energibilAgAn november 2012

Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons 

November 2012 

eN aNNoNsbilaga fråN de kommuNala eNergi- och klimatrådgivarNa 

samt de tre eNergikoNtoreN i dalarNa, gävleborg, JämtlaNd och västerNorrlaNd 

Tema: traNsport Tema: belysNiNg 

cykla 

och njut! 

sidan 5 

Tema: elproduktioN 

Tema: företag 

solen ger glädje 

till företagen 

sidan 14 

energi- och 

klimatrådgivare 

– en resurs för dig! 

sidorna 2–3 

andelsägd 

vindkraft 

– ett bra sätt att 

veta var och hur din 

elenergi produceras 

sidan 17 

glöm 

watt 

– tänk 

lumen 

sidan 11 

Tema: värmepumpar 

värmepumpar 

och 

borrhål 

utvecklas 

sidan 18 

klimatmyter 

sidan 20 

kryssa och vinn 

energismarta prylar 

sidan 23


Anna-Karin Hatt (c), it- och energiminister. foto: kristiAn PoHl Energi- och klimatrådgivarna 

vill med sin rådgivning hjälpa dig att 

minska din energianvändning och klimatpåverkan 

och med det förbättra din 

förnybart för framtiden 

Varje morgon när vi vaknar gör 

vi det till en ny dag där jordens 

medeltemperatur fortsätter 

stiga, på grund av ständigt 

ökande utsläpp av koldioxid. Trots att 

världen borde veta bättre eldar vi olja, 

kol och gas som aldrig förr. Omkring 

80 procent av världens samlade energianvändning 

är fortfarande fossil. Och 

användningen av fossila bränslen ökar 

fortfarande i snabb takt. 

Klimatfrågan är, mer än något annat 

en energifråga. En fråga om hur mycket 

energi vi använder, men också om vilken 

sorts energi vi använder. 

Kanske frågar sig någon hur stor skillnad 

vi i Sverige, som bara står för någon 

promille av jordens samlade koldioxidutsläpp, 

kan göra? Vilken roll kan det spela 

om vi gör allt vi kan, här och nu? 

När vi i Alliansen presenterade 

vår överenskommelse om en 

långsiktig och hållbar energi- 

och klimatpolitik 2009 ville 

vi väldigt tydligt visa att vi i Sverige både 

vill och ska göra skillnad. Att vi ska ta vårt 

ansvar genom en ambitiös klimatpolitik 

som både gynnar klimatet globalt och 

som stärker Sveriges konkurrenskraft. 

För om vi kan begränsa vår egen 

påverkan på miljö och klimat på rätt sätt 

så kommer det inte bara göra skillnad 

för oss. Det kommer också bli ett gott 

exempel för andra att ta efter. Och som 

dessutom kan bli mer än bara ett bra 

exempel. Vi kan – i praktiken – ge andra 

verktyg att göra samma sak. Genom att 

utveckla framtidens energieffektiva och 

hållbara teknik, kan vårt kunnande stödja 

utvecklingen mot bussar drivna på biogas 

i Indien eller förse kinesiska ingenjörer 

med redskap för att bygga hållbara kinesiska 

mångmiljonstäder. 

Det vi bestämmer oss för att 

göra, här och nu, spelar stor roll 

för Sverige. Och för världen. 

Visionen för Sveriges energipolitik 

är att vi till 2050 ska ha en hållbar 

och resurseffektiv energiförsörjning, och 

att vi ska bli ett klimatneutralt samhälle, 

utan några nettoutsläpp av koldioxid. 

Det är en ambitiös vision. Och en 

nödvändig sådan. 

Vi kan komma dit med en långsiktig 

energipolitik. Där vi steg för steg ställer 

om till en hållbar energiförsörjning. Där 

02 energibilAgAn november 2012 

vi steg för steg minskar vår miljö- och 

klimatpåverkan. Och där vi steg för steg 

bygger en tryggare och säkrare energiförsörjning. 

Det är just därför som vi nu snabbt 

bygger ut det tredje förnybara benet i vår 

elproduktion. Det är därför som vi nu 

steg för steg ser till att minska vårt beroende 

av några få storskaliga vattenkraftverk 

och av kärnkraften. 

För nu växer den förnybara energin 

snabbt. Sedan 2006 har vindkraften i Sverige 

ökat hela sex gånger om. Och elproduktionen 

från biobränslen har på samma 

tid ökat med hela femtio procent. Redan 

nu är regeringens mål om att 50 procent 

av vår energi ska vara förnybar till 2020 

inom räckhåll. Det är bäst i EU och bland 

de bästa i världen. 

Allt detta beror på att vi med 

smarta styrmedel nu stimulerar 

den gröna, växande och 

förnybara energin. Det sker 

inte minst genom de gröna elcertifikaten, 

där alla elkonsumenter är med och stöttar 

utbyggnaden av förnybar elproduktion. 

Det gör, steg för steg, vår elförsörjning 

allt mer hållbar. Men det är också något 

som på sikt, kommer pressa ner elpriset. 

För faktum är att ett av de viktiga skälen 

att vi i Sverige idag har så låga elpriser, 

både jämfört med tidigare år och med 

andra länder, beror på utbyggnaden av 

den förnybara elen. Tack vare det, och en 

del andra faktorer, har Sverige just nu det 

lägsta elpriset på 5 år. 

Den snabba utbyggnadstakten av 

förnybart beror på att Alliansen satsat 

allt mer på att utveckla den förnybara 

energin. I statsbudgeten för nästa år gör 

regeringen nu en stor permanent satsning 

på energiforskning. Varje år från 2013 till 

2015 satsar regeringen nu cirka 1,3 miljarder 

kronor på energiforskning, för att 

öka till 1,4 miljarder från och med 2016. 

Det betyder att Alliansen sammantaget 

satsar närmare 14 miljarder kronor 

på energiforskning över en 10-års period. 

Med mer forskning på energiområdet 

kan vi utveckla och få ner kostnaderna på 

den teknik som ännu inte är mogen, som 

solceller, vågkraft och elbilar. Också det 

gör att det hållbara energisystemet kan 

utvecklas fortare. 

AnnA-kArin HAtt (c) 

it- ocH energiminister 

Energi- och kli 

det finns oberoende och kostnadsfri energi- och klimatrådgivning 

att få i samtliga kommuner i västernorrland, 

Jämtland, dalarna och gävleborg. det är en service som 

energimyndigheten ger ekonomiskt stöd till och som finns 

inom kommunernas verksamhet. 

och världens situation. 

Ska du köpa eller bygga hus och behöver 

få lite hjälp på traven att tolka husets 

energibeskrivning och ta emot goda råd 

innan ni fastnar med skägget i brevlådan? 

Ska du byta värmekälla, renovera hela eller 

delar av klimatskalet? Drömmer du 

om att bygga nytt är det så mycket lätt- 

are att göra det energieffektivt från början 

istället för att försöka avhjälpa even- 

Visste du att energi- och klimatrådgivarna 

är uppskattade enligt Energimyndighetens 

undersökningar. Närmare 

60% av de som deltog vet vart de ska 

vända sig för att få tips och råd angående 

uppvärmning och energisparande. 

Nästan 40% av befolkningen känner 

till att det finns kommunal rådgivning 

och det är fler på landsbygden än i staden 

som vet om det. Energi- och klimatrådgivningen 

är den vanligaste kanalen som 

allmänheten vänder sig till med om de vill 

ha råd och tips angående uppvärmning av 

bostaden och energisparande. 41% vände 

sig till kommunens energi- och klimat- 

Energibilagan är en annonsbilaga från de kommunala energi- och klimatrådgivarna samt de tre energikontoren i Gävleborgs, Dalarnas, Västernorrlands och Jämtlands län. 

Energibilagan distribueras till cirka 260 000 hushåll genom 17 dagstidningar i de fyra länen under perioden 15–20 november 2012. Energibilagan är ett projekt, som stöds ekonomiskt 

av Energimyndigheten, Region Gävleborg, Länsstyrelsen Dalarna, Länsstyrelsen Västernorrland och Länsstyrelsen Jämtlands län. 

TExT & biLD: Energi- och klimatrådgivarna (där annat ej anges). AnnonsföRsäLJninG: MittMedia. 

GRAfisk foRM: Patrik Lundberg, MittMedia Annonsproduktion. PRoDukTion: MittMedia Annonsproduktion. TRyck: MittMedia Print Ab 2012. 

tuella brister i efterhand, det kostar inte 

så mycket mera. Behöver du få koll på ditt 

företags energisystem och hitta besparingar 

så kan energi- och klimatrådgivaren 

komma med lokalt och regionalt anpassad 

kunskap om energieffektivisering, 

energianvändning i ditt närområde. 

Energi- och klimatrådgivarna arbetar 

både mot allmänhet och företag och kan 

energieffektivisering, energianvändning 

och klimat-påverkan i lokaler, bostäder 

och transporter. Så ta ett mer genomtänkt 

beslut efter kontakt med din energi- och 

klimatrådgivare. 

