energibilAgAn november 2012

Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons
Tema: Värmepumpar
Vatten, vatten…
bara vanligt vatten
att vi har varmvatten i våra hem tar
vi naturligtvis för givet. Vill vi veta mer
bestämt hur mycket energi som behövs
för vårt varmvatten så blir det genast lite
svårare. Ringer vi till kommunens energi-
och klimatrådgivare så får vi dessutom
frågorna, hur många vi är i familjen, hur
länge duschar vi, om vi har snålspolande
munstycken, hur många kubikmeter vatten
vi använder årligen, osv. Vi kan naturligtvis
inte få veta mer exakt så länge vi
inte har en energimätare som mäter energianvändningen
för uppvärmning av
varmvattnet.
För att få en förståelse hur mycket energi
det krävs för att producera varmvatten
så kan vi räkna på det på ett litet annorlunda
sätt. Vi ställer oss frågan, hur
mycket energi krävs för att värma en kubikmeter
vatten? Om vi vet temperaturen
på det inkommande vattnet samt till vilken
temperatur vi värmer vattnet kan vi
göra beräkningen enligt formeln;
Antal m 3 vatten x temperaturskillnaden
i grader C x 1,16 Wh (beräkningsfaktor)
= antalet kilowattimmar.
Vi räknar på 1 m 3 , vi värmer 10 gradigt
inkommande vatten till 60 grader C
och vi använder en beräkningsfaktor som
är 1,16 Wh så får vi; 1 x 50 (60 - 10 grader
C) x 1,16 = 58 kWh, dvs, det krävs 58
kWh för att värma 1 m 3 vatten från 10 till
60 grader C.
Använder en familj 200 m 3 vatten per
år och allt vatten skulle värmas till 60
grader C skulle det bli; 200 x 50 x 1,16 =
11.600 kWh/år.
Naturligtvis använder vi inte bara 60
gradigt varmvatten, vi använder även kallt
respektive ljummet vatten. Normalhushållet
använder cirka 20–30% i form av
60 gradigt varmvatten.
Vi räknar på 30% och får då; 0,3 x
11 600 kWh = 3 480 kWh/år.
Sedan har vi värmeförluster i beredaren
eller ackumulatortanken och beroende
på hur bra isolerad den är kan värmeförlusten
vara mellan 500 och 1 000
kWh/år.
I ovanstående exempel använder familjen
cirka 4 000–4 500 kWh/år för sin
varmvattenanvändning.
Ibland kan det vara problem för
villa ägare som vill installera värmepump.
Det kan till exempel vara för långt ner till
berggrunden, vilket kräver många foderrör
och kostnaderna sticker iväg. Tomten
kanske är för liten eller har andra hinder
som gör att man inte kan gräva ner slang
i marken.
Mats Pers är regionchef vid ett av de
största värmepumpsföretagen i Sverige.
Han berättar att de har utvecklat och förfinat
en teknik som i många fall kan råda
bot på ovanstående problem. De har under
flera år satsat tid och kapital på detta,
för att finslipa tekniken så att man ska
kunna dimensionera rätt och effektivisera
bland annat rördragning. I nuläget har de
över 200 fungerande anläggningar i landet.
Han säger att de nu är redo att gå ut
och satsa kommersiellt på denna teknik
som kallas för Thermia-auger.
18 energibilAgAn november 2012
Fakta
Vad kostar en dusch?
Vad kostar en dusch årligen som tar
5 respektive 15 minuter? Förutsättningen
temperaturskillnad av 30
grader C (40–10), antalet liter/minut
är 12 lit/min;
5 minuter
0,06 m3 (5 min x 12 lit/min) x 30 grader
x 1.16 = 2,1 kWh/dusch
2,1 x 365 dgr = 767 kWh/år
15 minuter
0,18 m3 (15 min x 12 lit/min) x 30
grader x 1,16 = 6,3 kWh/dusch
6,3 x 365 dgr = 2 300 kWh/år
tips och råd för att
spara på varmvatten.
• minskar vi duschtiden från 15 till
5 min/dag så sparar vi 1.500 kWh/
person och år. Dessutom sparar vi
44 kubikmeter vatten årligen.
• Byt till vattensnåla duschmunstycken
och sparlatorer till blandare,
så halverar du kostnaden.
• Byt till engreppsblandare.
• Stäng alltid av vattnet medan du
borstar tänderna eller tvålar in
dig.
• Skölj disken i vattenbalja och inte
under rinnande vatten.
• Sänk maximala värmen på varmvattnet
till ca 60 grader Celsius.
• Byt packningar i läckande kranar.
• Duscha i stället för att bada i
badkaret.
• Installera solpaneler som värmer
ditt varmvatten sommarhalvåret.
För djupt till berget eller
för liten tomt?
Vad är då detta Thermia-auger? Det
går ut på att man, för en normalvilla, borrar
mellan 4-10 hål, som kan vara snedställda,
ner till 30-40 meters djup. Man
sammankopplar sedan dessa hål med
slangar. Detta ersätter alltså ett djupborrat
hål i berget eller en nedgrävd slang
på tomten.
För att detta ska fungera så krävs vissa
förutsättningar. Marken ska helst bestå
av sand, lättare lera kan också fungera.
Det ska helst inte finnas gruslager men
en och annan mindre sten kan få förekomma.
Det som dock är en av de viktigare
parametrarna är att det finns en hög
grundvattennivå. Fuktig sand är oftast
inte tillräckligt rik på energi. Hur många
hål som ska borras bestäms bland annat
av markens beskaffenhet och det energibehov
som den aktuella byggnaden
behöver.
Värmepumpar och
borrhål utvecklas
på energibrunnar aB har Peter
Hedin jobbat med värmepumpar mer än
15 år och har fått en hel del erfarenhet av
branschen.
