Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

More documents

Recommendations

Info

3. Strukturella förklaringar Rasdiskriminering: Att det finns rasdiskriminering i USA – som i alla andra länder – står utom allt tvivel. Men frågan är vilka effekter den får. Kelso: ”Det oemotsägliga faktum att rasdiskriminering fortfarande existerar och är moraliskt oförsvarlig innebär inte nödvändigtvis att den allvarligt kommer att hämma minoritetsgruppernas ekonomiska framgångar i det här landet.” Om diskriminering är en huvudorsak till fattigdom borde, menar Kelso, fattigdomen bland de svarta ha minskat från och med 1960-talet när åtminstone den öppna diskrimineringen minskade. Vidare är det svårt att förstå hur diskriminering riktad mot alla svarta är förenlig med en så kraftig klyvning av gruppen i en medelklass och en underklass. Slutligen är det svårt att förstå hur andra kraftigt diskriminerade grupper (asiaterna) har kunnat göra sådana framsteg. Kelso är emellertid inte benägen att köpa de resonemang som går ut på att diskriminering är ekonomiskt irrationell därför att den inte bara drabbar offret utan också förövaren (företagaren) som går miste om en massa kompetens. Han menar att det synsättet är alltför blåögt. Det kan löna sig för en arbetsgivare att tillämpa s k statistisk diskriminering (att dra alla individer som hör till en viss grupp över en kam) och att diskriminera p g a ras i det fall företagaren har en fördomsfull kundkrets. Det kan också löna sig för den vita arbetskraften, om den lyckas få arbetsgivarna att diskriminera minoriteter. ”När det handlar om rasfrågor kan människors övertygelser eller klasspolitik väga upp en kapitalistisk ekonomis tendenser att gynna färgblinda anställningspraktiker.” 165 Brist på arbeten: En återkommande förklaring till fattigdomen är att företagen övergav innerstäderna och lämnade de fattiga kvar, avskurna från information om eller möjlighet att ta sig till de jobb som skapades i förorterna. En typisk utsaga lyder: De fattiga ”kan inte hållas ansvariga för massiva fabriksnedläggningar, negativa investeringar och export av arbeten från stadskärnorna till tredje världens länder”. 166 En invändning mot industriflyktstesen kan vara att vissa grupper (t ex mexikaner) lyckas finna jobb, medan andra (svarta) inte gör det. En invändning mot invändningen kan vara att det visserligen är stora skillnader mellan olika grupper men att tenden- 165 Kelso (1994) sid 191, 195–196. 166 Johnson (1996) sid 360. 102
sen de senaste årtiondena har varit likartad för alla grupper. 167 En vidareutveckling av förklaringen tar fasta på att det råder brist på välbetalda arbeten och hänvisar till att traditionella tillverkningsindustrier, som kunde betala goda löner, har konkurrerats ut, sänkt löner eller flyttat produktionen till låglöneländer. Massproduktion har ersatts av ”masskustomisering” 168 vilken kräver utbildade och initiativrika arbetare som kan tillgodose kundernas varierande önskemål. ”Medan antalet improduktiva och oskolade arbetare har ökat har masskustomiseringen minskat utbudet av okvalificerade arbeten. Det är i själva verket kombinationen av dessa båda faktorer som har utövat ett tryck nedåt på lönerna för de arbetande fattiga.” 169 Om det var så att ekonomin genererade en massa skräpjobb borde efterfrågan på okvalificerade arbetare öka och pressa upp deras löner. Några av våra auktoriteter ger uttryck för de olika förklaringstyperna som kan vara värda att citera. Katz ser fattigdomen som orsakad av dunkla strukturella krafter som slår blint: ”I sanning, de krafter som knuffade individer och familjer in i fattigdom härrörde från den amerikanska politiska ekonomins struktur. Vissa av oss är tursamma, inte annorlunda.” Och han ställer sig undrande till det sena 1900-talets fenomen: ”Ökande fattigdom under en period av ekonomisk återhämtning; ökande inkomstojämlikhet; sjunkande löner under en period av växande produktivitet; kronisk arbetslöshet; omgestaltade förhållanden när det gäller giftermål, havandeskap och familjestruktur – allt pekade på ekonomiska och sociala mönster utan modeller i det förflutna. Kalla det för det postindustriella samhället eller den globala ekonomin – ingendera termen fångar helt eller tillräckligt omfattningen av och dragen i förändringarna, men båda erkänner uppkomsten av en ny era, ännu inte helt beskriven, förstådd eller ens synlig.” 170 Danziger och Gottschalk ger ett mindre mystifierande uttryck för den eko- 167 Danziger & Gottschalk (1995) sid 85, 87. 168 Begreppet masskustomisering lanserades av Stan Davis i Future perfect 1987 och har utvecklats av Joseph Pine II i Mass customization (1993, pocket 1999). Det ger uttryck åt vår tids ansträngningar att förena två tidigare motsatta produktions- och distributionssätt: masstillverkning och kundanpassning. 169 Kelso (1994) sid 241. 170 Katz (1996) sid 287, 304–305. 103