Uppskattad rådgivning 

rådgivare, 21% till energiföretaget/min 

leverantör, 9% vänner och bekanta, 5% 

kommunens konsumentrådgivare 5% till 

VVS installatören, 2% som personer/företag 

hänvisat till och 26% annat och 4% 

svarade att de inte vet. 

Grovt räknat har närmare en halv 

miljon personer fått någon typ av energi- 

och klimatrådgivning årligen. Enligt 

undersökningarna så följer cirka 150 000 

personer de råd som energi- och klimatrådgivarna 

ger. De flesta som deltagit i undersökningen 

anser att den kommunala 

energi- och klimatrådgivningen är viktig.


mat rådgivare – en resurs för dig! 

Jämtland 

Bräcke 

Malin Leifsson 

0693-162 08 

malin.leifsson 

@racke.se 

Ånge 

Malin Leifsson 

0690-25 02 40 

malin.leifsson 

@ange.se 

Härjedalen 

Ann-Kristin Olofsson 

0680-161 12 

ann-kristin.olofsson 

@herjedalen.se 

Kramfors-Sollefteå 

Lars-Erik Persson 

0612-803 54 

0620-68 27 30 

lars-erik.persson 

@solleftea.se 

Berg 

Örjan Eriksson 

070-570 08 18 

orjan.eriksson 

@berg.se 

Sundsvall 

Mona Tjärnström 

060-19 12 77 

mona.tjernstrom 

@sundsvall.se 

Krokom 


070-570 08 18 


@krokom.se 

Strömsund 


070-570 08 18 


@stromsund.se 

timrå 

Marie Blumenberg 

060-16 33 21 

marie.blumenberg 

@timra.se 

Ragunda 

Jimmy Anjevall 

070-710 78 01 

jimmy.anjevall@ 

regionjamtland.se 

Örnsköldsvik 

Eric Forsberg 

0660-884 43 

eric.forsberg 

@ornskoldsvik.se 

Åre 

Henrik Ilhamn 

0647-169 18 

henrik.ilhamn@are.se 

Härnösand 

Monica Friman 

0611-34 81 97 

monica.friman 

@harnosand.se 

Östersund 

Åke Möhring 

063-14 33 03 

ake.mohring 

@ostersund.se 

VäStERnoRRland GäVlEBoRG 

Sandviken 

Hans Zetterholm 

026-24 16 18 

energiradgivningen 

@sandviken.se 

ljusdal 

Lennart Wing 

0651-183 20 

lennart.wing 

@ljusdal.se 

Gagnef-leksand- 

Rättvik 

Annika Varghans 

0247-803 29 

annika.varghans 

@leksand.se 

ockelbo 

Eva Trolle Andersson 

0297-555 41 

eva.trolle.andersson 

@ockelbo.se 

nordanstig 

Eva-Lena Berglin 

0652-362 10 

eva-lena.berglin 

@nordanstig.se 

Gagnef-leksand- 

Rättvik 

Hans Freij 

0247-802 19 

hans.freij@leksand.se 

Hofors 

Jonas Sandin 

0290-291 37 

jonas.sandin 

@hofors.se 

dalaRna 

avesta-Hedemora- 

Säter 

Mirjam Nykvist 

0226-64 57 46 

mirjam.nykvist 

@avesta.se 

Falun 

Mattias Ahlstedt 

023-832 85 

energirad@falun.se 

Hofors 

Rickard Westling 

0290-291 49 

rickard.westling 

@hofors.se 

avesta-Hedemora- 

Säter 

Magnus Hellstrand 

0226-64 55 53 

magnus.hellstrand 

@avesta.se 

Falun 

Niclas Sundstedt 

023-832 85 

energirad@falun.se 

Bollnäs-Söderhamn 

Anders Tång 

0270-752 28 

anders.tang 

@soderhamn.se 

Borlänge 

Jacob Holgersson 

0243-741 06 

jacob.holgersson 

@borlange.se 

mora orsa 

Anna Jernqvist 

0250-262 54 

anna.jernqvist 

@mora.se 

ovanåker 

Olle Berglund 

0271-57 347 

olle.berglund 

@ovanaker.se 

ludvika 

Bo Staaf 

0240-861 50 

bo.staaf@ludvika.se 

malung/Sälen – 

Vansbro 

Jessica Cedergren 

0281-752 53 

jessica.cedergren 

@vansbro.se 

Gävle 

Dan Engdahl 026-17 

83 05 

energiradgivning 

@gavle.se 

Hudiksvall 

Vakant – energi rådgivarna 

Hälsingland 

står till tjänst. 

Smedjebacken 

Linn Josefsson 

0240-66 02 43 

linn.josefsson 

@smedjebacken.se 

älvdalen 

Jan-Ove Rickardsson 

0251-312 13 

jan-ove.rickardsson 

@alvdalen.se 

energibilAgAn november 2012 03


Tema: transport 

Elfordonsutvecklingen 

i Gävleborg 

I Gävleborg har förstudien Electric 

Car Region precis avslutats. 

– Vi har tagit ett avstamp från projektet 

Shopping Circle som visade ”att det 

går lika bra med elbil” till att ta fram en 

strategi och ett förslag till ett genomförandeprojekt, 

säger Mattias Gustafsson, 

projektledare för förstudien. 

– Det kanske viktigaste just nu är att 

elfordon börjar användas ute i hela regionen 

och att användningen och ekonomin 

för fordonen analyseras samt att goda exempel 

sprids, det finns många myter som 

inte stämmer, fortsätter Mattias. 

I förslaget till genomförandeprojektet 

finns ett introduktionskoncept definierat. 

Det handlar just om att få alla kommuner 

och offentliga organisationer att 

testa elfordon i sin egen verksamhet av 

den ordinarie personalen. Användningen 

analyseras av Högskolan i Gävle för att 

verkligen se hur elfordon passar in i verksamheten 

samt vad personalen tycker om 

fordonen. Introduktionskonceptet kombineras 

sedan med olika informationsinsatser 

för att verkligen sprida information 

om elfordon och dess möjligheter. 

– Det är dock viktigt att hela samhället 

blir involverat och att laddningsinfrastruktur 

byggs ut på strategiska platser, 

jag tycker att vi har definierat ett projekt 

som fyller behovet bra och kan skapa 

ett brett engagemang, säger Mattias 

och fortsätter: 

– Vi för nu diskussioner med en tilltänkt 

projektägare samt finansiärer till 

vissa delprojekt men vi hoppas att projektet 

ska komma igång i sin helhet strax 

efter årsskiftet. 

Slutrapporten av förstudien Electric 

Car Region finns att ladda ner på 

Gävle Dala Energikontors hemsida: 

www.gde-kontor.se. 

Fakta 

shopping Circle 

Projekt Shopping Circle startades 

hösten 2008 av Gävle energi aB, 

Sandviken energi aB, midroc 

electro aB, Teknikparken i Gävle, 

Samkraft aB, Gävle kommun 

Tekniska kontoret samt Högskolan i 

Gävle med flera intressenter! 

Det övergripande syftet med 

projektet har varit att studera 

vilka frågor och krav som ställs när 

vanliga familjer börjar använda 

elbil för sina dagliga transporter. 

Hit hör till exempel att studera 

hur handels centrum, energiföretag 

och samhället i stort kan 

komma att påverkas. Inte minst 

har familjernas användande av 

elfordon dokumenterats och 

analyserats. Resultatet kan enklast 

sammanfattas med ett citat av en 

testfamilj: ”Det går lika bra med 

elbil”. Totalt har nio bilar använts 

i projektet (Thinkbilar) samt att 

sex familjer har leasat dessa och 

deltagit i projektet. Övriga bilar 

har använts i vanliga bilpoolen hos 

projektdeltagarna. 

Projektet är sen en tid avslutat men 

slutrapporten finns fortfarande att 

ladda ner på: www.shoppingcircle. 

se/nyheter/110103_rapport.asp 


Att använda elbil 

Östersunds kommun var en av 

de första kommunerna att aktivt satsa på 

en fossilbränslefri fordonsflotta. Förutom 

etanol och biogasproduktion har man även 

satsat på elfordon. De första elbilarna införskaffades 

redan år 2000. I dag finns det 

cirka 25 stycken elbilar som rullar omkring 

i staden. Detta beror tillstörsta delen 

på kommunens och Jämtkrafts demonstrationsprojekt 

för elbilar som får stöd av 

Energimyndigheten. Jämtkraft har bland 

annat sett till attdet finns ett 30-tal laddplatser 

i området och satt upp norra Europas 

första snabbladdare för elbilar. Östersunds 

kommun är också leadpartner i projektet 

Green Highway, vars målsättning är 

att skapa en fossilbränslefri transportkorridor 

mellan Sundsvall och Trondheim. 

I dag finns nio laddplatser längs E14 och 

snabbladdning i Östersund och Trondheim 

av Chademotyp Kraftbolagen planerar för 

flera snabbladdare, närmast ligger Storlien 

och Meråker. Etanol kan tankas längs hela 

sträckningen medan biogas bara går att tanka 

i Sundsvall och Östersund. Trondheim 

planerar att tillverka biogas av fiskavfall. 

