Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons Tema: Värmepumpar Vatten, vatten… bara vanligt vatten att vi har varmvatten i våra hem tar vi naturligtvis för givet. Vill vi veta mer bestämt hur mycket energi som behövs för vårt varmvatten så blir det genast lite svårare. Ringer vi till kommunens energi- och klimatrådgivare så får vi dessutom frågorna, hur många vi är i familjen, hur länge duschar vi, om vi har snålspolande munstycken, hur många kubikmeter vatten vi använder årligen, osv. Vi kan naturligtvis inte få veta mer exakt så länge vi inte har en energimätare som mäter energianvändningen för uppvärmning av varmvattnet. För att få en förståelse hur mycket energi det krävs för att producera varmvatten så kan vi räkna på det på ett litet annorlunda sätt. Vi ställer oss frågan, hur mycket energi krävs för att värma en kubikmeter vatten? Om vi vet temperaturen på det inkommande vattnet samt till vilken temperatur vi värmer vattnet kan vi göra beräkningen enligt formeln; Antal m 3 vatten x temperaturskillnaden i grader C x 1,16 Wh (beräkningsfaktor) = antalet kilowattimmar. Vi räknar på 1 m 3 , vi värmer 10 gradigt inkommande vatten till 60 grader C och vi använder en beräkningsfaktor som är 1,16 Wh så får vi; 1 x 50 (60 - 10 grader C) x 1,16 = 58 kWh, dvs, det krävs 58 kWh för att värma 1 m 3 vatten från 10 till 60 grader C. Använder en familj 200 m 3 vatten per år och allt vatten skulle värmas till 60 grader C skulle det bli; 200 x 50 x 1,16 = 11.600 kWh/år. Naturligtvis använder vi inte bara 60 gradigt varmvatten, vi använder även kallt respektive ljummet vatten. Normalhushållet använder cirka 20–30% i form av 60 gradigt varmvatten. Vi räknar på 30% och får då; 0,3 x 11 600 kWh = 3 480 kWh/år. Sedan har vi värmeförluster i beredaren eller ackumulatortanken och beroende på hur bra isolerad den är kan värmeförlusten vara mellan 500 och 1 000 kWh/år. I ovanstående exempel använder familjen cirka 4 000–4 500 kWh/år för sin varmvattenanvändning. Ibland kan det vara problem för villa ägare som vill installera värmepump. Det kan till exempel vara för långt ner till berggrunden, vilket kräver många foderrör och kostnaderna sticker iväg. Tomten kanske är för liten eller har andra hinder som gör att man inte kan gräva ner slang i marken. Mats Pers är regionchef vid ett av de största värmepumpsföretagen i Sverige. Han berättar att de har utvecklat och förfinat en teknik som i många fall kan råda bot på ovanstående problem. De har under flera år satsat tid och kapital på detta, för att finslipa tekniken så att man ska kunna dimensionera rätt och effektivisera bland annat rördragning. I nuläget har de över 200 fungerande anläggningar i landet. Han säger att de nu är redo att gå ut och satsa kommersiellt på denna teknik som kallas för Thermia-auger. 18 <strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong> Fakta Vad kostar en dusch? Vad kostar en dusch årligen som tar 5 respektive 15 minuter? Förutsättningen temperaturskillnad av 30 grader C (40–10), antalet liter/minut är 12 lit/min; 5 minuter 0,06 m3 (5 min x 12 lit/min) x 30 grader x 1.16 = 2,1 kWh/dusch 2,1 x 365 dgr = 767 kWh/år 15 minuter 0,18 m3 (15 min x 12 lit/min) x 30 grader x 1,16 = 6,3 kWh/dusch 6,3 x 365 dgr = 2 300 kWh/år tips och råd för att spara på varmvatten. • minskar vi duschtiden från 15 till 5 min/dag så sparar vi 1.500 kWh/ person och år. Dessutom sparar vi 44 kubikmeter vatten årligen. • Byt till vattensnåla duschmunstycken och sparlatorer till blandare, så halverar du kostnaden. • Byt till engreppsblandare. • Stäng alltid av vattnet medan du borstar tänderna eller tvålar in dig. • Skölj disken i vattenbalja och inte under rinnande vatten. • Sänk maximala värmen på varmvattnet till ca 60 grader Celsius. • Byt packningar i läckande kranar. • Duscha i stället för att bada i badkaret. • Installera solpaneler som värmer ditt varmvatten sommarhalvåret. För djupt till berget eller för liten tomt? Vad är då detta Thermia-auger? Det går ut på att man, för en normalvilla, borrar mellan 4-10 hål, som kan vara snedställda, ner till 30-40 meters djup. Man sammankopplar sedan dessa hål med slangar. Detta ersätter alltså ett djupborrat hål i berget eller en nedgrävd slang på tomten. För att detta ska fungera så krävs vissa förutsättningar. Marken ska helst bestå av sand, lättare lera kan också fungera. Det ska helst inte finnas gruslager men en och annan mindre sten kan få förekomma. Det som dock är en av de viktigare parametrarna är att det finns en hög grundvattennivå. Fuktig sand är oftast inte tillräckligt rik på energi. Hur många hål som ska borras bestäms bland annat av markens beskaffenhet och det energibehov som den aktuella byggnaden behöver. Värmepumpar och borrhål utvecklas på energibrunnar aB har Peter Hedin jobbat med värmepumpar mer än 15 år och har fått en hel del erfarenhet av branschen. –”När ROT-bidraget kom sköt antalet