06.09.2013 Views

energibilAgAn november 2012

energibilAgAn november 2012

energibilAgAn november 2012

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />

Spara energi i flerfamiljhus?<br />

Hur skall man göra för att få ned<br />

energi kostnaden? Vad skall man tänka på,<br />

vad skall man leta efter och vad bör man<br />

börja med? Detta är frågor som bostadsrättsföreningar<br />

och hyresfastighetsägare<br />

funderar på, men många vet inte hur eller<br />

var man ska g till väga eller vem man ska<br />

rådfråga. En bra start är att kontakta kommunens<br />

energi- och klimatrådgivare, som<br />

kan hjälpa er att komma in på rätt väg.<br />

Här kommer några enkla råd på vad som<br />

man kan börja med:<br />

Klimatskalet: Husets kläder (tak, golv,<br />

väggar, dörrar och fönster). Varje springa är<br />

en förlustkälla, så det gäller att hålla tätt.<br />

Glöm inte vindsdörren, luckan till yttertaket,<br />

portarna i varmgaraget, luftintagen<br />

i källaren, balkongdörren. Otätheter går<br />

att upptäcka genom att göra en rundvandring<br />

en kall vinterdag och känna med handen<br />

efter drag och kyla. För en noggrannare<br />

kontroll kan man använda termofotografering.<br />

Ett tätare hus ger lägre energikostnader<br />

och mindre drag. Tilläggsisolering bör<br />

man tänka på om man har en vind som inte<br />

används som förråd.<br />

Värme: Ojämn värme mellan lägenheter<br />

kan bero på obalans i värmesystemet och<br />

en injustering är nödvändig för att återställa<br />

rätt värmeanvändning. Det är inte enkelt<br />

men man får en energibesparing 7–20%<br />

och nöjdare boende.<br />

Äldre pumpar kan behöva en översyn,<br />

nya pumpar är betydligt energieffektivare,<br />

under ett år kan minskningen av elanvändning<br />

vara hela 50%.<br />

Kom också ihåg att en meter oisolerad<br />

ledning avger lika mycket energi som en radiator<br />

(element). Så se till att isoleringen på<br />

rören inte är trasiga!<br />

Tappvatten: Mätning av inkommande<br />

kallvatten finns oftast men hur mycket<br />

av detta blir varmvatten? Det är enkelt att<br />

mäta genom att installera en kallvattenmätare<br />

på ledningen till varmvattenberedningen.<br />

Däremot är det svårare att mäta den individuella<br />

förbrukningen på äldre hus.<br />

Nya snålspolande kranar har en bättre<br />

funktion idag än de gamla som bara ströp vattenflödet.<br />

I dag är det svårt att uppleva skillnaden<br />

mellan en snålspolande och en ”vanlig”,<br />

men besparingen kan uppgå till 40%.<br />

Kom ihåg att en droppande kran läcker<br />

bort cirka 20 kubikmeter vatten på ett<br />

år, om det är varmvatten motsvarar det<br />

1 100–1 400 kr/år.<br />

Ventilation: En hel del värme behövs<br />

för ventilationen. Den luft man suger ut ersätts<br />

med ny luft utifrån som också ska värmas<br />

upp, detta glömmer många. Om man<br />

installerar återvinning på frånluften så får<br />

man minst en reduktion på uppvärmningen<br />

av uteluften med 70%.<br />

Med dagens effektiva och reglerbara<br />

fläktar kan man minska elanvändningen<br />

med 20–50%.<br />