Våren 2012 gjordes en enkätundersökning 

i Östersund där man frågade kommunens 

elbilanvändare hur de upplevde 

elbilar jämfört mot andra bilar. Man fick 

in hela 77 svar. Av dessa svar, se diagram, 

kan man utläsa följande: 

De stora fördelarna med elbil är att 

bullret i och utanför är lägre samt den 

lägre driftkostnaden och CO 2 -utsläppen. 

Man tycker också det är roligare att köra 

en elbil bland annat för att inbromsningen 

är bättre. Hastigheten upplevs som sämre 

men acceleration klart bättre. Komforten 

upplevs sämre men då har man troligen 

jämfört mot en större bil. Eftersom de är 

mindre saker som behöver skötas och kan 

gå sönder tycker man också att den fungerar 

bättre än konventionella bilar. 

De nackdelar man upplevt är att räckvidden 

inte är ”tillräcklig” samt att värme har 

varit sämre än i den bil man jämfört med. 

– Enkäten visar att elbilsförarna är väldigt 

nöjda, 80% är mer positiva till att köra 

elbil jämfört med innan de provade. En 

fördel som många nämner är att de slip- 

kjELL WrobLEWskI 

Vaktmästare 

Östersunds kommun 

1. År 2000 

2. För att göra inköp, frakta 

saker, köra bort sopor. 

3. Dagligen. 

4. 515 km 

5. Värmen under vintern. 

Diesel värmarna fungerar 

dåligt när det blir riktigt kallt. 

att man måste vara uppmärksam 

på körsträckan om 

man är ute och kör länge. 

6. Fungerar som en ”vanlig” 

bil, med den snabba accelerationen 

kan man lättare följa 

med i trafikrytmen. en perfekt 

stadsbil. Sällan problem med 

bilen, lätt att vardags serva. 

7. Tystnaden. På vintern 

måste man vara mycket upp 

rEsuLtat ELbILsEnkät 

Passagerarkomfort 

Förarkomfort 

Hur den fungerar 

Buller i bilen 

Buller till omgivningen 

Driftskostnader 

Körglädje 

Utsläpp 

acceleration 

Värme 

Hastighet 

Inbromsning 

Räckvidd 

Imma/fukt på ruta 

per att åka och tanka, säger projektledare 

Anne Sörensson. Själv tar hon helst elbilen 

i tjänsten och anledningen är körglädjen 

och att det är det mest energieffektiva och 

miljövänliga alternativet. 

Utifrån ovanstående kan man säga att 

elbilen lämpar sig för stadskörning och 

pendlingsbil till arbetet om man inte har 

mer än 7 mil till jobbet. Om fler skulle använda 

elbil skulle miljöproblemen med 

buller och utsläpp minska radikalt. 

Eftersom de flesta bilresor är under 2 

mil borde det i framtiden vara klokt att äga 

Vad tycker två elbilsanvändare? 

märksam så att ingen stiger 

fram framför bilen. 

8. Nej. Har upplevt att service 

och avtal på de bilar som kommunen 

haft är för dyr, hittills. 

9. Citroën. Peugeot, Zbee, 

(radiobil på tivoli). 

10. Kommunen 

11. Volvo bensinare 

100% 80% 60% 40% 20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 

anna LonGuEVILLE 

Mijösamordnare 

CaMpus Östersund 

1. Början av år 2012 

2. För att handla i staden 

och köra barnen till träning. 

3. 45 ggr. 

4. Cirka 10 km 

5. att man måste ha ett 

alternativ för de längre 

körsträckorna. 

6. Är lättkörd i stadstrafik 

tack vare den bra accelerationen. 

7. Ljudnivån. Det är som att 

köra en radiobil. 

8. Ja. 

mycket sämre 

Något sämre 

Ungefär lika 

Något bättre 

mycket bättre 

en elbil för de vardagliga korta resorna, för 

att vid längre resor hyra en konventionell 

bil med längre räckvidd, man kan då också 

tänka sig att vara med i en bilpool. 

Ekonomin för en elbil är en dyrare investering, 

cirka 100 000 kr, beroende på att 

batterierna ännu är dyra. Däremot är driftkostnaden 

klart lägre, cirka 2–4 kr/milen 

(2–4 kWh/mil). 

För ytterligare uppgifter gå in på 

www.greenhighway.nu där finns även elbilsguide 

med data över 150 elbilsfordon 

redovisade. 

1. När började du använda elbil? 2. När/hur använder du elbil? 3. Hur ofta kör du i månaden? 4. Vanligaste körsträckan med elbil? 

5. Vad är nackdelarna med elbilen? 6. Vad är positivt med elbil? 7. Största skillnaden mellan elbil och konventionell bil? 

8. Skulle du kunna använda/äga en elbil privat? 9. Fabrikat som du kört? 10. Vem äger elbilen du kört? 11. Vad kör du för fordon privat? 

63,2% 

9,2% 

3,9% 

14,5% 

2,6% 

28,9% 

27,6% 

9,2% 

21,1% 

5,3% 13,2% 13,2% 

3,9% 2,6% 7,9% 

11,8% 

1,3% 2,6% 

14,5% 

26,3% 

34,2% 

26,3% 

63,2% 21,1% 

13,2% 

1,3% 

32,9% 

26,3% 

5,3% 1,3% 

48,7% 

56,6% 

57,9% 

23,7% 

44,7% 

57,9% 

52,6% 

26,3% 

73,7% 

2,6% 6,6% 

64,5% 

5,3% 5,3% 

35,5% 

93,4% 

2,6% 

42,1% 

67,1% 

26,3% 

31,6% 

1,3% 2,6% 

19,7% 

6,6% 

2,6% 

14,5% 6,6% 

9. Peugeot. 

10. Östersunds bilpool 

11. Trehjulig lådcykel med 

elmotor 

”Det är som att köra en radiobil” 

anna Longueville


Cykla och njut! 

många av oss gillar choklad, men tvingas många 

gånger avstå för att inte gå upp i vikt. varför inte 

cykla till jobbet? då kan chokladkakan ätas med 

gott samvete. 

Hör du till dem som ibland sitter i bilkö 

på väg till eller ifrån jobbet? Har det 

hänt någon gång att en cyklist susat förbi? 

Inte nog med att cyklisten tar sig fram 

fortare, hon eller han får dessutom motion 

och slipper sitta i bilkö. På köpet blir 

de piggare och tack vare kroppens egna 

belöningshormon, endorfiner, som utvecklas 

vid fysisk aktivitet blir de dessutom 

gladare. 

Om du har en cykel stående i garaget 

kan det kanske vara en början att ta 

cykeln en dag i veckan. Vi kan ta ett exempel. 

Granlo 3,1 km 

kvissleby 14,1 km 

Du bor i Granlo och jobbar i Sundsvall 

du har då ca 3,1 km till jobbet. Om du 

cyklar en dag i veckan kan du äta 1,7 kg 

choklad per år. Cyklar du tar det ca 11 minuter, 

med bil 13 minuter och med buss 

28 minuter. Kostnaden med bil sjunker 

med 1 135 kronor/år om du cyklar en dag 

i veckan i stället för att åka bil. Du sparar 

bensinpengar, slipper ta tid från din fritid 

för att träna och det bästa av allt är att du 

kan äta mer choklad med gott samvete. 

Pris för att åka buss grundar sig på att 

du har ett reskort och åker minst 30 dagar 

per månad. 

Gå Cykel Bil Buss 

Tid, min 39 min 11 min 13 min 28 min 

Kr/resa - 0,20 kr 12,50 kr 17 kr 

Kr/år - 88 kr 5 456 kr 7 480 kr 

CO2 - - 0,6 kg 0,1 kg 

CO /år 2 - - 264 kg 44 kg 

Kcal/resa 217 Kcal 106 Kcal - - 

Kg choklad/år 19 kg/år 8,5 kg/år - - 

Tid, min 2 h 50 min 50 min 20 min 43 min 

Kr/resa - 0,80 kr 56 kr 20 kr 

Kr/år - 352 kr 24 816 kr 8 800 kr 

CO 2 - - 2,6 kg 0,7 kg 

CO 2 /år - - 1 144 kg 308 kg 

Kcal/resa 987 Kcal 470 Kcal - - 

Kg choklad/år 79 kg/år 38 kg/år - - 

Vi har använt Konsumentverkets bilkalkyl för att ta fram resekostnad med bil. 

Vi har inte tagit hänsyn till att kortare resor ger högre drivmedelsförbrukning/mil 

jämfört med längre resor. 

Motion är inte bara bra för kroppen, 

det är också bra för knoppen! 

Att motion motverkar en lång rad fysiska sjukdomar, som hjärtinfarkt, diabetes, 

benskörhet och cancer, är väl de flesta av oss medvetna om i dag. Här kommer några 

fler vinster för dig som motionerar: 

• Ökat blodflöde i hjärnan ger bättre minne och bättre verbal förmåga. 

• Skydd mot olika demenssjukdomar och bromsande av hjärnans åldrande. 

