Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

talet öppnade utvägar för de bättre bemedlade. När medelklassen flyttade till
bättre jobb och bostäder i förorterna, samtidigt som industrierna lämnade
innerstäderna, blev en underklass lämnad kvar, utan ledare, förebilder eller
jobb. Eftersom de unga svarta männen inte kunde finna arbeten blev de föga
attraktiva som makar och allt fler kvinnor valde att leva ensamma med sina
barn. Kritikerna av denna förklaring har avfärdat tanken på att det någonsin
har funnits en gyllene tid i gettot när de olika klasserna levde och arbetade
sida vid sida. 190 Katz intar en förmedlande position: Det har aldrig funnits
några goda tider och klassintegrerade miljöer i gettot. Men de svarta i gettot
har aldrig tidigare varit drabbade av så kronisk arbetslöshet. ”Denna
koppling mellan ras, urban fattigdom och avskiljning från arbetsmarknaden
är ny i den amerikanska historien.” 191
En del forskare menar att underklassproblemet kan ses som en följd av
storstädernas omvandling i den ”postindustriella” tiden 192 , eventuellt i kombination
med traditionell diskriminering. Andra menar att det har djupa rötter
i den amerikanska södern – i slaveriet och systemet med ”sharecroppers”
– eller rent av i Afrika – i den afrikanska familjekulturen. Så till exempel anser
en forskare som Andrew T Miller att de svartas familjemönster, delvis på
grund av arvet från Afrika, är annorlunda än – och överlägset – de vitas.
Problemet består alls inte i några splittrade svarta familjer utan i att den västerländska
kärnfamiljen är oduglig! 193 Den ofta hörda invändningen mot talet
om den svarta familjens sönderfall, att ”storfamiljen” spelar en annan roll i
de svartas kultur än i de vitas, avfärdar Murray med en fnysning: Innebär
storfamiljen att barnet har gott om manliga förebilder även om den biologiska
fadern saknas i hemmet? Nej, ”argumentet om storfamiljen blir ett
grymt skämt” därför att när det inte blir några äktenskap blir det också ont
om manliga släktingar. ”Äktenskap är lika nödvändiga för storfamiljer som
för kärnfamiljer.” 194
Murrays egen underklassförklaring skjuter som sagt in sig på de ensamma
mödrarna. ”Mitt påstående är att utomäktenskapligt barnafödande är det
190 Se t ex Stern (1993).
191 Katz (1993) sid 446–448.
192 Se t ex Bartelt (1993) sid 157.
193 Miller (1993).
194 Murray (1996d) sid 100.
113