Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

More documents

Recommendations

Info

offentliga program på olika nivåer. Dessa anhängare kan peka på att jämförelser mellan europeiska och amerikanska välfärdslösningar sällan blir rättvisande eftersom de görs på europeiska villkor. Marknadslösningar och frivilliginsatser spelar, som sagt, mycket större roll i USA än i Europa och de sidorna av saken kommer bort när man jämför offentliga välfärdsapparater. Och ett grundläggande argument återstår naturligtvis alltid för försvararna av det amerikanska samhällssystemet. De kan peka på ”att även om Förenta Staterna kanske släpar efter vad gäller offentliga välfärdsåtgärder så åtnjuter människorna exceptionellt hög levnadsstandard och enastående möjligheter. Det är skälet till att landet förblir en magnet för invandrare från hela världen som inte kommer för att få statliga allmosor utan för att ta del av den amerikanska drömmen”. 5 Det amerikanska välfärdssystemet är alltså mer ”pluralistiskt” än de europeiska och har vuxit fram på ett annat sätt: det tycks (liksom det anglosaxiska legala systemet) ha vuxit fram mer prövande och planlöst än de franska, tyska och skandinaviska systemen, som i större utsträckning har baserats på socialingenjörernas blåkopior — det har ”konstruerats i lager som avsatts under de senaste två århundradena”. 6 Dess utseende har samtidigt, paradoxalt nog, präglats av att det vuxit fram inom ramen för en författning som mer än de flesta kommit till på ritbordet. Ibland talas det också om en ”dual” amerikansk välfärdsstat. 7 Man skulle kunna säga att denna välfärdsstat vänder ett janusansikte mot de ”två Amerika”: en välvillig uppsyn (socialförsäkring) mot dem som är inne på arbetsmarknaden, en sträng uppsyn (behovsprövade bidrag) mot dem som står utanför. Från amerikanskt vänsterhåll är denna dualism föremål för ständig kritik: man talar om stigmatisering och om att kasta skulden på offren. Denna dualism är måhända ovanligt utpräglad i – men knappast unik för – USA. Alltnog, det amerikanska socialsystemets snårighet i kombination med att ständigt nya insatser inte har lyckats utrota fattigdomen har fått många amerikaner att tala om ”the welfare mess”. På vänsterliberalt håll har man 5 Midgley (1998) sid 441. 6 Katz (1996) sid ix. 7 Katz (1993) sid 459. 10
sedan länge velat ”städa upp” genom att centralisera ansvaret till den federala staten och importera europeiska helhetslösningar, eller åtminstone pumpa in mer pengar i systemet. Men utvecklingen har inte gått vänsterns väg. Det folkliga missnöjet med framför allt bidragssystemen har snarare utgjort resonansbotten för socialkonservativa och marknadsliberala krav på upprensning genom att decentralisera ansvaret till delstater och lokalsamhällen, i ökad utsträckning utnyttja ideella organisationer och privata företag och öka kraven på bidragstagarna i syfte att få dem i arbete. Det avgörande steget på den vägen togs med den välfärds- eller bidragsreform (”welfare reform”) som genomfördes 1996 och som enligt många bedömare innebär den största socialpolitiska kursändringen sedan Roosevelts New Deal på 1930-talet. Reformen utlöste till en början ett ramaskri och skräckvisioner av hemlösa och hungrande människomassor målades upp. I stället tog utvecklingen en vändning som inte ens reformens livligaste anhängare hade vågat tro på. Massorna gick utan större knot från bidrag till arbete och den socialpolitiska debatten ändrade inriktning: en destruktiv debatt om arbetsskygga bidragstagare förvandlades till en konstruktiv debatt om hur man med privata och offentliga insatser kan stödja de fattiga som kämpar för att försörja sig. En konjunkturnedgång kan naturligtvis sätta käppar i reformhjulet, men de framsteg som har gjorts under högkonjunkturen blir knappast meningslösa för den sakens skull. Att den amerikanska välfärdsstaten länge har brottats med problem innebär inte att man kan påstå att den historiskt sett befunnit sig på fel väg eller att den kan räknas bort från diskussionerna om framtidens vägval. För det första har den präglats av den miljö i vilken den vuxit fram: en befolkning invandrad från världens alla hörn (”the melting pot”), ett politiskt system präglat av ”balances and checks” och ett ekonomiskt system behärskat av marknadskrafter har knappast varit lämplig grogrund för sociala enhetslösningar. För det andra befinner sig de flesta välfärdsstater i kris eller omvandling. Det spekuleras rent av i att globaliseringen och framväxten av det postindustriella samhället innebär början till slutet för centraliserade nationella socialpolitiska lösningar av europeisk typ, och att framtiden i sitt sköte bär mer av amerikanska lösningar, d v s decentraliserade blandningar av offentliga och privata initiativ. 8 Även om så inte skulle bli fallet verkar det som om USA i minst lika hög grad som hittills kommer att gå sin egen väg. Ame- 11