• Bättre minne och större förmåga att fokusera medför att skolbarn lättare anpassar 

sig till olika krav och de klarar av skolan bättre. 

• Risken för depressioner och utbrändhet minskar hos yrkesverksamma personer 

som tränar regelbundet. 

Choklad – dyr energi? 

Visste du att 1 kilowattimme är 860 

kilokalorier som förkortas kcal. En kcal 

är 4,184 kilojoule (kJ). 

Så en 150 grams chokladbit innehåller 

0,6 kilowattimmar eller 825 kilokalorier 

eller 2158,94 kilojoule. 

Många pratar om att vi har ett högt energipris 

och tänker väl i första hand på el, bensin 

och olja. Men om vi betalade ungefär lika 

mycket för chokladbiten som för elen, så 

skulle den på 150 gram kosta cirka 90 öre, när 

elen kostar 1,50 kronor per kilowattimme. 

www.areskoog.se 

De senaste åren har bionorrpellets stuckit ut som 

ett av de snabbast växande varumärkena inom villapellets... 

Vi tackar för förtroendet 

och hälsar alla nya kunder och 

återförsäljare varmt välkomna! 

Bionorrpellets är resultatet av 20 års erfarenhet av 

pelletstillverkning. Kontrollerad råvara från 

SCAs norrländska skogar blir certifi erad 

värmepellets i högsta kvalitetsklass. 

www.bionorrpellets.com 

0771-PELLETS 


Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WYXZ-län Annons 

Har du problem att välja rätt 

mediakanal för ditt ändamål? 

Vi hjälper dig med det! 

nyheter nyheter nyheter nyheter tv tv tv tv 

lokalt lokalt lokalt lokalt lokalt lokalt lokalt nöje nöje nöje nöje nöje nöje nöje 

kultur kultur kultur kultur kultur kultur kultur kultur familj familj familj familj familj familj familj familj 

musik musik musik musik musik musik lokus lokus lokus lokus lokus lokus 

konsument 

konsument 

konsument 

konsument 

konsument 

konsument 

konsument 

konsument 

annons annons annons annons annons annons sport sport sport sport sport sport 

pop rock 

ekonomi ekonomi ekonomi ekonomi ekonomi ekonomi ekonomi ekonomi ekonomi mode mode mode mode mode mode mode mode mode 

1. 1. MORGONTIDNINGARNA 

MORGONTIDNINGARNA 

www. http// 

index .com 

html php 

:@/www 

2. WEBB 

3. MITT GÄVLE 

egen egen egen egen tidning tidning tidning tidning 

bilagor bilagor bilagor bilagor bilagor bilagor bilagor bilagor bilagor bilagor bilagor fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta 

orienterad orienterad orienterad orienterad orienterad orienterad orienterad orienterad 

kunskap kunskap kunskap kunskap 

sälja sälja sälja 

4. 4. 4. 4. KUNDTIDNINGAR 

KUNDTIDNINGAR 

KUNDTIDNINGAR 

KUNDTIDNINGAR 

pop techno 

pop hits 

listan 

rock 

söder nord 

ost sätra 

höjersdag 

andersberg 

brynäs öster 

furuvik valbo 

nya nya företag företag 

affärskvinna 

affärskvinna 

reportage reportage twitter twitter 

aktier aktier en en dag dag med med 

nya nya företag företag 

twitter twitter b2b b2b 

företagare företagare 

5. AFFÄRER 

mode musik 

trend fi lm 

uteliv 

annons bar 

restaurang 

listor guide 

6. RADIO 7 NÖJESMIX 

GävleTidningar AB – En del av MittMedia | Hattmakargatan 14, GÄVLE | Tel 026-15 95 00 | gavletidningar.se 

06 energibilAgAn november 2012


TEma: TRAnsPoRT 

Förnybara tankar… 

Energianvändningen i världen 

utgörs idag till 80% av fossil energi; olja, 

kol och gas som lagrats in i jordskorpan 

och delvis bidragit till och möjliggjort att 

vi kan leva på jorden. Idag pumpar vi upp 

oljan och använder till bland annat transporter 

och kolet eldas för att bland annat 

göra el av. 

När kolet förbränns bildas koldioxid 

som är den gasform som står för den 

största delen av den så kallade växthuseffekten. 

Sverige använder vi mycket förnybar 

energi i form av vattenkraft till elproduktion 

och biobränsle till värme och 

el produktion. Den stora utmaningen vi 

har är att hitta och producera förnyelsebara 

bränslen också till våra tankar – lager. 

Vi kan göra mera el via exempelvis 

vindkraft som sedan lagras i batterier och 

som kan användas till transporter. En stor 

vinst i med eldrift är att elmotorn är mycket 

effektivare än en bensin eller dieselmotor. 

Vi kan även göra drivmedel så som etanol, 

metanol, men inte minst kan vi göra 

biogas. Förnybara bränslen påverkar inte 

växthuseffekten nämnvärt. Det vi själva 

producerar skapar också arbete inom landet. 

Det bidrar också till att pengarna stannar 

och arbetar inom landet. 

Vad är biogas 

Biogas är ett samlingsnamn på icke-fossil-metan 

som framställts av biologiskt 

avfall och restprodukter, främst genom 

rötning. Vanliga exempel på avfall (substrat) 

som kan rötas till biogas är t ex avloppsslam, 

matavfall, gödsel, vallväxter 

och slaktavfall. 

Skillnaden på naturgas och biogas 

Metangas är den huvudsakliga beståndsdelen 

i både biogas och naturgas. 

Metan har ett högt värmevärde. Biogasens 

resterande innehåll är koldioxid, 

som har noll i värmevärde. Naturgas består 

av 89% metan och resterande del av 

andra brännbara gaser med högre värmevärde, 

därav det högre energiinnehållet. 

Den stora och avgörande skillnaden 

mellan gaserna är dock ursprunget. Na- 

Under perioden 2 maj-10 juni i år 

tävlade 20 lag i cykeltävlingen ”Pedal for 

Medal” genom att välja cykeln till och 

från jobbet och i tjänsten. Tillsammans 

cyklade de 9 517,7 km och sparade därmed 

1 903,6 kilo CO 2 . Samtidigt fick de 

bättre kondition, sparade pengar och tävlade 

om fina priser. 

Det var på arbetsplatser i Bergslagskommunerna 

Avesta, Fagersta, Hedemora, 

Norberg, Skinnskatteberg och Säter 

där de anställda kunde tävla med fyra personer 

i varje lag. I varje lag måste minst en 

person vara bilist (en som vanligtvis kör 

bil till jobbet minst tre gånger i veckan). 

Tävlingen hade fem huvudgrenar 

med 1:a, 2:a och 3:e priser i varje gren. 

Förutom att vara det lag som cyklade 

längst kunde man vinna om bilisterna 

cyklade mest, om man cyklat flest sträckor, 

om man cyklat mest i tjänsten eller om 

man samlat poäng i veckans uppdrag. Resultaten 

fylldes i på tävlingens webbplats 

och gick att följa i realtid. 

På webbplatsen publicerades också 

veckans uppdrag, www.pedalformedal.se, 

som till exempel kunde vara: cyklat minst 

5 dagar denna vecka, ersatt en bilresa på 

fritiden med cykel, lånat ut cykel till en 

turgasen har ett fossilt ursprung och ur 

ett mänskligt perspektiv därför inte förnybar. 

Dess nyproduktionsprocess i jordskorpan 

sträcker sig över miljontals år. 

Att köra bil på biogas 

Fordonsgas är rötgas/rågas som uppgraderats, 

dvs, renats från koldioxid och fått 

en metanhalt på minst 97 %. Vilken den 

måste ha för att få räknas som fordonsgas. 

När man tankar fordonsgas vid ett 

tankställe då är det inte alltid bara biogas 

man tankar. Det kan även vara ren naturgas 

eller också en blandning. Majoriteten 

av fordonsgasen som säljs i Sverige idag 

är biogas. 

Lite säkrare 

Om oturen är framme så är risken för allvarliga 

trafikolyckor mindre om man använder 

biogas. Gasen är giftfri och lätttare 

än luft, vilket gör att den stiger och 

blandar ut sig med luften, dessutom kräver 

den högre antändningstemperatur än 

bensin och diesel. 

Renaste bränslet! 

Biogas anses idag som det renaste och 

miljövänligaste fordonsbränslet. Bland 

annat för att det är förnybart och närproducerat. 

Dessutom är biogasen i sig 

mycket ren vilket gör att partikelutsläppen 

är så små att de anses försumbara. 

Tankställen 

I dagsläget så finns det tankställen på följande 

orter. I Jämtlands län ett tankställe i 

Östersund. I Västernorrland ett tankställe 

i Sundsvall. I Gävleborg ett tankställe 

i Gävle och i Dalarna finns ännu inget. 