Belysning: Här händer det mycket och<br />

glödlampan är borta. Om det är svårt att<br />

hitta en lämplig ersättare åt den gamla<br />

glödlampan så be att få låna hem olika lampor<br />

för att testa ljusstyrka och sken. Med<br />

närvarogivare kan man styra användningen<br />

av ljus så att det inte står på i onödan.<br />

Tvättstugan: Här har det skett mycket<br />

de senaste åren både med avseende på<br />

vatten- och energianvändning. Genom att<br />

byta ut maskinparken kan man minska kostnaderna<br />

med 50–75% samtidigt som det<br />

går fortare att tvätta.<br />

Debitering av energi: Det skall löna<br />

sig att spara men tyvärr är det svårt att installera<br />

individuella mätare i efterhand.<br />

För elen har man oftast enskilda mätare<br />

för lägenheterna och gemensamhetslokaler<br />

för huset. Här kan det vara värt att<br />

titta på ETT abonnemang för hela fastigheten.<br />

Detta kan ge ett totalt lägre nätabonnemang<br />

och en bättre förhandlingssits<br />

mot elbolagen. Man skall däremot ha<br />

kvar mätarna i lägenheterna för att fördela<br />

kostnaderna rätt.<br />

Värmen är svårare att mäta och debitera<br />

eftersom man inte bör straffa någon för att<br />

huset är dåligt isolerat och man bor i gavellägenheten<br />

på bottenplanet. Däremot bör man<br />

få betala om man vill ha en högre temperatur<br />

i lägenheten än den som rekommenderats.<br />

Vill du veta mer? Ytterligare information<br />

kan man hitta på enerigmyndighetens<br />

hemsida, www.energimyndigheten.se,<br />

till exempel skriften ”BRF Energieffektiv”.<br />

Där hittar man också telefonnummer till den<br />

kommunale energi- och klimatrådgivaren<br />

samt länkar till andra nyttiga hemsidor. Om<br />

man är intresserad att jämföra sin fastighet<br />

mot andra så kan man även hitta statistik här.<br />

TänK på aTT<br />

• När ni gör Obligatorisk Ventilations<br />

Kontroll, OVK eller en Energideklaration<br />

så följ med besiktningsmannen<br />

och få ovärderlig information under<br />

besiktningen.<br />

• En grads sänkning av rumstemperaturen<br />

ger ungefär 5% mindre värmekostnader.<br />

Termostaterna på radiatorerna/elementen<br />

har en livslängd på<br />

15-20 år. Termostaterna kan inte göra<br />

så att det blir varmare i lägenheten,<br />

den minskar värmetillskottet när det<br />

blir för varmt i rummet.<br />

• Motorvärmarna kan vara en stor<br />

kostnad för fastigheten. Detta beroende<br />

på typ av motorvärmare och hur<br />

de används.<br />

• Kom ihåg att göra ett aktivt elval<br />

och undvik ”tillsvidareabonnemang”,<br />

under sommaren <strong>2012</strong> var<br />

detta avtal 40% högre än<br />

ett rörligt elavtal.<br />

• Kom ihåg att<br />

kontrollera abonneradsäkringsavgift<br />

efter att ni<br />

har gjort åtgärder,<br />

det kan bli någon<br />

tusenlapp till<br />

om året att göra<br />

annat för.<br />

Berners letar energitjuvar<br />

– vinst för klimat och ekonomi<br />

genom att hitta energitjuvar är det ofta möjligt att minska företagets energikostnader<br />

med 10–20% och därmed öka företagets vinst, samtidigt som klimatpåverkan minskar.<br />