Page 1: Den amerikanska välfärdsvägen
Page 4 and 5: © FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2000
Page 6 and 7: Glöm underklassen?! 118 I korthet
Page 8 and 9: ga omständigheter utan också om a
Page 12 and 13: ikanska socialreformatorer har, som
Page 14 and 15: lokalsamhällena, de religiösa sam
Page 16 and 17: har jag i första hand vänt mig ti
Page 18 and 19: tre sektorerna i den amerikanska so
Page 21 and 22: 2. Den skeva inkomstfördelningen D
Page 23 and 24: Under den till synes ganska jämnt
Page 25 and 26: Diagram 3. Sysselsättningsgrad och
Page 27 and 28: Diagram 5. Arbetslöshet (procent)
Page 29 and 30: Tabell 3. Yrken med störst ökning
Page 31 and 32: nytt, en ökning med i snitt 1,9 pr
Page 33 and 34: 1993-1996 planade indexet ut, och d
Page 35 and 36: familjemönster) den högsta kvinti
Page 37 and 38: Ytterligare ett mått på inkomstoj
Page 39 and 40: Hur ter sig den amerikanska inkomst
Page 41 and 42: 1980-talet än under 1970-talet och
Page 43 and 44: Inkomstfördelning och fattigdom Sa
Page 45 and 46: har emellertid minskat helt enkelt
Page 47 and 48: många nya högkvalificerade jobb i
Page 49 and 50: 3. Den motvilliga välfärdsstaten
Page 51 and 52: för en frammarscherande socialdemo
Page 53 and 54: ner i en lång rad delstater. På s
Page 55 and 56: kanska välfärdsstaten med sin inr
Page 57 and 58: (ADC). Stora grupper av jordbruks-
Page 59 and 60: någon enstaka gång på sig en smu
Page 61 and 62:
får. Murray: ”På 50-talet hade
Page 63 and 64:
understödsprogram. Samma år inrä
Page 65 and 66:
med minskad tillväxt eller ökad a
Page 67 and 68:
staten kunde lösa de sociala probl
Page 69 and 70:
men att han genom kombinationen av
Page 71 and 72:
lägret där en ny generation ideol
Page 73 and 74:
Den optimistiska högern Låt oss a
Page 75 and 76:
Ett förklaringsbatteri Skälen til
Page 77 and 78:
förklaringen mer som talar för si
Page 79 and 80:
är mindre synlig). 128 Man skulle
Page 81 and 82:
ehövs, men sällan rensas bort nä
Page 83 and 84:
politiska makten i demokratier norm
Page 85 and 86:
staternas omfattning och inriktning
Page 87 and 88:
Motståndet mot keynesianismen har
Page 89 and 90:
4. De fattiga och underklassen Vilk
Page 91 and 92:
Om man bara intresserar sig för de
Page 93 and 94:
Vad som omedelbart faller i ögonen
Page 95 and 96:
arnadödligheten bland hispanics ä
Page 97 and 98:
största andelen tonårshavandeskap
Page 99 and 100:
Låt oss avsluta denna fattigdomsö
Page 101 and 102:
nen inte längre kände sig förpli
Page 103 and 104:
sen de senaste årtiondena har vari
Page 105 and 106:
eglerna för det spel som handlar o
Page 107 and 108:
William Kelso vill fånga fattigdom
Page 109 and 110:
logi om underklassdebatten, i vilke
Page 111 and 112:
underklass frambesvor en mystisk vi
Page 113 and 114:
talet öppnade utvägar för de bä
Page 115 and 116:
grund av bristande utbildning är o
Page 117 and 118:
var att USA som vanligt hade ”nå
Page 119 and 120:
Bidragsrullorna har blivit kortare,
Page 121 and 122:
lever är, tror jag, likadant som d
Page 123 and 124:
5. Den socialpolitiska arsenalen De
Page 125 and 126:
procent i länder som Tyskland, Fra
Page 127 and 128:
Understödsprogrammen Det är allts
Page 129 and 130:
Bidraget har varierat kraftigt mell
Page 131 and 132:
eroende.” Som bevis anför han at
Page 133 and 134:
Den andra strategin, försöken att
Page 135 and 136:
Karger och Stoesz gör en genomgån
Page 137 and 138:
ansvar. På traditionellt vänsterh
Page 139 and 140:
6. Den stora ”välfärdsreformen
Page 141 and 142:
egleringar. Ge oss pengar, säger d
Page 143 and 144:
ehovsprövade och federalt finansie
Page 145 and 146:
Reformens resultat Vad vet man då
Page 147 and 148:
av ”analfabeter, missbrukare och
Page 149 and 150:
även om de har låglönejobb. I en
Page 151 and 152:
varandra om att minska förmånerna
Page 153 and 154:
alpolitiska debatten har skiftat fo
Page 155 and 156:
använda dessa pengar på ett progr
Page 157:
flesta som slutat gå på bidrag ha
Page 160 and 161:
förmåner, ökat deltagande i plan
Page 162 and 163:
te att löna sig, kombinerad med fe
Page 164 and 165:
en motsvarande belöning av staten,
Page 166 and 167:
den.” (I sitt tankeexperiment åt
Page 168 and 169:
skulle verkligen välgörenhetens r
Page 170 and 171:
etag producerar sociala tjänster m
Page 173 and 174:
Litteratur Aaron, Henry (1997), ”
Page 175 and 176:
The Economist, diverse nummer 1995-
Page 177 and 178:
Murray and the underclass. Loprest,
Page 179 and 180:
Ryscavage, Paul (1999), Income ineq
Page 181 and 182:
The 1998 Green book overview of ent
Page 183 and 184:
Förkortningar i texten med tillkom
Page 185 and 186:
Tabellförteckning Tabell 1: BNP-ti
Page 187 and 188:
Diagramförteckning Diagram 1: Real
show all

Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?