EnERgiinnEhåLL 

1 Nm3* Naturgas 11,0 kWh 

1 Nm3 (97 % Metan) Biogas 9,67 kWh 

1 l Diesel 9,80 kWh 

1 l Bensin 9,06 kWh 

1 l Etanol 6,60 kWh 

*Nm3 = normalkubikmeter vid 0° C vid havsytan 

Cykeltävlingen ”Pedal for Medal” 

bilist, cyklat längre än förra veckan, motionscyklat 

minst x km på fritiden, använt 

hjälm alla gånger jag cyklat (denna vecka) 

och skickat in en lagbild. Det gick också 

att utmana andra lag i en intern tävling. 

Priserna bestod av fina lokalproducerade 

och klimatsmarta delikatesser och 

produkter. 

Tävlingen arrangerades för andra året 

i rad av energi- och klimatrådgivningen 

i kommunerna. Nästa år tror de på ännu 

fler deltagare! 



Tema: Belysning 

glödlampan 

går i graven 

Vår kära glödlampa 

Klara som matta 

* 1854 

Har äntligen slutfört sin tid i Sverige 

1 sep 2012 

Ditt svaga sken skall vi alltid minnas 

Din värme blott 

ett minne är. 

Saknad av vissa. 

energi- och klimaTrådgivarna i Sverige 


Den allra första glödlampan uppfanns 

1854 av Johann Heinrich Goebel som var 

urmarkare, han gjorde den första glödlampan 

av en parfymflaska. 1879 fick Thomas 

Alva Edison patent på glödlampan, utvecklat 

från Goebels idé. Adolphe Chailet 

var också med på banan och tävlade med 

Thomas Edison om att utveckla den bästa 

glödlampan. 

Sedan 1901 har en glödlampa lyst i maskinrummet 

på en brandstation i Livermore, 

Kalifornien och den kan säkert klassas 

som världens äldsta lysande glödlampa. 

Aldolphe Chailet var upphovsman till 

denna. Tidigare hade man stearinljus, fotogenlampor 

och vaxljus som belysning. När 

glödlampan kom blev blev det början på en 

stor förändring. 

Det är som synes en gammal trotjänare 

som nu går i graven då vi inom EU 

har beslutat att fasa ut glödlampan. Utfasningen 

började 2009 och den 1 september 

2012 kom sista förbudet mot tillverkning 

eller import till EU på 40-, 25- 

och 15-watts glödlampor. Butikerna får 

dock sälja slut på sina lager och det är tilllåtet 

att använda lampor man redan köpt. 

För Sverige kommer det att bli en minskning 

på cirka 2 miljarder kWh per år i elförbrukning. 

En minskning motsvarande 

uppvärmningen för cirka 100 000 elupp- 

värmda villor. 

Glödlampor är inte energieffektiva. Av 

den energi som används blir 5–10 procent 

synligt ljus medan resten blir värme. När 

det gäller LED, ljusdiodslampor så har de 

cirka 90% lägre förbruking än glödlampan, 

och av den el som används blir cirka 90% 

ljus och resten värme, alltså omvänt glödlampan. 

i framtiden är det LED, ljusdioder, 

som vi kommer att ha som ljusskälla. LED- 

lampan ger ljus i en bestämd våglängd genom 

elektronrörelser i en halvledare. De 

har mycket låg energiförbrukning, cirka 

90% lägre än glödlampan och har extremt 

lång livslängd – cirka 50 000 timmar mot 

glödlampans 1 000 timmar och dessutom 

hög ljusutbyte. Med ljusutbyte menas lumen/watt. 

Ljusflöde som mäts i lumen är 

ett nyttbegrepp som vi måste lära oss då vi 

tidigare endast behövt hålla reda på effekten 

i watt då det gäller gödlampan. 

LED har ett högt ljusutbyte 4–4 000 

lumen/watt, jämfört med glödlampans 

10–15 lumen/watt, därav dess höga effektivitet. 

Då de första glödlamporna slutade tillverkas 

kom först lågenergilamporna som 

ersättare. De är en lysrörslampa, med samma 

teknik som lysrör, men i nya former. De 

kan betraktas som ett mellansteg innan Led 

tar över marknaden helt. Priserna har som 

lampbyte i lyktstolparna 

samfälligheten Körsbäret i Valbo, 

Gävle, letade i våras alternativ för att byta 

ut sina kvicksilverlampor i sina sex lyktstolpar 

mot någon annan lösning som ger en 

energibesparing. 

Efter att ha fått reda på av nätägaren i 

kommunen, att kvicksilverlamporna på 

125 W styck blir förbjudna från och med 

2015, söktes nya alternativa lösningar. Nätägaren 

erbjöd utbyte av armaturerna för 

cirka 3 000 kr styck och sedan lågenergilampor 

för några hundralappar styck, det 

vill säga en kostnad på nivån 20 000 kr. 

Efter sondering med ett av de allra kunnigaste 

företagen på belysningsområdet, 

fick samfälligheten tipset från Energispargruppen 

Belysning i Skandinavien AB, att 

helt enkelt bara skruva ur de gamla, trötta 

125orna och sedan skruva i 40 W induktionslampor 

– utan att behöva byta armaturer! 

Samfälligheten har nu i samarbete med 

Gävle Dala Energikontor och på inrådan 

av Energispargruppens Björn Söderström 

i Valbo, bytt ut en av de sex kvicksilverlamporna 

och skruvat i en induktionslampa för 

att se hur det fungerar och vad de boende i 

området tycker. Efter cirka en månad känns 

det väldigt bra, ljuset är mycket bra och tilltalande! 

en kalkyl har gjorts och den visar att 

investeringen på knappt 4 000 kr för sex 

lampor tjänas in redan första året. Den kostnad 

som motverkar besparingsmöjligheten 

till en del, är nätägarens fasta årsavgift, som 

borde vara lägre, ur kundens synvinkel. Förutom 

det härliga ljuset och den stora besparingen 

i kilowattimmar, känns det också bra 

att lamporna håller i minst 50 000 timmar, 

vilket är mer än tio år! 

Som lök på laxen går drift- och skötselkostnaderna 

hand i hand med en energisnål 

belysning, som skonar både plånbok 

och miljö! 

Avslutningsvis händer det mycket positivt 

på belysningsfronten både inomhus 

och utomhus! Det ger gott hopp om att vi 

i Sverige ska lyckas spara cirka 38 TWh/ 

år(!) från och med 2020, då samtliga landets 

kommuner ska ha moderniserat och effektiviserat 

gatubelysningen! 

alltid när det kommer ny teknik varit höga i 

början för att sedan sjunka. Med kvaliteten 

är det omvänt och i början var den inte den 

bästa då nya marknader lockar nya produkter 

som man inte riktigt vet kvaliteten på. 

Kvaliteten har förbättrats men då det inte 

finns någon standard när det gäller LEDbelysning 

än så förekommer en hel del 

LED-lampor på marknaden som inte har 

den bästa kvaliteén. Från den 1 sept 2013 

kommer det nya krav på LED-lampor från 

EU vilket gör att de sämsta på marknaden 

kommer att försvinna, och kvalitetén stiger. 

För att välja rätt ersättare för glödlampan 

så måsta vi dels hålla reda på ljusstyrkan 

i lumen, lm, samt färgtemperaturen, mätt 

i Klevingrader, för att få en maximalt bra 

lampa för det ändamål vi vill ha. Energimyndighteten 

har en bra ljusguide, ett A4blad, 

som är ett bra hjälpmedel för att hitta 

den bästa ljuskällan för till exempel allmän-, 

arbets-, säng- eller fönsterbelysning. Energimyndigheten 

har också tagit fram en app, 

Lampguiden, som gratis kan laddas ner till 

din smartphone. Med den kan man enkelt 

hitta ett bra alternativ för den glödlampan 

man vill ersätta. 

Ljusguiden finns hos alla energi & klimatrådgivare 

i länen, och du kan enkelt få 

ett exemplar om så önskas, kontakta energi 

& klimatrådgivaren i din kommun. 

En gammal 125 (150) W kvicksilverlampa. 

En ny 40 W induktionslampa.






Tema: BeLySning 

tänk nytt – tänk Lumen glöm watt! 

Vi är vana att titta efter lampans watt-tal 

när vi ska köpa ny lampa. Watt anger lampans 

elektriska effekt och säger inte något 

om hur mycket ljus som den ger. Vad vi har 

gjort är att vi vant oss med att veta ungefär 

hur mycket ljus man får av en glödlampa i 

olika watt intervaller. Nu kommer det massor 

av belysningar där vår gamla bild inte är 

relevant längre eftersom de nya lamporna 

och lysrören har avger mera ljus med mindre 

effekt. Därför är det viktigt att även titta 

på ljusflöde, färgtemperatur och färgåtergivning. 

Information om detta finns på 

lampans förpackning. 

Ljusflödet 

Ljusflödet mäts i lumen (lm) och talar om 

hur mycket ljus lampan ger. Tabellen visar 

vilka lumental som motsvarar vanliga glödlampors 

ljusflöde. 

Färgtemperatur mäts i Kelvin (K) och 

beskriver hur varmt eller kallt ljuset från 

lampan upplevs. 

Färgåtergivning 

Vilket kan förklaras med ljusets förmåga 

att återge färger på ett naturligt sätt, anges 

i Ra. Dagsljus och halogen-lampor har 

Ra = 100. För allmänbelysning bör du inte 

välja en lampa med Ra under 80. 