bilföretaget berners i Östersund är ett bra exempel.<br />

Kelmert Wiktorsson är ansvarig för<br />

Berners fastigheter i Östersund, Härnösand<br />

och Sundsvall. Bara i Östersund uppgår lokalytan<br />

till cirka 12 000 m 2 .<br />

– Våra kostnader för el och fjärrvärme i<br />

Östersund uppgår till ungefär två miljoner<br />

kronor per år. Kostnaderna har ökat i takt<br />

med att energipriserna stigit samtidigt som<br />

vi utökat våra lokaler. Vi kände därför att<br />

det var dags att se över vår energisituation,<br />

berättar Kelmert.<br />

I början av <strong>2012</strong> sökte Berners stödet<br />

till energieffektivisering som kallas energikartläggningschecken.<br />

Stödet delfinansierar<br />

en energikartläggning som dels visar<br />

hur företagets energianvändning fördelas<br />

i verksamheten, dels innehåller förslag till<br />

energieffektiviseringsåtgärder. Sammantaget<br />

ska kartläggningen vara ett beslutsun-<br />

derlag för att optimera företagets energianvändning.<br />

– Under sommaren har en konsult kartlagt<br />

vår energianvändning. Han har gjort<br />

mätningar på ventilations- och värmesystem,<br />

tittat på status hos klimatskal och kompressorer<br />

med mera. Utifrån detta har han<br />

sammanställt en lista med förslag till lämpliga<br />

och kostnadseffektiva åtgärder, säger<br />

Kelmert.<br />

Resultatet av kartläggningen som presenterades<br />

i augusti visar att Berners, via investeringar<br />

med en återbetalningstid som<br />

varierar mellan några månader och fyra år,<br />

kan minska energianvändningen med ca<br />

400 000 kWh per år. Det motsvarar 14%<br />

och minskade energikostnader med cirka<br />

400 000 kr per år.<br />

– Det handlar blad annat om att rengöra<br />

batterier, justera luftflöden och nya aggregat<br />

för värmeåtervinning. En del åtgärder<br />

har vi redan börjat genomföra. När vi rapporterar<br />

till Energimyndigheten kommer<br />

vi också att sammanställa en mer långsiktig<br />

energiplan. På sikt är det fullt möjligt<br />

att minska energianvändningen med mer är<br />

20%, säger Kelmert Wiktorsson.<br />

Kelmert berättar vidare att en viktig del,<br />

både på kort och lång sikt, kommer att vara<br />

att involvera de anställda så att de stänger<br />

portar snabbare, stänger av maskiner som<br />

inte används och liknande.<br />

– I slutändan handlar det om att alla bidrar<br />

till att frigöra resurser som kan användas<br />

för att utveckla och stärka företagets<br />

ekonomi samtidigt som vi minskar företagets<br />

miljöpåverkan, avslutar Kelmert.<br />

Funderar<br />

du på att<br />

leverera<br />

värme åt<br />

andra?<br />

åt industriområdet, ett bostadsområde,<br />

eller en gemensam värmeanläggning<br />

i byn för flera fastigheter<br />

och verksamheter – då kan det<br />

finnas hjälp att få. I Dalarna och Gävleborg<br />

driver Lantbrukarnas Riksförbund<br />

ett EU projekt – Energilots 2.0.<br />

Projektet syftar bland annat till att<br />

hitta ökad lönsamhet, ökat entreprenörskap<br />

och ökat kunskapsläge inom<br />

förnybar energi och energieffektivisering.<br />

Är du landsbygdsföretagare<br />

eller kanske lantbrukare så tillhör du<br />

dom som man vill nå. Kanske kan det<br />

vara så att man som enskild eller tillsammans<br />

både kan driva en pannanläggning<br />

i byn och kanske också leverera<br />

bränslet.<br />

Projektet kommer att ha tre pannrumsträffar<br />

där alla som är intresserade<br />

är välkomna. Utifrån intresse<br />

kommer sen grupper eller objekt att<br />

bildas för att gå vidare och få mera<br />

kött på benen.<br />

Projektet erbjuder lotsning till experter<br />

och affärsmodeller, en trolig<br />

fortsättning kan vara att försöka skapa<br />

ett nätverk av intressenter, som sedan<br />

kan utvecklas vidare i kurser, seminarier<br />

och studieresor med intressanta<br />

närvärmelösningar – både ur producentperspektiv<br />

och kundperspektivet.<br />

Projektet riktar sig både till medlemmar<br />

och icke-medlemmar i LRF,<br />

det viktiga är att man har verksamhet<br />

på landsbygden med de gröna näringarna<br />

som bas.<br />

Välkommen att anmäla dig<br />

till någon av pannrumskvällarna eller<br />

anmäla ditt intresse av projektet till<br />

projektledaren för LRF Energilots 2.0<br />

Christian Blanck. Telefon 026-24 59 73,<br />

e-post: christian.blanck@lrf.se.<br />

pannrumsträffar – närvärme<br />

Dag Tid Plats<br />

28/11 19:00 Sollerön<br />

5/12 Hudiksvall<br />

12/12 19:00 Österfärnebo<br />

FaKTa<br />

närvärme<br />

Närvärme innebär ett litet lokalt<br />

fjärrvärmenät mellan två eller<br />

fler fastigheter, det kan vara<br />

villor, företag och skolor men<br />

färre kunder än för fjärrvärme.<br />

Värmen kan produceras med<br />

sol och bioenergi, men också<br />

med fjärrvärmepumpar eller<br />

andra sätt. Det blir effektivare<br />

och ofta billigare än enskild<br />

uppvärmning för varje fastighet,<br />

men närheten mellan husen<br />

är avgörande.<br />

<strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong> 13

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!