energibilAgAn november 2012
energibilAgAn november 2012
energibilAgAn november 2012
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
Spara energi i flerfamiljhus?<br />
Hur skall man göra för att få ned<br />
energi kostnaden? Vad skall man tänka på,<br />
vad skall man leta efter och vad bör man<br />
börja med? Detta är frågor som bostadsrättsföreningar<br />
och hyresfastighetsägare<br />
funderar på, men många vet inte hur eller<br />
var man ska g till väga eller vem man ska<br />
rådfråga. En bra start är att kontakta kommunens<br />
energi- och klimatrådgivare, som<br />
kan hjälpa er att komma in på rätt väg.<br />
Här kommer några enkla råd på vad som<br />
man kan börja med:<br />
Klimatskalet: Husets kläder (tak, golv,<br />
väggar, dörrar och fönster). Varje springa är<br />
en förlustkälla, så det gäller att hålla tätt.<br />
Glöm inte vindsdörren, luckan till yttertaket,<br />
portarna i varmgaraget, luftintagen<br />
i källaren, balkongdörren. Otätheter går<br />
att upptäcka genom att göra en rundvandring<br />
en kall vinterdag och känna med handen<br />
efter drag och kyla. För en noggrannare<br />
kontroll kan man använda termofotografering.<br />
Ett tätare hus ger lägre energikostnader<br />
och mindre drag. Tilläggsisolering bör<br />
man tänka på om man har en vind som inte<br />
används som förråd.<br />
Värme: Ojämn värme mellan lägenheter<br />
kan bero på obalans i värmesystemet och<br />
en injustering är nödvändig för att återställa<br />
rätt värmeanvändning. Det är inte enkelt<br />
men man får en energibesparing 7–20%<br />
och nöjdare boende.<br />
Äldre pumpar kan behöva en översyn,<br />
nya pumpar är betydligt energieffektivare,<br />
under ett år kan minskningen av elanvändning<br />
vara hela 50%.<br />
Kom också ihåg att en meter oisolerad<br />
ledning avger lika mycket energi som en radiator<br />
(element). Så se till att isoleringen på<br />
rören inte är trasiga!<br />
Tappvatten: Mätning av inkommande<br />
kallvatten finns oftast men hur mycket<br />
av detta blir varmvatten? Det är enkelt att<br />
mäta genom att installera en kallvattenmätare<br />
på ledningen till varmvattenberedningen.<br />
Däremot är det svårare att mäta den individuella<br />
förbrukningen på äldre hus.<br />
Nya snålspolande kranar har en bättre<br />
funktion idag än de gamla som bara ströp vattenflödet.<br />
I dag är det svårt att uppleva skillnaden<br />
mellan en snålspolande och en ”vanlig”,<br />
men besparingen kan uppgå till 40%.<br />
Kom ihåg att en droppande kran läcker<br />
bort cirka 20 kubikmeter vatten på ett<br />
år, om det är varmvatten motsvarar det<br />
1 100–1 400 kr/år.<br />
Ventilation: En hel del värme behövs<br />
för ventilationen. Den luft man suger ut ersätts<br />
med ny luft utifrån som också ska värmas<br />
upp, detta glömmer många. Om man<br />
installerar återvinning på frånluften så får<br />
man minst en reduktion på uppvärmningen<br />
av uteluften med 70%.<br />
Med dagens effektiva och reglerbara<br />
fläktar kan man minska elanvändningen<br />
med 20–50%.<br />
Belysning: Här händer det mycket och<br />
glödlampan är borta. Om det är svårt att<br />
hitta en lämplig ersättare åt den gamla<br />
glödlampan så be att få låna hem olika lampor<br />
för att testa ljusstyrka och sken. Med<br />
närvarogivare kan man styra användningen<br />
av ljus så att det inte står på i onödan.<br />
Tvättstugan: Här har det skett mycket<br />
de senaste åren både med avseende på<br />
vatten- och energianvändning. Genom att<br />
byta ut maskinparken kan man minska kostnaderna<br />
med 50–75% samtidigt som det<br />
går fortare att tvätta.<br />
Debitering av energi: Det skall löna<br />
sig att spara men tyvärr är det svårt att installera<br />