På sikt kommer LED-lampor, lysdiodlampor 

att bli det mest energieffektiva alternativet 

för belysning. LED håller myck- 

et länge och använder bara en femtedel av 

den energi en glödlampa använder för att 

ge motsvarande ljus. 

LED-belysning är små, punktformade 

ljuskällor, som använder optiska linser för 

att styra riktningen på ljuset. Tekniken utvecklas 

mycket snabbt och allt bättre produkter 

kommer ut på marknaden. LED 

har fort-farande vissa begränsningar som 

bra alternativ till starkare lampor. Ljusstarka 

LED-lampor är än så länge väldigt dyra, 

liksom lampor med bra färgåtergivning och 

färgtemperatur. LED har många fördelar: 

• Lamporna är betydligt mer energieffektiva 

än glödlampor. 

• De tänds direkt och är dimbara. 

• De håller upp till 50 gånger längre än en 

glödlampa. 

• LED avger varken UV eller IR-strålning 

och kan därför användas till att belysa 

ljus- känsliga föremål, till exempel 

på muséer. 

• Det finns armaturer med integrerade 

lysdioder som gör det möjligt att växla 

färg- temperatur efter behov. 

• LED innehåller inget kvicksilver. 

Från kristallkronor till 

gatlampor 

Lysdioder har länge använts som indikatorlampor 

på elektriska apparater. Nu används 

LED alltmer i allmänbelysning. Det är än 

så länge vanligast på kontor och allmänna 

platser men blir vanligare i hemmen. Eftersom 

LED har en lång livslängd är det intressant 

att använda i gatubelysning. 

Några användningsområden är: 

• Som ersättning för glöd- och halogenlampor. 

• Små kronljus, exempelvis för lampetter 

och ljuskronor. 

• Ljusslingor, till exempel julgrans-belysning. 

• Informationsskyltar, signal- och nödbelysning. 

• Trafiksignaler. 

Ställ krav på lampan 

För att säkerställa att bra produkter finns 

på marknaden är det viktigt attställa krav på 

de ljuskällor du köper. Om beskrivningen 

på lampans förpackning inte stämmer med 

hur lampan verkligen fungerar bör du lämna 

tillbaka den till handlaren. Dessutom bör 

du som konsument kunna prova lampan i 

butiken så att du får en uppfattning om ljusflöde 

och färgtemperatur. 

Källa energimyndigheten 

LjuSFLöde 

effekt glödlampa (W) Ljusflöde (lumen, lm) 

Lysrörslampor Halogenlampor Lysdiodslampa 

(lågenergilampor) (LED) 

15 125 119 136 

25 229 217 249 

40 432 410 470 

60 741 702 806 

75 970 920 1055 

100 1398 1326 1521 

150 2253 2137 2452 

200 3172 3009 3452 



Tema: Företag 

Flisficka med tak som kan fällas upp. 

Nya fastbränslepannan, Fröling Turbomat 

220 kW. 

Fakta 

Fastbränslepanna Fröling Turbomat 

220 kW, pannan tillverkas i Österrike. 

Flisficka med förråd som rymmer 80 

m 3 flis, byggd av HeaB, Hudiksvalls 

entreprenad aB. 

Henrik Flodins Åkeri aB, Ilsbo, 

levererar flisbränslet som mellanskog 

tillhandahåller. Det är bränsle från 

skogen, en blandning av björk, tall och 

gran, som levereras. 40 m 3 flis levereras 

var 3:e vecka under eldningssäsong. 

Flisen kostar hemkörd 225 kr/m 3 

(stjälpt mått), inklusive moms. 

Omräknat till ett pris per kWh, efter 

panna, med hänsyn till pannverkningsgrad, 

kostar bränslet cirka 

25–30 öre/kWh. Det är väsentligt lägre 

pris än för både elvärme (1,10 kr/kWh) 

och olja (15.000 kr/m 3 eller ungefär 

2,10 kr/kWh). Priset är till och med 

konkurrenskraftigt gentemot bergvärme 

och fjärrvärme. 

Tommy räknar med en återbetalningstid 

på högst 4–5 år för anläggningen, 

jämfört med fortsatt oljeeldning. Det 

har naturligtvis kostat en hel del i 

investering, pannan med skruvmatningar 

800 000 kr + moms, flisfickan 

150 000 kr + moms. I stället för 40 m 3 

olja kommer ungefär 400 m 3 flis att 

eldas under 1 år. 


Huvudentrén till XYZ-Maskin. 

Lönsam lösning 

med fliseldning 

valet av bränsle för att värma sitt hus blir viktigare för varje dag med allt högre 

kostnader för uppvärmning, både för mindre och större fastigheter. 

ligger huset i tätorten har man ofta möjlighet att ansluta till fjärrvärme, eller 

om det inte är möjligt så investerar många i en värmepump ytjordvärme eller 

bergvärme. men hur gör man om man äger en större fastighet, och inget av 

dessa alternativ är tillgängliga? 

Strax norr om Hudiksvall, Hallstaåsvägen 

någon kilometer från centrum, 

har vi besökt en större affärsbyggnad, där 

XYZ Maskin & Trädgård AB hyr en affärslokal, 

och tittat på hur de har löst sin 

uppvärmning. 

Byggnaden har hela 3 500 m 2 uppvärmd 

yta fördelat på två våningsplan. Fastigheten 

ägs av Tommy Ersgård genom egna bolaget 

Ersgårds Fastighetsförvaltning AB. Tommy 

är anställd hos XYZ Maskin där han arbetar 

som säljare. I byggnaden finns flera andra 

verksamheter, lokaler hyrs ut till Skytteklubben, 

Yrkesakademin, CUL :s utbildning 

i fiberoptik, och Form och Figur träningslokal. 

När tommy tog över fastigheten 2008 

hade den en dyr uppvärmning, med en årsförbrukning 

på 40 m 3 eldningsolja. Att fortsätta 

med olja var uteslutet av både miljömässiga 

och ekonomiska skäl. Men det 

skulle dröja ända till 2011 innan Tommy 

hittade en lösning problemet. 

När Tommy funderade över värmesystem 

gjorde han som många gör, undersökte 

möjligheterna att ansluta till fjärrvärme, eller 

alternativt att investera i en bergvärmeanläggning. 

Men det blev problem att lösa 

uppvärmningen med båda alternativen. 

Fjärrvärmebolaget i Hudiksvall, Värmevärden, 

var inte särskilt intresserade av att 

dra fram fjärrvärmekulvert till fastigheten, 

skulle kosta väldigt mycket trots att det inte 

är så lång sträcka. Alternativet med bergvärme 

blev också omöjligt eftersom fastigheten 

ligger inom skyddsområde för vattentäkt, 

varifrån Hudiksvalls stad får sin vattenförsörjning 

ifrån. 

Tommy började se sig om efter andra 

lösningar. Han tog också kontakt med 

energi rådgivaren i Hudiksvalls kommun, 

och kom så småningom fram till att fliseldning 

kunde vara ett bra alternativ. Tommy 

gjorde studiebesök på några pannanläggningar, 

och tog också in anbud på installationerna. 

Det blev till sist ett företag i Edsbyn, 

Processtek J Johansson AB, som fick 

göra installationerna i pannrummet. 

Den nya flispannan installerades i 

pannrummet och ersätter en av två oljepannor. 

Den oljepanna som finns kvar används 

endast som reserv, och kan också behövas 

som tillskottsvärme under riktigt kalla 

vinterdagar. För att få till ett bränslelager 

krävdes dock en tillbyggnad, en flisficka har 

gjorts i en tillbyggnad på källarplanet och i 

anslutning till pannrummet. 

Tommy och fastighetsskötaren Lasse 

Ring berättar, att det knappast har varit 

några driftstörningar alls, sedan anläggningen 

togs i drift. Installatörsfirman Processtek 

J Johansson som specialiserat sig på 

att bygga och supporta biobränsleanläggningar 

som storleksmässigt är större än för 

energikartläggningscheckar är ett ekonomiskt 

stöd från energimyndigheten 

Stödet kan sökas till och med 2014 

och täcker 50% av kostnaden för energikartläggningen, 

upp till maximalt 30 000 

kronor. Det gäller företag som använder 

mer än 500 MWh energi per år. 

Som energi gäller: el, fjärrvärme, flis 

och pelletseldning, olja, gas samt egna fordons 

drivmedel. 

Stödet gäller också lantbruk med minst 

100 djurenheter även om de har mindre energiförbrukning 

än 500 MWh. 

Företag som äger byggnader som enligt 

lag ska ha en energideklaration kan enbart 

få stöd om energideklarationen redan är genomförd 

för dessa byggnader. 

Så här går det till: 

Ansökan kan göras direkt på Energimyndighetens 

Ekanal: https://www1.stem.se/ 

etjanster/default.aspx 

1. Ansök om behörighet i Ekanalen och gör 

en ansökan om EnergiKartläggnings 

Checkar. 

