Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
kittsville men inte i New York. Ingen vet egentligen hur många som är fattiga i det här landet.” (Burkittsville är den lilla by norr om Washington där Murray lever som ”en fri människa”.) Andelen under fattigdomslinjen har inte förändrats särskilt mycket över tiden och mycket annat är enligt Murray inte att vänta eftersom problemet i huvudsak handlar om människor som inte arbetar och inte är gifta. Trots den stabila trenden är fattigdomsfrågan inte på tapeten 1999 så som den var när Murray skrev Losing ground 1984. ”En del av förklaringen ligger i att den ’onde’ Reagan var president då och den ’gode’ Clinton är president nu och enligt vänstern är det förstås inte hans fel att fattigdomen håller i sig.” Underklassen – ett fall för sig? Fenomenet underklass har i snart två årtionden kastat en skugga (förvisso bleknande under glansen från 1990-talets högkonjunktur) över den amerikanska scenen. Så var det inte tidigare. Fenomenet är visserligen inte nytt – det kan sägas ha sina rötter i 1800-talets diskussioner om fattigdom och, inte minst, i Marx tal om trasproletariatet. Underklassens uppdykande på scenen förbereddes på 1960-talet av antropologen Oscar Lewis lansering av begreppet ”fattigdomskultur” och av D P Moynihans varning i The negro family (1965) för den svarta familjens sammanbrott och framväxten av en svart underklass. Dessa varnande röster drabbades emellertid av forskarsamhällets bannstråle till den grad att begreppen och frågorna försvann från dagordningen för lång tid. 175 1977 ägnade tidskriften Time ett nummer åt den framväxande underklassen, och med journalisten Ken Aulettas bok The underclass (1982) kom begreppet verkligen på tapeten. Tunga sociologer som William Julius Wilson i The truly disadvantaged (1987) och Elijah Anderson i Streetwise (1990) tog upp den kastade handsken. Enligt Wilson kom de konservativa att dominera debatten på 1980-talet just därför att de erkände problemen i städernas getton medan vänsterliberalerna försökte låtsas som om de inte existerande. 176 Att även vänstern med tiden tvingats acceptera begreppet underklass framgår av exempelvis Michael Katz anto- 175 ”Raseriet över Moynihans rapport drev i själva verket bort de svarta familjerna från samhällsvetenskapens dagordning i nära två årtionden. Liknande attacker diskrediterade fattigdomskulturen” (Katz 1993, sid 13). 176 Se t ex Jackson (1993) sid 405; Katz (1993) sid 4–7, 12, 16–17; Kelso (1994) sid 22–25; Lister (1996) sid 2; Model (1993) sid 188; Trotter (1993) sid 56. 108
logi om underklassdebatten, i vilken emellertid det otrevliga ordet är satt inom citattecken och betecknas som ”en metafor för social omvandling”. 177 En avgörande fråga är om ”underklassen” är en ny samlingsbeteckning på en rad gamla problem – låg utbildning, arbetslöshet, socialbidragsberoende, kriminalitet – eller om den betecknar ett nytt fenomen som innebär att en viss grupp människor har kommit att förkroppsliga hela raden av problematiska tillstånd. Thomas Sugrue ställde i början av 1990-talet frågan så här: ”Är de olycksbådande rapporterna om en ny ’urban underklass’ intrasslad i en ’väv av patologi’, tecken på en kris av exempellöst djup och magnitud? Eller har amerikanerna helt enkelt återupptäckt (så som de tycks göra med några årtiondens mellanrum) ett ihållande problem som periodvis döljs av ekonomisk tillväxt, av avsiktlig okunnighet eller av politisk likgiltighet?” 178 Vissa debattörer antyder att begreppet underklass närmast handlar om att ge ny och spännande form åt ett gammalt och trist innehåll: ”Förvisso kommer varje rapport som ger sig ut för att handla om en ’underklass’ snarare än om tråkig, gammaldags fattigdom sannolikt att få större uppmärksamhet i medierna och därmed kan man hävda att användningen av begreppet ... är berättigad som ett sätt att få in fattigdomen i rubrikerna.” 179 Andra debattörer ser underklassen som en relativt ny, klar och påtaglig fara, jämförbar med aids. Charles Murray är en ledande debattör av den skolan. I Losing ground (1984) använde han begreppet underklass mer i förbigående. I nyutgåvan av boken (1994) förklarade han att det utomäktenskapliga barnafödandet inte är ett problem bland andra, utan ”måste stå i centrum för alla kalkyler över hur underklassen kommer att utvecklas”. Och tillfogade att när detta barnafödande når samma nivåer bland vita som bland svarta ”fruktar jag att de problem som vi nu förknippar med den svarta innerstaden kommer att sprida sig som metastaser i den mycket större vita befolkningen med katastrofala konsekvenser för det amerikanska samhället”. 180 Murrays rubrik på den mardrömmen heter ”The coming white under- class”. 181 177 Katz (1993) sid 440. 178 Sugrue (1993) sid 85. 179 Lister (1996) sid 9–10. 180 Murray (1994a) sid xx. 181 Murray (1993). 109
- Page 57 and 58: (ADC). Stora grupper av jordbruks-
- Page 59 and 60: någon enstaka gång på sig en smu
- Page 61 and 62: får. Murray: ”På 50-talet hade
- Page 63 and 64: understödsprogram. Samma år inrä
- Page 65 and 66: med minskad tillväxt eller ökad a