individuella mätare i efterhand.<br />
För elen har man oftast enskilda mätare<br />
för lägenheterna och gemensamhetslokaler<br />
för huset. Här kan det vara värt att<br />
titta på ETT abonnemang för hela fastigheten.<br />
Detta kan ge ett totalt lägre nätabonnemang<br />
och en bättre förhandlingssits<br />
mot elbolagen. Man skall däremot ha<br />
kvar mätarna i lägenheterna för att fördela<br />
kostnaderna rätt.<br />
Värmen är svårare att mäta och debitera<br />
eftersom man inte bör straffa någon för att<br />
huset är dåligt isolerat och man bor i gavellägenheten<br />
på bottenplanet. Däremot bör man<br />
få betala om man vill ha en högre temperatur<br />
i lägenheten än den som rekommenderats.<br />
Vill du veta mer? Ytterligare information<br />
kan man hitta på enerigmyndighetens<br />
hemsida, www.energimyndigheten.se,<br />
till exempel skriften ”BRF Energieffektiv”.<br />
Där hittar man också telefonnummer till den<br />
kommunale energi- och klimatrådgivaren<br />
samt länkar till andra nyttiga hemsidor. Om<br />
man är intresserad att jämföra sin fastighet<br />
mot andra så kan man även hitta statistik här.<br />
TänK på aTT<br />
• När ni gör Obligatorisk Ventilations<br />
Kontroll, OVK eller en Energideklaration<br />
så följ med besiktningsmannen<br />
och få ovärderlig information under<br />
besiktningen.<br />
• En grads sänkning av rumstemperaturen<br />
ger ungefär 5% mindre värmekostnader.<br />
Termostaterna på radiatorerna/elementen<br />
har en livslängd på<br />
15-20 år. Termostaterna kan inte göra<br />
så att det blir varmare i lägenheten,<br />
den minskar värmetillskottet när det<br />
blir för varmt i rummet.<br />
• Motorvärmarna kan vara en stor<br />
kostnad för fastigheten. Detta beroende<br />
på typ av motorvärmare och hur<br />
de används.<br />
• Kom ihåg att göra ett aktivt elval<br />
och undvik ”tillsvidareabonnemang”,<br />
under sommaren <strong>2012</strong> var<br />
detta avtal 40% högre än<br />
ett rörligt elavtal.<br />
• Kom ihåg att<br />
kontrollera abonneradsäkringsavgift<br />
efter att ni<br />
har gjort åtgärder,<br />
det kan bli någon<br />
tusenlapp till<br />
om året att göra<br />
annat för.<br />
Berners letar energitjuvar<br />
– vinst för klimat och ekonomi<br />
genom att hitta energitjuvar är det ofta möjligt att minska företagets energikostnader<br />
med 10–20% och därmed öka företagets vinst, samtidigt som klimatpåverkan minskar.<br />
bilföretaget berners i Östersund är ett bra exempel.<br />
Kelmert Wiktorsson är ansvarig för<br />
Berners fastigheter i Östersund, Härnösand<br />
och Sundsvall. Bara i Östersund uppgår lokalytan<br />
till cirka 12 000 m 2 .<br />
– Våra kostnader för el och fjärrvärme i<br />
Östersund uppgår till ungefär två miljoner<br />
kronor per år. Kostnaderna har ökat i takt<br />
med att energipriserna stigit samtidigt som<br />
vi utökat våra lokaler. Vi kände därför att<br />
det var dags att se över vår energisituation,<br />
berättar Kelmert.<br />
I början av <strong>2012</strong> sökte Berners stödet<br />
till energieffektivisering som kallas energikartläggningschecken.<br />
Stödet delfinansierar<br />
en energikartläggning som dels visar<br />
hur företagets energianvändning fördelas<br />
i verksamheten, dels innehåller förslag till<br />
energieffektiviseringsåtgärder. Sammantaget<br />
ska kartläggningen vara ett beslutsun-<br />
derlag för att optimera företagets energianvändning.<br />
– Under sommaren har en konsult kartlagt<br />
vår energianvändning. Han har gjort<br />
mätningar på ventilations- och värmesystem,<br />
tittat på status hos klimatskal och kompressorer<br />
med mera. Utifrån detta har han<br />
sammanställt en lista med förslag till lämpliga<br />
