Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
varande i de familjer som går på bidrag). Dessa människor utgör ingen stor<br />
grupp men väl ”kärnan i det sociala problemet”. 187<br />
Kelso påpekar att de flesta i underklassen visserligen är vita men <strong>efter</strong>som<br />
underklassen är mer dominerande bland svarta har den kommit att utgöra<br />
en majoritet av invånarna – och ange tonen – i vissa svarta bostadsområden.<br />
Han tvekar inte om att underklassen är ett någorlunda nytt fenomen:<br />
”Alla de kännetecken vi <strong>för</strong>knippar med underklassen uppträdde vid ungefär<br />
samma tidpunkt, vilket antyder att underklassens uppkomst avspeglar några<br />
större <strong>för</strong>ändringar i samhället.” 188<br />
Underklassen – kan den <strong>för</strong>klaras?<br />
Vilka är då dessa <strong>för</strong>ändringar som kan <strong>för</strong>klara underklassens uppkomst?<br />
Naturligtvis är de allmänna fattigdoms<strong>för</strong>klaringarna gångbara, men <strong>efter</strong>som<br />
underklassen framstår som en särskild kategori av fattiga måste <strong>för</strong>klaringarna<br />
rimligen ha särskild skärpa. De faktorer som brukar framhållas är<br />
avindustrialiseringen, bidragsberoendet, familjens upplösning och ett svart<br />
kulturellt arv, eventuellt i kombination med en vit kulturskymning. Men återigen<br />
öppnar sig en avgrund mellan dem som i strukturellt perspektiv ser<br />
människor som offer <strong>för</strong> väldiga krafter som de själva inte kan påverka, och<br />
dem som i behavioristiskt eller kulturellt perspektiv ser människor som beter<br />
sig avvikande och destruktivt och menar att ingen kan befrias från ansvar <strong>för</strong><br />
sina handlingar. Eftersom orsakssambanden mellan strukturer och handlingar<br />
löper fram och tillbaka kan man naturligtvis spänna upp en och annan<br />
hängbro över avgrunden. ”Strukturer och handlingar blir”, <strong>för</strong>klarar Katz,<br />
”oskiljbara, <strong>för</strong>enade i en dynamisk ömsesidighet som ständigt omgestaltar<br />
sig över tiden och som bäst kan <strong>för</strong>stås som historia.” 189 Men ytterst blir<br />
ändå frågan: Har ”samhället” stött ut dessa människor eller har de själva<br />
mält sig ur ”samhällsgemenskapen”?<br />
De nyss nämnda sociologerna Wilson och Anderson gav, i <strong>för</strong>enklade<br />
ordalag, följande <strong>för</strong>klaring till underklassens framväxt: Det svarta gettot var<br />
ett uttryck <strong>för</strong> diskrimineringen av alla svarta. Där levde medelklass och<br />
arbetarklass sida vid sida. Medborgarrättsrörelsens framgångar på 1960-<br />
187 Karger & Stoesz (1998) sid 141; Katz (1993) sid 18; Kelso (1994) sid 28; Mead (1996) sid 252.<br />
188 Kelso (1994) sid 29, 164–165.<br />
189 Katz (1993) sid 442.<br />
112
Change language