Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
viktigaste enskilda sociala problemet i vår tid – viktigare än brottslighet, droger,<br />
fattigdom, analfabetism, bidrag eller hemlöshet <strong>efter</strong>som det är drivkraften<br />
bakom allt annat.” Anledningen till att det finns så många ensamma<br />
mödrar är i huvudsak att de subventioneras av staten. ”För många kvinnor<br />
har bidragssystemet visat sig vara en Faustliknande överenskommelse i vilken<br />
staten spelar djävulens roll.” 195<br />
Kelso tror inte att underklassen har sin egen fattigdomskultur, t ex genom<br />
att de svarta har behållit särskilda traditioner från slaveriet, <strong>efter</strong>som den<br />
började utvecklas <strong>för</strong>st på 1960-talet. Han är tveksam till Wilsons tes att<br />
utflyttningen av industrier från innerstäderna har lämnat de fattiga isolerade<br />
och benägna att utveckla sin egen kultur, <strong>efter</strong>som underklassbeteendena<br />
började frodas innan industriflykten tog fart. Det kan rent av vara så att ”flytten<br />
av <strong>för</strong>etag och människor ut från gettot också beror på sammanbrottet i<br />
de kulturella värderingarna i innerstaden, snarare än vice versa”. Att en<br />
grupp isoleras behöver inte heller betyda att den spårar ur, vilket<br />
Chinatownexemplen visar. Problemet behöver inte bestå av isolering och<br />
subkultur: ”Problemet med den svarta underklassen är inte att den är isolerad<br />
från det normala samhällets värden utan att den har anammat en överdriven<br />
version av samhällets emanciperade och ofta anomiska kultur ... Om<br />
det är fallet så är det det svarta gettots mottaglighet snarare än isoleringen<br />
gentemot utvecklingen i den större kulturen som <strong>för</strong>klarar den olyckliga uppkomsten<br />
av underklassen.” Det är då snarare grupper som ännu så länge<br />
håller kvar vid sin egen kultur, t ex invandrarna från Asien, som kan motstå<br />
de traditionella värdenas sönderfall. 196<br />
Lawrence Mead tror inte mycket på teorierna om att en lång rad problem<br />
– brist på jobb, låga löner, diskriminering – hindrar de fattigaste från att <strong>för</strong>sörja<br />
sig. ”Problemet med löneteorin är att om de flesta fattiga vuxna inte<br />
ens är anställda kan låga löner inte orsaka deras fattigdom.” Dessutom har<br />
medelklassen till skillnad från underklassen reagerat på stagnerande löner<br />
genom att öka arbetsinsatserna. Och: ”Även om tillverkningsjobben uppenbarligen<br />
<strong>för</strong>svinner från innerstäderna kan detta vara följden av, och inte<br />
orsaken till, den sociala oredan där.” Mead tror inte heller att de fattiga på<br />
195 Murray (1993) och (1994b).<br />
196 Kelso (1994) sid 167–173.<br />
114