och kostnadseffektiva åtgärder, säger<br />
Kelmert.<br />
Resultatet av kartläggningen som presenterades<br />
i augusti visar att Berners, via investeringar<br />
med en återbetalningstid som<br />
varierar mellan några månader och fyra år,<br />
kan minska energianvändningen med ca<br />
400 000 kWh per år. Det motsvarar 14%<br />
och minskade energikostnader med cirka<br />
400 000 kr per år.<br />
– Det handlar blad annat om att rengöra<br />
batterier, justera luftflöden och nya aggregat<br />
för värmeåtervinning. En del åtgärder<br />
har vi redan börjat genomföra. När vi rapporterar<br />
till Energimyndigheten kommer<br />
vi också att sammanställa en mer långsiktig<br />
energiplan. På sikt är det fullt möjligt<br />
att minska energianvändningen med mer är<br />
20%, säger Kelmert Wiktorsson.<br />
Kelmert berättar vidare att en viktig del,<br />
både på kort och lång sikt, kommer att vara<br />
att involvera de anställda så att de stänger<br />
portar snabbare, stänger av maskiner som<br />
inte används och liknande.<br />
– I slutändan handlar det om att alla bidrar<br />
till att frigöra resurser som kan användas<br />
för att utveckla och stärka företagets<br />
ekonomi samtidigt som vi minskar företagets<br />
miljöpåverkan, avslutar Kelmert.<br />
Funderar<br />
du på att<br />
leverera<br />
värme åt<br />
andra?<br />
åt industriområdet, ett bostadsområde,<br />
eller en gemensam värmeanläggning<br />
i byn för flera fastigheter<br />
och verksamheter – då kan det<br />
finnas hjälp att få. I Dalarna och Gävleborg<br />
driver Lantbrukarnas Riksförbund<br />
ett EU projekt – Energilots 2.0.<br />
Projektet syftar bland annat till att<br />
hitta ökad lönsamhet, ökat entreprenörskap<br />
och ökat kunskapsläge inom<br />
förnybar energi och energieffektivisering.<br />
Är du landsbygdsföretagare<br />
eller kanske lantbrukare så tillhör du<br />
dom som man vill nå. Kanske kan det<br />
vara så att man som enskild eller tillsammans<br />
både kan driva en pannanläggning<br />
i byn och kanske också leverera<br />
bränslet.<br />
Projektet kommer att ha tre pannrumsträffar<br />
där alla som är intresserade<br />
är välkomna. Utifrån intresse<br />
kommer sen grupper eller objekt att<br />
bildas för att gå vidare och få mera<br />
kött på benen.<br />
Projektet erbjuder lotsning till experter<br />
och affärsmodeller, en trolig<br />
fortsättning kan vara att försöka skapa<br />
ett nätverk av intressenter, som sedan<br />
kan utvecklas vidare i kurser, seminarier<br />
och studieresor med intressanta<br />
närvärmelösningar – både ur producentperspektiv<br />
och kundperspektivet.<br />
Projektet riktar sig både till medlemmar<br />
och icke-medlemmar i LRF,<br />
det viktiga är att man har verksamhet<br />
på landsbygden med de gröna näringarna<br />
som bas.<br />
Välkommen att anmäla dig<br />
till någon av pannrumskvällarna eller<br />
anmäla ditt intresse av projektet till<br />
projektledaren för LRF Energilots 2.0<br />
Christian Blanck. Telefon 026-24 59 73,<br />
e-post: christian.blanck@lrf.se.<br />
pannrumsträffar – närvärme<br />
Dag Tid Plats<br />
28/11 19:00 Sollerön<br />
5/12 Hudiksvall<br />
12/12 19:00 Österfärnebo<br />
FaKTa<br />
närvärme<br />
Närvärme innebär ett litet lokalt<br />
fjärrvärmenät mellan två eller<br />
fler fastigheter, det kan vara<br />
villor, företag och skolor men<br />
färre kunder än för fjärrvärme.<br />
Värmen kan produceras med<br />
sol och bioenergi, men också<br />
med fjärrvärmepumpar eller<br />
andra sätt. Det blir effektivare<br />
och ofta billigare än enskild<br />
uppvärmning för varje fastighet,<br />
men närheten mellan husen<br />
är avgörande.<br />
<strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong> 13