Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

eglerna för det spel som handlar om att överleva och slå sig fram.” Och
vidare: ”Alla förändringar av incitamenten pekade i samma riktning. Det var
lättare att klara sig utan ett arbete. Det var lättare för en man att få ett barn
utan att ta ansvar för det, för en kvinna att få ett barn utan att ha en man ...
Eftersom det var lättare att klara sig utan ett arbete blev det lättare att strunta
i utbildning. Eftersom det var lättare att klara sig utan ett arbete blev det
lättare att lämna ett jobb och därigenom skaffa sig en meritlista som opålitlig
anställd.” Murrays slutsats lyder därför: ”Den mest bekymmersamma
aspekten av socialpolitiken gentemot de fattiga i det sena 1900-talets
Amerika är inte vad den kostar utan vad den har köpt.” 173 Tanner håller med:
”Det finns starka bevis för att bidrag skapar incitament som ökar fattigdomsorsakande
beteenden, såsom utomäktenskapligt mödraskap, och minskar
fattigdomsundvikande beteenden, såsom arbete.” 174
Till skillnad från övriga författare nöjer sig Danziger och Gottschalk inte
med att åberopa logiskt eller erfarenhetsmässigt grundade argument för sin
ståndpunkt. De bryter ned förändringarna i fattigdomskvoten under efterkrigstiden
i ett antal komponenter och försöker beräkna varje komponents
bidrag till förändringarna. Resultatet av deras kalkyl ser ut som följer.
Tabell 13. Nedbrytning av förändring i fattigdomskvoten (procentenheter) i ekonomiska
och demografiska komponenter för perioderna 1949–1969 och
1973–1991.
1949–1969 1973–1991
Faktisk förändring i fattigdomskvoten
Beroende på
–25,7 –1,8
Ekonomisk förändring –26,9 –0,1
a) Ökning av medelinkomsten –21,4 –2,1
b) Förändring av inkomstojämlikheten 1–5,5 –2,0
Demografisk förändring 1–1,2 –2,0
a) Rasmässig/etnisk sammansättning 1–0,6 –0,7
b) Familjesammansättning 1–0,7 –1,6
c) Interaktion 1–0,1 –0,3
Källa: Danziger & Gottschalk (1995) s 102.
173 Murray (1994a) sid 9, 154–155, 175.
174 Tanner (1996) sid 28.
105