2. Invänta beslut och begär en offert från 

en energikonsult som sedan gör en kartläggning 

som underlag för en energi 

plan som rapporteras in via Ekanalen. 

3. När Energimyndigheten godkänner planen 

betalas pengarna ut. 

4. En slutrapport lämnas in via Ekanalen. 

Steg 1–3 tar cirka 2–6 månader. Steg 4 inom 

2–3 år. 

Fram till oktober 2012 har sammanlagt 

cirka 600 företag i landet och 70 stycken 

i WXYZlänen sökt stöd för att kartlägga 

energianvändningen sin verksamhet vilket 

innebär att det finns en hel del pengar kvar 

i potten att utnyttja. 

Fastighetsägaren Tommy Ersgård, som är mycket nöjd med 

värmeanläggningen. 

villor, upplever de som mycket kunnig och 

serviceinriktade. 

Pannan har eltändning, automatisk uraskning, 

självrengörande roster. Den kan 

ställas om för eldning med andra biobränslen, 

spån och pellets. Pannan har en sugande 

fläkt, keramisk eldstad inbyggd i pannan 

dit flisbränslet transporteras med skruv. 

Förbränningen och styrningen av luft till 

förbränningen regleras med lamdastyrning. 

Det ger en hög verkningsgrad som är bra 

för miljön, med lite partikelutsläpp och en 

låg bränsleförbrukning. På en väggmonterad 

reglercentral i pannrummet med dator 

kan man övervaka och styra pannan. Om 

något blir fel så larmar styrsystemet. Man 

måste hålla lite kontroll på bränsleleveranserna 

så att det inte följer med stenar och 

annat som kan fastna i skruvmatningen. 

Pannan togs i drift februarimars 

2012, har inte gått ett år ännu, och har hittills 

fungerat till full belåtenhet. Oljepannan 

har inte använts. Flispannan har varit i 

drift även sommartid, pannan kan regleras 

ned effektmässigt så den kan köras med låg 

last, men för optimal drift funderar Tommy 

på att investera i en ackumulatortank. 

Sammantaget är Tommy mycket nöjd 

med anläggningen, och en som i det här 

fallet välgjord flisanläggning är helt klart 

ett både lättskött och framförallt lönsamt 

alternativ. 

För mer information 

kontakta ditt 

oberoende regionala 

energikontor: 

Gävle Dala Energikontor 

magnus Olander 026-65 02 60, 

magnus.olander@gde-kontor.se 

Jämtlands Läns Energikontor 

Jimmy anjevall 063-14 65 93, 

jimmy.anjevall@regionjamtland.se 

Energikontor Västernorrland 

Håkan Grundel 0611-55 78 66, 

hakan.grundel@y.komforb.se


Spara energi i flerfamiljhus? 

Hur skall man göra för att få ned 

energi kostnaden? Vad skall man tänka på, 

vad skall man leta efter och vad bör man 

börja med? Detta är frågor som bostadsrättsföreningar 

och hyresfastighetsägare 

funderar på, men många vet inte hur eller 

var man ska g till väga eller vem man ska 

rådfråga. En bra start är att kontakta kommunens 

energi- och klimatrådgivare, som 

kan hjälpa er att komma in på rätt väg. 

Här kommer några enkla råd på vad som 

man kan börja med: 

Klimatskalet: Husets kläder (tak, golv, 

väggar, dörrar och fönster). Varje springa är 

en förlustkälla, så det gäller att hålla tätt. 

Glöm inte vindsdörren, luckan till yttertaket, 

portarna i varmgaraget, luftintagen 

i källaren, balkongdörren. Otätheter går 

att upptäcka genom att göra en rundvandring 

en kall vinterdag och känna med handen 

efter drag och kyla. För en noggrannare 

kontroll kan man använda termofotografering. 

Ett tätare hus ger lägre energikostnader 

och mindre drag. Tilläggsisolering bör 

man tänka på om man har en vind som inte 

används som förråd. 

Värme: Ojämn värme mellan lägenheter 

kan bero på obalans i värmesystemet och 

en injustering är nödvändig för att återställa 

rätt värmeanvändning. Det är inte enkelt 

men man får en energibesparing 7–20% 

och nöjdare boende. 

Äldre pumpar kan behöva en översyn, 

nya pumpar är betydligt energieffektivare, 

under ett år kan minskningen av elanvändning 

vara hela 50%. 

Kom också ihåg att en meter oisolerad 

ledning avger lika mycket energi som en radiator 

(element). Så se till att isoleringen på 

rören inte är trasiga! 

Tappvatten: Mätning av inkommande 

kallvatten finns oftast men hur mycket 

av detta blir varmvatten? Det är enkelt att 

mäta genom att installera en kallvattenmätare 

på ledningen till varmvattenberedningen. 

Däremot är det svårare att mäta den individuella 

förbrukningen på äldre hus. 

Nya snålspolande kranar har en bättre 

funktion idag än de gamla som bara ströp vattenflödet. 

I dag är det svårt att uppleva skillnaden 

mellan en snålspolande och en ”vanlig”, 

men besparingen kan uppgå till 40%. 

Kom ihåg att en droppande kran läcker 

bort cirka 20 kubikmeter vatten på ett 

år, om det är varmvatten motsvarar det 

1 100–1 400 kr/år. 

Ventilation: En hel del värme behövs 

för ventilationen. Den luft man suger ut ersätts 

med ny luft utifrån som också ska värmas 

upp, detta glömmer många. Om man 

installerar återvinning på frånluften så får 

man minst en reduktion på uppvärmningen 

av uteluften med 70%. 

Med dagens effektiva och reglerbara 

fläktar kan man minska elanvändningen 

med 20–50%. 

Belysning: Här händer det mycket och 

glödlampan är borta. Om det är svårt att 

hitta en lämplig ersättare åt den gamla 

glödlampan så be att få låna hem olika lampor 

för att testa ljusstyrka och sken. Med 

närvarogivare kan man styra användningen 

av ljus så att det inte står på i onödan. 

Tvättstugan: Här har det skett mycket 

de senaste åren både med avseende på 

vatten- och energianvändning. Genom att 

byta ut maskinparken kan man minska kostnaderna 

med 50–75% samtidigt som det 

går fortare att tvätta. 

Debitering av energi: Det skall löna 

sig att spara men tyvärr är det svårt att installera 

individuella mätare i efterhand. 

För elen har man oftast enskilda mätare 

för lägenheterna och gemensamhetslokaler 

för huset. Här kan det vara värt att 

titta på ETT abonnemang för hela fastigheten. 

Detta kan ge ett totalt lägre nätabonnemang 

och en bättre förhandlingssits 

mot elbolagen. Man skall däremot ha 

kvar mätarna i lägenheterna för att fördela 

kostnaderna rätt. 

Värmen är svårare att mäta och debitera 

eftersom man inte bör straffa någon för att 

huset är dåligt isolerat och man bor i gavellägenheten 

på bottenplanet. Däremot bör man 

få betala om man vill ha en högre temperatur 

i lägenheten än den som rekommenderats. 

Vill du veta mer? Ytterligare information 

kan man hitta på enerigmyndighetens 

hemsida, www.energimyndigheten.se, 

till exempel skriften ”BRF Energieffektiv”. 

Där hittar man också telefonnummer till den 

kommunale energi- och klimatrådgivaren 

samt länkar till andra nyttiga hemsidor. Om 

man är intresserad att jämföra sin fastighet 

mot andra så kan man även hitta statistik här. 

TänK på aTT 

• När ni gör Obligatorisk Ventilations 

Kontroll, OVK eller en Energideklaration 

så följ med besiktningsmannen 

och få ovärderlig information under 

besiktningen. 

• En grads sänkning av rumstemperaturen 

ger ungefär 5% mindre värmekostnader. 

Termostaterna på radiatorerna/elementen 

har en livslängd på 

15-20 år. Termostaterna kan inte göra 

så att det blir varmare i lägenheten, 

den minskar värmetillskottet när det 

blir för varmt i rummet. 

• Motorvärmarna kan vara en stor 

kostnad för fastigheten. Detta beroende 

på typ av motorvärmare och hur 

de används. 

• Kom ihåg att göra ett aktivt elval 

och undvik ”tillsvidareabonnemang”, 

under sommaren 2012 var 

detta avtal 40% högre än 

ett rörligt elavtal. 

• Kom ihåg att 

kontrollera abonneradsäkringsavgift 

efter att ni 

har gjort åtgärder, 

det kan bli någon 

tusenlapp till 

om året att göra 

annat för. 

Berners letar energitjuvar 

– vinst för klimat och ekonomi 

genom att hitta energitjuvar är det ofta möjligt att minska företagets energikostnader 

med 10–20% och därmed öka företagets vinst, samtidigt som klimatpåverkan minskar. 

bilföretaget berners i Östersund är ett bra exempel. 

Kelmert Wiktorsson är ansvarig för 

Berners fastigheter i Östersund, Härnösand 

och Sundsvall. Bara i Östersund uppgår lokalytan 

till cirka 12 000 m 2 . 

