Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3. Strukturella <strong>för</strong>klaringar<br />
Rasdiskriminering: Att det finns rasdiskriminering i USA – som i alla andra<br />
länder – står utom allt tvivel. Men frågan är vilka effekter den får. Kelso: ”Det<br />
oemotsägliga faktum att rasdiskriminering fortfarande existerar och är moraliskt<br />
o<strong>för</strong>svarlig innebär inte nödvändigtvis att den allvarligt kommer att<br />
hämma minoritetsgruppernas ekonomiska framgångar i det här landet.” Om<br />
diskriminering är en huvudorsak till fattigdom borde, menar Kelso, fattigdomen<br />
bland de svarta ha minskat från och med 1960-talet när åtminstone<br />
den öppna diskrimineringen minskade. Vidare är det svårt att <strong>för</strong>stå hur diskriminering<br />
riktad mot alla svarta är <strong>för</strong>enlig med en så kraftig klyvning av<br />
gruppen i en medelklass och en underklass. Slutligen är det svårt att <strong>för</strong>stå<br />
hur andra kraftigt diskriminerade grupper (asiaterna) har kunnat göra sådana<br />
framsteg. Kelso är emellertid inte benägen att köpa de resonemang som<br />
går ut på att diskriminering är ekonomiskt irrationell där<strong>för</strong> att den inte bara<br />
drabbar offret utan också <strong>för</strong>övaren (<strong>för</strong>etagaren) som går miste om en<br />
massa kompetens. Han menar att det synsättet är allt<strong>för</strong> blåögt. Det kan löna<br />
sig <strong>för</strong> en arbetsgivare att tillämpa s k statistisk diskriminering (att dra alla<br />
individer som hör till en viss grupp över en kam) och att diskriminera p g a<br />
ras i det fall <strong>för</strong>etagaren har en <strong>för</strong>domsfull kundkrets. Det kan också löna<br />
sig <strong>för</strong> den vita arbetskraften, om den lyckas få arbetsgivarna att diskriminera<br />
minoriteter. ”När det handlar om rasfrågor kan människors övertygelser<br />
eller klasspolitik väga upp en kapitalistisk ekonomis tendenser att gynna<br />
färgblinda anställningspraktiker.” 165<br />
Brist på arbeten: En återkommande <strong>för</strong>klaring till fattigdomen är att <strong>för</strong>etagen<br />
övergav innerstäderna och lämnade de fattiga kvar, avskurna från<br />
information om eller möjlighet att ta sig till de jobb som skapades i <strong>för</strong>orterna.<br />
En typisk utsaga lyder: De fattiga ”kan inte hållas ansvariga <strong>för</strong> massiva<br />
fabriksnedläggningar, negativa investeringar och export av arbeten från<br />
stadskärnorna till tredje världens länder”. 166 En invändning mot industriflyktstesen<br />
kan vara att vissa grupper (t ex mexikaner) lyckas finna jobb,<br />
medan andra (svarta) inte gör det. En invändning mot invändningen kan vara<br />
att det visserligen är stora skillnader mellan olika grupper men att tenden-<br />
165 Kelso (1994) sid 191, 195–196.<br />
166 Johnson (1996) sid 360.<br />
102
Change language