- Page 67 and 68: staten kunde lösa de sociala probl
- Page 69 and 70: men att han genom kombinationen av
- Page 71 and 72: lägret där en ny generation ideol
- Page 73 and 74: Den optimistiska högern Låt oss a
- Page 75 and 76: Ett förklaringsbatteri Skälen til
- Page 77 and 78: förklaringen mer som talar för si
- Page 79 and 80: är mindre synlig). 128 Man skulle
- Page 81 and 82: ehövs, men sällan rensas bort nä
- Page 83 and 84: politiska makten i demokratier norm
- Page 85 and 86: staternas omfattning och inriktning
- Page 87 and 88: Motståndet mot keynesianismen har
- Page 89 and 90: 4. De fattiga och underklassen Vilk
- Page 91 and 92: Om man bara intresserar sig för de
- Page 93 and 94: Vad som omedelbart faller i ögonen
- Page 95 and 96: arnadödligheten bland hispanics ä
- Page 97 and 98: största andelen tonårshavandeskap
- Page 99 and 100: Låt oss avsluta denna fattigdomsö
- Page 101 and 102: nen inte längre kände sig förpli
- Page 103 and 104: sen de senaste årtiondena har vari
- Page 105 and 106: eglerna för det spel som handlar o
- Page 107: William Kelso vill fånga fattigdom
- Page 111 and 112: underklass frambesvor en mystisk vi
- Page 113 and 114: talet öppnade utvägar för de bä
- Page 115 and 116: grund av bristande utbildning är o
- Page 117 and 118: var att USA som vanligt hade ”nå
- Page 119 and 120: Bidragsrullorna har blivit kortare,
- Page 121 and 122: lever är, tror jag, likadant som d
- Page 123 and 124: 5. Den socialpolitiska arsenalen De
- Page 125 and 126: procent i länder som Tyskland, Fra
- Page 127 and 128: Understödsprogrammen Det är allts
- Page 129 and 130: Bidraget har varierat kraftigt mell
- Page 131 and 132: eroende.” Som bevis anför han at
- Page 133 and 134: Den andra strategin, försöken att
- Page 135 and 136: Karger och Stoesz gör en genomgån
- Page 137 and 138: ansvar. På traditionellt vänsterh
- Page 139 and 140: 6. Den stora ”välfärdsreformen
- Page 141 and 142: egleringar. Ge oss pengar, säger d
- Page 143 and 144: ehovsprövade och federalt finansie
- Page 145 and 146: Reformens resultat Vad vet man då
- Page 147 and 148: av ”analfabeter, missbrukare och
- Page 149 and 150: även om de har låglönejobb. I en
- Page 151 and 152: varandra om att minska förmånerna
- Page 153 and 154: alpolitiska debatten har skiftat fo
- Page 155 and 156: använda dessa pengar på ett progr
- Page 157: flesta som slutat gå på bidrag ha
logi om underklassdebatten, i vilken emellertid det otrevliga ordet är satt<br />
inom citattecken och betecknas som ”en metafor <strong>för</strong> social omvandling”. 177<br />
En avgörande fråga är om ”underklassen” är en ny samlingsbeteckning på<br />
en rad gamla problem – låg utbildning, arbetslöshet, socialbidragsberoende,<br />
kriminalitet – eller om den betecknar ett nytt fenomen som innebär att en<br />
viss grupp människor har kommit att <strong>för</strong>kroppsliga hela raden av problematiska<br />
tillstånd. Thomas Sugrue ställde i början av 1990-talet frågan så här:<br />
”Är de olycksbådande rapporterna om en ny ’urban underklass’ intrasslad i<br />
en ’väv av patologi’, tecken på en kris av exempellöst djup och magnitud?<br />
Eller har amerikanerna helt enkelt återupptäckt (så som de tycks göra med<br />
några årtiondens mellanrum) ett ihållande problem som periodvis döljs av<br />
ekonomisk tillväxt, av avsiktlig okunnighet eller av politisk likgiltighet?” 178<br />
Vissa debattörer antyder att begreppet underklass närmast handlar om att<br />
ge ny och spännande form åt ett gammalt och trist innehåll: ”Förvisso kommer<br />
varje rapport som ger sig ut <strong>för</strong> att handla om en ’underklass’ snarare<br />
än om tråkig, gammaldags fattigdom sannolikt att få större uppmärksamhet<br />
i medierna och därmed kan man hävda att användningen av begreppet ... är<br />
berättigad som ett sätt att få in fattigdomen i rubrikerna.” 179<br />
Andra debattörer ser underklassen som en relativt ny, klar och påtaglig<br />
fara, jäm<strong>för</strong>bar med aids. Charles Murray är en ledande debattör av den<br />
skolan. I Losing ground (1984) använde han begreppet underklass mer i <strong>för</strong>bigående.<br />
I nyutgåvan av <strong>boken</strong> (1994) <strong>för</strong>klarade han att det utomäktenskapliga<br />
barnafödandet inte är ett problem bland andra, utan ”måste stå i<br />
centrum <strong>för</strong> alla kalkyler över hur underklassen kommer att utvecklas”. Och<br />
tillfogade att när detta barnafödande når samma nivåer bland vita som bland<br />
svarta ”fruktar jag att de problem som vi nu <strong>för</strong>knippar med den svarta<br />
innerstaden kommer att sprida sig som metastaser i den mycket större vita<br />
befolkningen med katastrofala konsekvenser <strong>för</strong> det amerikanska samhället”.<br />
180 Murrays rubrik på den mardrömmen heter ”The coming white under-<br />
class”. 181<br />
177 Katz (1993) sid 440.<br />
178 Sugrue (1993) sid 85.<br />
179 Lister (1996) sid 9–10.<br />
180 Murray (1994a) sid xx.<br />
181 Murray (1993).<br />
109
Change language