Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
nen inte längre kände sig <strong>för</strong>pliktigad att gifta sig när flickan blev med<br />
barn. 163<br />
2. Motivbestämda <strong>för</strong>klaringar<br />
Rationella ekonomiska <strong>för</strong>klaringar: Denna <strong>för</strong>klaringstyp finns i en vänsteroch<br />
en högervariant. Vänstervarianten går ut på att de fattigas beteende är<br />
ett rationellt svar på begränsade ekonomiska möjligheter. De fattiga saknar<br />
inte arbetsmoral, men kan helt enkelt inte finna anständigt betalda jobb. En<br />
annan <strong>för</strong>klaring går ut på att fattiga kvinnor inte kan arbeta <strong>efter</strong>som de inte<br />
har råd att sätta barnen på daghem. Ett motargument är att sysselsättningen<br />
varierar så kraftigt mellan olika etniska grupper – så t ex är mexikaner<br />
oftast sysselsatta. Högervarianten går ut på att de fattigas beteende är ett<br />
rationellt svar på de incitament som finns inbyggda i de offentliga bidragsprogrammen.<br />
Ett argument är att exempelvis en grupp som ensamma<br />
mödrar <strong>efter</strong> en kalkyl över inkomst och ansträngning skulle finna det bäst<br />
att gå på bidrag. Ett annat argument är att bidragen gör människor obenägna<br />
att flytta till områden där det finns arbete. Ett tredje argument är att människor<br />
helt enkelt blir passiviserade och bidragsberoende. Men återigen<br />
tyder de olika etniska gruppernas olika beteenden, liksom de historiskt sett<br />
magra resultaten av alla <strong>för</strong>sök att stimulera människor att gå från bidrag till<br />
arbete, på att incitamenten inte <strong>för</strong>klarar allt.<br />
Kulturella <strong>för</strong>klaringar: Denna <strong>för</strong>klaring tar fasta på den betydelse moralen<br />
bland olika grupper och i samhället som helhet har <strong>för</strong> de fattiga och <strong>för</strong><br />
framväxten av en ”underklass”. Kelso söker inspiration i Émile Durkheims<br />
begrepp ”anomi” och menar att underklassen är en spegelbild av normupplösningen<br />
i samhället. Den gamla viktorianska moralen betonade plikten att<br />
arbeta, spara och investera. Den nya tidens ”laissez-faire-moral” betonar<br />
konsumtionen och välfärdsstatens <strong>för</strong>eträdare predikar att bidrag är en rättighet.<br />
Vissa grupper – fram<strong>för</strong> allt de asiatiska invandrarna – genomsyras<br />
fortfarande av pliktmoral och skördar också stora framgångar. 164<br />
163 Akerlof & Yellen (1996).<br />
164 Kelso (1994) fr a sid 156–159, 166–167.<br />
101
Change language