installationer i höjden”, säger Peter. Nu har läget börjat stabilisera sig, men installationerna är fortfarande många. Energibrunnar AB är även verksamma i Stockholm, men ökningen märks tydligare i företagets huvudsakliga verksamhetsområde, mellan Gävle och Sundsvall. Ekonomin där ränteläget spelar in har också en viss inverkan på ökningen. – Det har hänt en del på 15 år, säger Peter. Tidigare dimensionerade man pumpen för att täcka cirka 80% av toppeffekten, för att få mer ekonomisk drift av kompressorn. Vid större effektbehov gick en elpatron in och hjälpte till. När varvtalsreglerade kompressorer kom så dimensionerade man så att pumpen täckte hela behovet. Det finns elpatroner i dagens pumpar också men det är väldigt sällan de behövs enligt Peter som när effektuttaget ökat så har även borrhålet blivit djupare. Generellt mellan 80–120 till 150–200, tror Peter. – Det har hänt en del teknikmässigt också, ibland byter vi ut pumpar från slutet av åttiotalet. Den gamla pumpen har säkert fyllt sin funktion bra, men efter bytet halveras ofta elförbrukningen. Borrtekniken för olika markförhållanden och för att nå maximalt utnyttjande av ener- Fakta markvärmepumpar en bergvämepump tar värmeenergi ur ett borrhål i berggrunden. Värmen i borrhålet håller samma temperatur året runt. Olika bergarter har olika värmeledningsförmåga och kräver därmed olika borrdjup. Borrdjupet beror även på hur långt det är ner till berggrunden. en kollektorslang i borrhålet hämtar upp värmen, slangen är fylld med en antifrysvätska. en ytjordvärmepump tar värmeenergi ur marken ca en meter under ytan. Hur lång ytjordvärmeslang som behövs beror på husets värmebehov samt vilken typ av mark den förläggs i. Kollektorslangen grävs ner i marken och i den cirkulerar en antifrysvätska som tar upp värme ur marken. Generellt kan man säga att markvärmepumpar ger 3 kWh värme per förbrukad kWh el. har du vattenburen elvärme eller oljepanna minskar andelen köpt energi med mellan 65-75%. Sjövärmepump Dessa pumpar tar värmeenergi ur en sjö eller grundvattnet. De fungerar på samma sätt som en markvärmepump förutom att kollektorslangen ligger i en sjö eller i en brunn. Sjövärmepumpar har ett bra energiutbyte men det kan vara lite svårt att få tillstånd för installationen. Det är även viktigt att slangen förankras ordentligt på botten för att inte flyta upp eller fastna i ankar och liknade. Luft/vatten-värmepump Det finns två typer av luft/ vatten-värmepumpar. Den ena varianten tar energi ut uteluften och överför den till ett vattenburet värmesystem. Den andra varianten, frånluftsvärmepumpen tar tillvara på energi i den utgående ventilationsluften och överför den till ett vattenburet värmesystem. Luft/luft-värmepump Denna värmepump tar energi ur utomhusluften och överför den till inomhusluften. Den används som komplement till ditt befintliga värmesystem. ett bra komplement till direktverkande eller vattenburen elvärme. Luft/ luft-värmepumpar kräver öppen planlösning för att vara effektiva då värmen Peter Hedin, Energibrunnar AB. gin i borrhålet utvecklas hela tiden. Exempelvis utvecklas idag så kallad auger teknik vid borrningen, säger Peter. Om kunden vill veta mer, så har många företag så kallade referensanläggningar. Det betyder att vissa installationer hemma hos privatpersoner kan fungera som visningsanläggningar och som man kan få besöka och titta på. Då får man tala direkt med en brukare och lära av dennes erfarenheter, istället för att lita på något som står skrivet i en broschyr. För att ytterligare förbättra ekonomin på sin anläggning anser Peter att den behöver ses över av en kunnig serviceman med jämna mellanrum. Det är viktigt att ha koll på filter är rena, och inställningar av värmekurvor för att få ut mesta energi och bästa ekonomi på anläggningen. Det är ofta sånt man inte tänker på eftersom det fungerar ändå säger Peter. En årligt rutinbesök kan spara pengar och miljön. fördelas via en fläkt i inomhusdelen av värmepumpen. man kan spara 30–50 % av uppvärmningskostnaden med en luft/luft-värmepump. Broachyren ”Välj rätt värme pump” med mer information finns hos din energi- och klimatrådgivare. kort historik om värmepumpar Under mitten av 1800-talet kommer flera olika uppfinningar som blev grunden för vår tids värmepumpar. en av de första värmepumparna för uppvärmning installeras i Zürich på 1930-talet. I USa byggdes värmepumpar för bostadsuppvärmning i storskala under 1950- talet. Det är under oljekrisen på 1970-telet som marknaden för värmepumpar i Sverige tar fart. På 1980-talet utvecklades värmeväxlaren vilket ledde till att storleken på värmepumparna kunde minskas. När oljepriserna sjunker i mitten på 80-talet går värmepumpsmarknaden tillbaka. I början av 90-talet effektiviseras borrtekniken och värmepumpsmarknaden tar fart igen.
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons <strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong> 19