet och brist på arbetsmoral. 197<br />
Suzanne Model menar att varje seriös <strong>för</strong>klaring till underklassens framväxt<br />
måste vara historisk och jäm<strong>för</strong>ande och skjuta in sig på skillnader mellan<br />
olika grupper vad gäller yrkeskunnighet och diskriminering på arbetsmarknaden.<br />
Själv anser hon att ”den etniska nischen” 198 avgör om grupperna<br />
kan hantera sina yrkesmässiga brister och arbetsgivarnas <strong>för</strong>domar.<br />
Nischverksamhet möjliggör social rörlighet (arbetare som blir små<strong>för</strong>etagare)<br />
och ekonomisk trygghet som gör det möjligt att ge nästa generation bättre<br />
utbildning. De svarta hittade emellertid inte sin nisch – offentliga sektorn<br />
– <strong>för</strong>rän på 1970-talet. Men den sektorn expanderar inte längre och ställer<br />
dessutom krav på utbildning. 199<br />
Det verkar onekligen – om man får tillåta sig ett ögonblicks spekulation 200<br />
– som om det historiska arvet när det gäller behandlingen av svart arbetskraft<br />
har lett till en ond cirkel av ömsesidigt misstroende som är svår att<br />
bryta. Eftersom svarta arbetare diskriminerades och fick de sämsta jobben<br />
blev de ofta ”hoppjerkor” som flyttade runt i hopp om att finna en anständig<br />
arbetsgivare. Ibland tog de till betydligt kraftfullare metoder. Till och med<br />
en så vänsterorienterad akademiker som Katz noterar hur de svartas motstånd<br />
mot (vita) auktoriteter yttrade sig i beteenden som ”att dra fötterna<br />
<strong>efter</strong> sig på arbetet, småstölder, att <strong>för</strong>därva egendom”. 201 Det är inte svårt<br />
att <strong>för</strong>stå att en sådan motståndskultur har vuxit fram. Det är inte heller svårt<br />
att <strong>för</strong>stå att dagens arbetsgivare är rädda <strong>för</strong> att få in sådana ”kulturyttringar”<br />
i sin verksamhet. 202<br />
197 Mead (1996) sid 257–262.<br />
198 Med ”etnisk nisch” menar Model helt enkelt att en etnisk grupp eller rasmässig minoritet är överrepresenterad<br />
i ett visst yrke.<br />
199 Model (1993).<br />
200 Detta resonemang är något inspirerat av Trotter (1993).<br />
201 Katz (1993) sid 469.<br />
202 De svartas situation kan också diskuteras i termer av segmenterad eller dual arbetsmarknad. För en översikt<br />
av ämnet se t ex Cain (1987) och Ryan (1987).<br />
115
Change language