Page 1:
Den amerikanska välfärdsvägen
Page 4 and 5:
© FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2000
Page 6 and 7:
Glöm underklassen?! 118 I korthet
Page 8 and 9:
ga omständigheter utan också om a
Page 10 and 11:
offentliga program på olika nivåe
Page 12 and 13:
ikanska socialreformatorer har, som
Page 14 and 15:
lokalsamhällena, de religiösa sam
Page 16 and 17:
har jag i första hand vänt mig ti
Page 18 and 19:
tre sektorerna i den amerikanska so
Page 21 and 22:
2. Den skeva inkomstfördelningen D
Page 23 and 24:
Under den till synes ganska jämnt
Page 25 and 26:
Diagram 3. Sysselsättningsgrad och
Page 27 and 28:
Diagram 5. Arbetslöshet (procent)
Page 29 and 30:
Tabell 3. Yrken med störst ökning
Page 31 and 32:
nytt, en ökning med i snitt 1,9 pr
Page 33 and 34:
1993-1996 planade indexet ut, och d
Page 35 and 36:
familjemönster) den högsta kvinti
Page 37 and 38:
Ytterligare ett mått på inkomstoj
Page 39 and 40:
Hur ter sig den amerikanska inkomst
Page 41 and 42:
1980-talet än under 1970-talet och
Page 43 and 44:
Inkomstfördelning och fattigdom Sa
Page 45 and 46:
har emellertid minskat helt enkelt
Page 47 and 48:
många nya högkvalificerade jobb i
Page 49 and 50:
3. Den motvilliga välfärdsstaten
Page 51 and 52: för en frammarscherande socialdemo
Page 53 and 54: ner i en lång rad delstater. På s
Page 55 and 56: kanska välfärdsstaten med sin inr
Page 57 and 58: (ADC). Stora grupper av jordbruks-
Page 59 and 60: någon enstaka gång på sig en smu
Page 61 and 62: får. Murray: ”På 50-talet hade
Page 63 and 64: understödsprogram. Samma år inrä
Page 65 and 66: med minskad tillväxt eller ökad a
Page 67 and 68: staten kunde lösa de sociala probl
Page 69 and 70: men att han genom kombinationen av
Page 71 and 72: lägret där en ny generation ideol
Page 73 and 74: Den optimistiska högern Låt oss a
Page 75 and 76: Ett förklaringsbatteri Skälen til
Page 77 and 78: förklaringen mer som talar för si
Page 79 and 80: är mindre synlig). 128 Man skulle
Page 81 and 82: ehövs, men sällan rensas bort nä
Page 83 and 84: politiska makten i demokratier norm
Page 85 and 86: staternas omfattning och inriktning
Page 87 and 88: Motståndet mot keynesianismen har
Page 89 and 90: 4. De fattiga och underklassen Vilk
Page 91 and 92: Om man bara intresserar sig för de
Page 93 and 94: Vad som omedelbart faller i ögonen
Page 95 and 96: arnadödligheten bland hispanics ä
Page 97 and 98: största andelen tonårshavandeskap
Page 99 and 100: Låt oss avsluta denna fattigdomsö
Page 101: nen inte längre kände sig förpli
Page 105 and 106: eglerna för det spel som handlar o
Page 107 and 108: William Kelso vill fånga fattigdom
Page 109 and 110: logi om underklassdebatten, i vilke
Page 111 and 112: underklass frambesvor en mystisk vi
Page 113 and 114: talet öppnade utvägar för de bä
Page 115 and 116: grund av bristande utbildning är o
Page 117 and 118: var att USA som vanligt hade ”nå
Page 119 and 120: Bidragsrullorna har blivit kortare,
Page 121 and 122: lever är, tror jag, likadant som d
Page 123 and 124: 5. Den socialpolitiska arsenalen De
Page 125 and 126: procent i länder som Tyskland, Fra
Page 127 and 128: Understödsprogrammen Det är allts
Page 129 and 130: Bidraget har varierat kraftigt mell
Page 131 and 132: eroende.” Som bevis anför han at
Page 133 and 134: Den andra strategin, försöken att
Page 135 and 136: Karger och Stoesz gör en genomgån
Page 137 and 138: ansvar. På traditionellt vänsterh
Page 139 and 140: 6. Den stora ”välfärdsreformen
Page 141 and 142: egleringar. Ge oss pengar, säger d
Page 143 and 144: ehovsprövade och federalt finansie
Page 145 and 146: Reformens resultat Vad vet man då
Page 147 and 148: av ”analfabeter, missbrukare och
Page 149 and 150: även om de har låglönejobb. I en
Page 151 and 152: varandra om att minska förmånerna
Page 153 and 154:
alpolitiska debatten har skiftat fo
Page 155 and 156:
använda dessa pengar på ett progr
Page 157:
flesta som slutat gå på bidrag ha
Page 160 and 161:
förmåner, ökat deltagande i plan
Page 162 and 163:
te att löna sig, kombinerad med fe
Page 164 and 165:
en motsvarande belöning av staten,
Page 166 and 167:
den.” (I sitt tankeexperiment åt
Page 168 and 169:
skulle verkligen välgörenhetens r
Page 170 and 171:
etag producerar sociala tjänster m
Page 173 and 174:
Litteratur Aaron, Henry (1997), ”
Page 175 and 176:
The Economist, diverse nummer 1995-
Page 177 and 178:
Murray and the underclass. Loprest,
Page 179 and 180:
Ryscavage, Paul (1999), Income ineq
Page 181 and 182:
The 1998 Green book overview of ent
Page 183 and 184:
Förkortningar i texten med tillkom
Page 185 and 186:
Tabellförteckning Tabell 1: BNP-ti
Page 187 and 188:
Diagramförteckning Diagram 1: Real
show all

Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?