energibilAgAn november 2012

Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons
Tema: Företag
Hjälp till våra
landsbygdsbutiker
I Jämtlands län startade Energikontoret
i ett informationsprojekt
hösten 2012, ”Energieffektivisering
i landsbygdzbutiker”. Länsstyrelsen
i Jämtlands län delfinansierar detta
projekt.
Länsstyrelsen har från 2011 till och
med 2013 fått extra pengar från regeringen
att fördela till stöd för kommersiell
service. De butiker som söker bidrag
från Länsstyrelsen kan få minst
50% i bidrag för de investeringar de
vill göra. Projektet är till för att hjälpa
de butiker som kan få pengar att energieffektivisera,
att på ett bra sätt få information
om vad de kan göra.
Trenden inom livsmedelshandeln
är att andelen kylda och frysta varor
ökar. 40–50% av en butiks elanvändning
går till förvaring av kylda
och frysta livsmedel.
Exponeringen av varor
för att öka försäljningen
prioriteras högt och
kyl- och frysdiskarna
har hitills konstrueras
med allt större öppna
ytor. Fem meter kyldisk
kan dra lika mycket el som ett elvärmt
småhus (cirka 20 000 kWh per år).
Upplägget för projektet är
följande, vi samlar in uppgifter från
alla butiker om nuvarande energiförbrukning,
gjorda eller planerade
förändringar som rör energiförbrukningen.
Vi skickade ut inbjudan till
alla cirka 110 livsmedelaffärer i länet
att delta i detta projekt. Även de som
inte kan få stöd från Länsstyrelsen
bjöds in. De stora affärerna kan säkert
göra större energieffektiviseringar
utan stöd då de har större volymer än
en liten landsbygdsbutik och därmed
större omsättning och större vinster.
Sedan vi samlat in dessa grunduppgifter
planerade vi träffar där
alla butiker bjöds in. Under den träffen
där Länsstyrelsen och vi energi-
& klimatrådgivare medverkade fick
butikerna förbereda sig inför nästa
träff ute i butikerna, då vi tillsammans
med konsulter besökte butikerna
för att göra en energikartläggning.
En energikartläggning visar affärens
förbrukning av energi och hur den
fördelas mellan frys- och kyldiskar,
uppvärmning, belysning, ventilation
med mera.
Kartläggningen visade vilka åtgärder
som vad lämpliga att göra. Ett
handlingsprogram för butiken togs
fram som underlag för ansökan om
bidrag hos länsstyrelsen.
till hösten 2013 kommer vi sprida
information om resultat och goda
exempel. Våra mål är att elförbrukningen
i butikerna ska minska och deras
möjlighet att överleva ökar. Butikerna
på landsbygden har en stor betydelse
för landsbygdens fortlevnad
och det sociala livet på landet.
Energikontoret i Örebro arbetar
med att hjälpa handlare. De har gett
ut en broschyr som på ett bra sätt kan
påbörja arbetet, ”En klok handlare”.
Den ger också tips på vad man kan
göra och vad hur man går vidare.
Vill ni läsa broschyren, kontakta
din energi- och klimatrådgivare så
hjälper vi dig att få tag på den.
14 energibilAgAn november 2012
industriområdet som
gassar sig i solen
det är en solig höstdag i ett industriområde i smedjebacken. solen är inte bara till glädje för
dem som solar näsan på en parkbänk, utan också för de företag som idag får sin uppvärmning
från solpanelerna på taket ovanför.
ingemar löf slår ut med armarna mot industriområdet runt omkring.
– min vision är att vi gunnarsområdet ska vara helt fritt från olja och el för uppvärmning.
Löf är en erfaren företagare, företaget
inom pumpar och motorer har han haft
minst lika länge som sitt intresse för effektiv
teknik och energivinster. Förutom sitt
eget företag äger han också Bävergläntans
fastighet AB som hyr ut lokaler i samma hus
till sex företag. Huset har länge varit försörjt
med bioenergi, och när den 30 år gamla
pannan började bli ålderstigen var det självklart
att satsa på en ny modern anläggning
med effektivare styrning och reglering.
I samma veva hade bensinmacken i kvarteret
bredvid börjat kolla på alternativ för
förnybar energi för uppvärmning. När också
det nystartade varuhuset var intresserade
av köpa värme stod det klart att det fanns
tillräckligt intresse för att kunna bygga och
driva ett närvärmenät i Gunnarsområdet.
Närvärme kallas ett lokalt värmenät med
färre kunder och kortare avstånd än fjärrvärme.
Under februari 2008 beställdes en
ny flispanna, och den första oktober samma
år startades pannan och fem kunder kunde
få lokalt producerad förnybar värme.
redan från början fanns tankarna på
att komplettera flispannan med solpaneler.
Under sommarmånaderna då företagen
gör av med lite värme gick pannan på
låg effekt, med dålig förbränning och mer
rök som följd. En annan lösning för värmeproduktion
under somrarna var nödvändig.
Valet föll på kombisolpaneler som producerar
både värme och el. Det statliga solcellsstödet,
ett bidrag på halva kostnaden
för solcellerna, gjorde det möjligt. Energi-
och klimatrådgivaren i kommunen, Kerstin
Angberg-Morgården, var till stor hjälp
både med att söka bidraget, och med att ge
opartisk information till de företag och andra
som var intresserade av att ansluta sig
till närvärmenätet. Med hjälp av konsulter
och tidigare års erfarenhet gick det enkelt
att få reda på hur stora solpaneler som behövdes.
Nu tronar tjugo stycken solfångare,
var och en tio kvadratmeter stor, på taket.
Den installerade effekten är för elproduktion
20 kW och värmeproduktion 80 kW.
En lärdom som Ingemar dragit är att man
ska ha ett förhandskontrakt där de som är intresserade
får förbinda sig att vara med. Det
fanns ett intresse för närvärme hos flera företag,
som sedan inte tog steget att vara med.
– Inget är säker förrän det är påskrivet,
det var ett misstag att inte ha skriftliga kontakt
med intresserade kunder.
Med färre kunder än beräknat är det svårare
att få satsningen att gå ihop. Det finns
ingen anställd personal som sköter anläggningen,
utan Ingemar sköter den själv vilket
gör att det går runt ekonomiskt. I gengäld
klarar sig företagen som ingår i närvärmenätet
helt utan olja för uppvärmning
Landshövding Maria Norrfalk och Ingemar Löf.
och varmvatten, vilket sänker energikostnaderna
framöver. Till flispannan används flis
från ett sågverk ett par kilometer bort, det
är alltså lokal energi lika mycket som det är
förnybar energi.
Fakta
kombisolfångare:
PVT-modellen producerar solvärme
upp till 75°C och solel, 230 V. Genom
att fokusera ljuset på högeffektiva
solceller genereras varmvatten och
elektricitet i samma system. Kombisolfångare
av den typ som beskrivs i
artikeln är anpassade för större byggnader,
industrier och verksamheter
med stora energibehov året om.