–”När ROT-bidraget kom sköt antalet
installationer i höjden”, säger Peter. Nu
har läget börjat stabilisera sig, men installationerna
är fortfarande många.
Energibrunnar AB är även verksamma
i Stockholm, men ökningen märks tydligare
i företagets huvudsakliga verksamhetsområde,
mellan Gävle och Sundsvall.
Ekonomin där ränteläget spelar in har
också en viss inverkan på ökningen.
– Det har hänt en del på 15 år, säger
Peter. Tidigare dimensionerade man
pumpen för att täcka cirka 80% av toppeffekten,
för att få mer ekonomisk drift av
kompressorn. Vid större effektbehov gick
en elpatron in och hjälpte till. När varvtalsreglerade
kompressorer kom så dimensionerade
man så att pumpen täckte
hela behovet.
Det finns elpatroner i dagens pumpar
också men det är väldigt sällan de behövs
enligt Peter som när effektuttaget ökat
så har även borrhålet blivit djupare. Generellt
mellan 80–120 till 150–200, tror
Peter.
– Det har hänt en del teknikmässigt
också, ibland byter vi ut pumpar från slutet
av åttiotalet. Den gamla pumpen har
säkert fyllt sin funktion bra, men efter bytet
halveras ofta elförbrukningen. Borrtekniken
för olika markförhållanden och
för att nå maximalt utnyttjande av ener-
Fakta
markvärmepumpar
en bergvämepump
tar värmeenergi ur ett
borrhål i berggrunden.
Värmen i borrhålet håller
samma temperatur året
runt. Olika bergarter har
olika värmeledningsförmåga
och kräver därmed
olika borrdjup. Borrdjupet
beror även på hur långt
det är ner till berggrunden.
en kollektorslang
i borrhålet hämtar upp
värmen, slangen är fylld
med en antifrysvätska.
en ytjordvärmepump tar
värmeenergi ur marken
ca en meter under ytan.
Hur lång ytjordvärmeslang
som behövs beror
på husets värmebehov
samt vilken typ av mark
den förläggs i. Kollektorslangen
grävs ner i marken
och i den cirkulerar
en antifrysvätska som tar
upp värme ur marken.
Generellt kan man säga
att markvärmepumpar
ger 3 kWh värme per
förbrukad kWh el. har
du vattenburen elvärme
eller oljepanna minskar
andelen köpt energi med
mellan 65-75%.
Sjövärmepump
Dessa pumpar tar värmeenergi
ur en sjö eller
grundvattnet. De fungerar
på samma sätt som
en markvärmepump förutom
att kollektorslangen
ligger i en sjö eller i en
brunn. Sjövärmepumpar
har ett bra energiutbyte
men det kan vara lite
svårt att få tillstånd för
installationen. Det är
även viktigt att slangen
förankras ordentligt på
botten för att inte flyta
upp eller fastna i ankar
och liknade.
Luft/vatten-värmepump
Det finns två typer av luft/
vatten-värmepumpar.
Den ena varianten tar
energi ut uteluften och
överför den till ett vattenburet
värmesystem.
Den andra varianten,
frånluftsvärmepumpen
tar tillvara på energi i den
utgående ventilationsluften
och överför den till
ett vattenburet värmesystem.
Luft/luft-värmepump
Denna värmepump tar
energi ur utomhusluften
och överför den till inomhusluften.
Den används
som komplement till ditt
befintliga värmesystem.
ett bra komplement till
direktverkande eller vattenburen
elvärme. Luft/
luft-värmepumpar kräver
öppen planlösning för att
vara effektiva då värmen
Peter Hedin, Energibrunnar AB.
gin i borrhålet utvecklas hela tiden. Exempelvis
utvecklas idag så kallad auger
teknik vid borrningen, säger Peter.
Om kunden vill veta mer, så har
många företag så kallade referensanläggningar.
Det betyder att vissa installationer
hemma hos privatpersoner kan fungera
som visningsanläggningar och som
man kan få besöka och titta på. Då får
man tala direkt med en brukare och lära
av dennes erfarenheter, istället för att lita
på något som står skrivet i en broschyr.
För att ytterligare förbättra ekonomin
på sin anläggning anser Peter att den behöver
ses över av en kunnig serviceman
med jämna mellanrum. Det är viktigt att
ha koll på filter är rena, och inställningar
av värmekurvor för att få ut mesta energi
och bästa ekonomi på anläggningen. Det
är ofta sånt man inte tänker på eftersom
det fungerar ändå säger Peter. En årligt
rutinbesök kan spara pengar och miljön.
fördelas via en fläkt i
inomhusdelen av värmepumpen.
man kan spara
30–50 % av uppvärmningskostnaden
med en
luft/luft-värmepump.
Broachyren ”Välj rätt
värme pump” med mer
information finns hos
din energi- och klimatrådgivare.
kort historik om
värmepumpar
Under mitten av 1800-talet
kommer flera olika
uppfinningar som blev
grunden för vår tids
värmepumpar. en av de
första värmepumparna för
uppvärmning installeras
i Zürich på 1930-talet. I
USa byggdes värmepumpar
för bostadsuppvärmning
i storskala under
1950- talet. Det är under
oljekrisen på 1970-telet
som marknaden för
värmepumpar i Sverige
tar fart. På 1980-talet
utvecklades värmeväxlaren
vilket ledde till att
storleken på värmepumparna
kunde minskas.
När oljepriserna sjunker
i mitten på 80-talet går
värmepumpsmarknaden
tillbaka. I början av 90-talet
effektiviseras borrtekniken
och värmepumpsmarknaden
tar fart igen.