06.09.2013 Views

Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

viktigaste enskilda sociala problemet i vår tid – viktigare än brottslighet, droger,<br />

fattigdom, analfabetism, bidrag eller hemlöshet <strong>efter</strong>som det är drivkraften<br />

bakom allt annat.” Anledningen till att det finns så många ensamma<br />

mödrar är i huvudsak att de subventioneras av staten. ”För många kvinnor<br />

har bidragssystemet visat sig vara en Faustliknande överenskommelse i vilken<br />

staten spelar djävulens roll.” 195<br />

Kelso tror inte att underklassen har sin egen fattigdomskultur, t ex genom<br />

att de svarta har behållit särskilda traditioner från slaveriet, <strong>efter</strong>som den<br />

började utvecklas <strong>för</strong>st på 1960-talet. Han är tveksam till Wilsons tes att<br />

utflyttningen av industrier från innerstäderna har lämnat de fattiga isolerade<br />

och benägna att utveckla sin egen kultur, <strong>efter</strong>som underklassbeteendena<br />

började frodas innan industriflykten tog fart. Det kan rent av vara så att ”flytten<br />

av <strong>för</strong>etag och människor ut från gettot också beror på sammanbrottet i<br />

de kulturella värderingarna i innerstaden, snarare än vice versa”. Att en<br />

grupp isoleras behöver inte heller betyda att den spårar ur, vilket<br />

Chinatownexemplen visar. Problemet behöver inte bestå av isolering och<br />

subkultur: ”Problemet med den svarta underklassen är inte att den är isolerad<br />

från det normala samhällets värden utan att den har anammat en överdriven<br />

version av samhällets emanciperade och ofta anomiska kultur ... Om<br />

det är fallet så är det det svarta gettots mottaglighet snarare än isoleringen<br />

gentemot utvecklingen i den större kulturen som <strong>för</strong>klarar den olyckliga uppkomsten<br />

av underklassen.” Det är då snarare grupper som ännu så länge<br />

håller kvar vid sin egen kultur, t ex invandrarna från Asien, som kan motstå<br />

de traditionella värdenas sönderfall. 196<br />

Lawrence Mead tror inte mycket på teorierna om att en lång rad problem<br />

– brist på jobb, låga löner, diskriminering – hindrar de fattigaste från att <strong>för</strong>sörja<br />

sig. ”Problemet med löneteorin är att om de flesta fattiga vuxna inte<br />

ens är anställda kan låga löner inte orsaka deras fattigdom.” Dessutom har<br />

medelklassen till skillnad från underklassen reagerat på stagnerande löner<br />

genom att öka arbetsinsatserna. Och: ”Även om tillverkningsjobben uppenbarligen<br />

<strong>för</strong>svinner från innerstäderna kan detta vara följden av, och inte<br />

orsaken till, den sociala oredan där.” Mead tror inte heller att de fattiga på<br />

195 Murray (1993) och (1994b).<br />

196 Kelso (1994) sid 167–173.<br />

114

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!