– Våra kostnader för el och fjärrvärme i 

Östersund uppgår till ungefär två miljoner 

kronor per år. Kostnaderna har ökat i takt 

med att energipriserna stigit samtidigt som 

vi utökat våra lokaler. Vi kände därför att 

det var dags att se över vår energisituation, 

berättar Kelmert. 

I början av 2012 sökte Berners stödet 

till energieffektivisering som kallas energikartläggningschecken. 

Stödet delfinansierar 

en energikartläggning som dels visar 

hur företagets energianvändning fördelas 

i verksamheten, dels innehåller förslag till 

energieffektiviseringsåtgärder. Sammantaget 

ska kartläggningen vara ett beslutsun- 

derlag för att optimera företagets energianvändning. 

– Under sommaren har en konsult kartlagt 

vår energianvändning. Han har gjort 

mätningar på ventilations- och värmesystem, 

tittat på status hos klimatskal och kompressorer 

med mera. Utifrån detta har han 

sammanställt en lista med förslag till lämpliga 

och kostnadseffektiva åtgärder, säger 

Kelmert. 

Resultatet av kartläggningen som presenterades 

i augusti visar att Berners, via investeringar 

med en återbetalningstid som 

varierar mellan några månader och fyra år, 

kan minska energianvändningen med ca 

400 000 kWh per år. Det motsvarar 14% 

och minskade energikostnader med cirka 

400 000 kr per år. 

– Det handlar blad annat om att rengöra 

batterier, justera luftflöden och nya aggregat 

för värmeåtervinning. En del åtgärder 

har vi redan börjat genomföra. När vi rapporterar 

till Energimyndigheten kommer 

vi också att sammanställa en mer långsiktig 

energiplan. På sikt är det fullt möjligt 

att minska energianvändningen med mer är 

20%, säger Kelmert Wiktorsson. 

Kelmert berättar vidare att en viktig del, 

både på kort och lång sikt, kommer att vara 

att involvera de anställda så att de stänger 

portar snabbare, stänger av maskiner som 

inte används och liknande. 

– I slutändan handlar det om att alla bidrar 

till att frigöra resurser som kan användas 

för att utveckla och stärka företagets 

ekonomi samtidigt som vi minskar företagets 

miljöpåverkan, avslutar Kelmert. 

Funderar 

du på att 

leverera 

värme åt 

andra? 

åt industriområdet, ett bostadsområde, 

eller en gemensam värmeanläggning 

i byn för flera fastigheter 

och verksamheter – då kan det 

finnas hjälp att få. I Dalarna och Gävleborg 

driver Lantbrukarnas Riksförbund 

ett EU projekt – Energilots 2.0. 

Projektet syftar bland annat till att 

hitta ökad lönsamhet, ökat entreprenörskap 

och ökat kunskapsläge inom 

förnybar energi och energieffektivisering. 

Är du landsbygdsföretagare 

eller kanske lantbrukare så tillhör du 

dom som man vill nå. Kanske kan det 

vara så att man som enskild eller tillsammans 

både kan driva en pannanläggning 

i byn och kanske också leverera 

bränslet. 

Projektet kommer att ha tre pannrumsträffar 

där alla som är intresserade 

är välkomna. Utifrån intresse 

kommer sen grupper eller objekt att 

bildas för att gå vidare och få mera 

kött på benen. 

Projektet erbjuder lotsning till experter 

och affärsmodeller, en trolig 

fortsättning kan vara att försöka skapa 

ett nätverk av intressenter, som sedan 

kan utvecklas vidare i kurser, seminarier 

och studieresor med intressanta 

närvärmelösningar – både ur producentperspektiv 

och kundperspektivet. 

Projektet riktar sig både till medlemmar 

och icke-medlemmar i LRF, 

det viktiga är att man har verksamhet 

på landsbygden med de gröna näringarna 

som bas. 

Välkommen att anmäla dig 

till någon av pannrumskvällarna eller 

anmäla ditt intresse av projektet till 

projektledaren för LRF Energilots 2.0 

Christian Blanck. Telefon 026-24 59 73, 

e-post: christian.blanck@lrf.se. 

pannrumsträffar – närvärme 

Dag Tid Plats 

28/11 19:00 Sollerön 

5/12 Hudiksvall 

12/12 19:00 Österfärnebo 

FaKTa 

närvärme 

Närvärme innebär ett litet lokalt 

fjärrvärmenät mellan två eller 

fler fastigheter, det kan vara 

villor, företag och skolor men 

färre kunder än för fjärrvärme. 

Värmen kan produceras med 

sol och bioenergi, men också 

med fjärrvärmepumpar eller 

andra sätt. Det blir effektivare 

och ofta billigare än enskild 

uppvärmning för varje fastighet, 

men närheten mellan husen 

är avgörande. 



Tema: Företag 

Hjälp till våra 

landsbygdsbutiker 

I Jämtlands län startade Energikontoret 

i ett informationsprojekt 

hösten 2012, ”Energieffektivisering 

i landsbygdzbutiker”. Länsstyrelsen 

i Jämtlands län delfinansierar detta 

projekt. 

Länsstyrelsen har från 2011 till och 

med 2013 fått extra pengar från regeringen 

att fördela till stöd för kommersiell 

service. De butiker som söker bidrag 

från Länsstyrelsen kan få minst 

50% i bidrag för de investeringar de 

vill göra. Projektet är till för att hjälpa 

de butiker som kan få pengar att energieffektivisera, 

att på ett bra sätt få information 

om vad de kan göra. 

Trenden inom livsmedelshandeln 

är att andelen kylda och frysta varor 

ökar. 40–50% av en butiks elanvändning 

går till förvaring av kylda 

och frysta livsmedel. 

Exponeringen av varor 

för att öka försäljningen 

prioriteras högt och 

kyl- och frysdiskarna 

har hitills konstrueras 

med allt större öppna 

ytor. Fem meter kyldisk 

kan dra lika mycket el som ett elvärmt 

småhus (cirka 20 000 kWh per år). 

Upplägget för projektet är 

följande, vi samlar in uppgifter från 

alla butiker om nuvarande energiförbrukning, 

gjorda eller planerade 

förändringar som rör energiförbrukningen. 

Vi skickade ut inbjudan till 

alla cirka 110 livsmedelaffärer i länet 

att delta i detta projekt. Även de som 

inte kan få stöd från Länsstyrelsen 

bjöds in. De stora affärerna kan säkert 

göra större energieffektiviseringar 

utan stöd då de har större volymer än 

en liten landsbygdsbutik och därmed 

större omsättning och större vinster. 

Sedan vi samlat in dessa grunduppgifter 

planerade vi träffar där 

alla butiker bjöds in. Under den träffen 

där Länsstyrelsen och vi energi- 

& klimatrådgivare medverkade fick 

butikerna förbereda sig inför nästa 

träff ute i butikerna, då vi tillsammans 

med konsulter besökte butikerna 

för att göra en energikartläggning. 

En energikartläggning visar affärens 

förbrukning av energi och hur den 

fördelas mellan frys- och kyldiskar, 

uppvärmning, belysning, ventilation 

med mera. 

Kartläggningen visade vilka åtgärder 

som vad lämpliga att göra. Ett 

handlingsprogram för butiken togs 

fram som underlag för ansökan om 

bidrag hos länsstyrelsen. 

till hösten 2013 kommer vi sprida 

information om resultat och goda 

exempel. Våra mål är att elförbrukningen 

i butikerna ska minska och deras 

möjlighet att överleva ökar. Butikerna 

på landsbygden har en stor betydelse 

för landsbygdens fortlevnad 

och det sociala livet på landet. 

Energikontoret i Örebro arbetar 

med att hjälpa handlare. De har gett 

ut en broschyr som på ett bra sätt kan 

påbörja arbetet, ”En klok handlare”. 

Den ger också tips på vad man kan 

göra och vad hur man går vidare. 

Vill ni läsa broschyren, kontakta 

din energi- och klimatrådgivare så 

hjälper vi dig att få tag på den. 


industriområdet som 

gassar sig i solen 

det är en solig höstdag i ett industriområde i smedjebacken. solen är inte bara till glädje för 

dem som solar näsan på en parkbänk, utan också för de företag som idag får sin uppvärmning 

från solpanelerna på taket ovanför. 

ingemar löf slår ut med armarna mot industriområdet runt omkring. 

– min vision är att vi gunnarsområdet ska vara helt fritt från olja och el för uppvärmning. 

Löf är en erfaren företagare, företaget 

inom pumpar och motorer har han haft 

minst lika länge som sitt intresse för effektiv 

teknik och energivinster. Förutom sitt 

eget företag äger han också Bävergläntans 

fastighet AB som hyr ut lokaler i samma hus 

till sex företag. Huset har länge varit försörjt 

med bioenergi, och när den 30 år gamla 

pannan började bli ålderstigen var det självklart 

att satsa på en ny modern anläggning 

med effektivare styrning och reglering. 

I samma veva hade bensinmacken i kvarteret 

bredvid börjat kolla på alternativ för 

förnybar energi för uppvärmning. När också 

det nystartade varuhuset var intresserade 

av köpa värme stod det klart att det fanns 

tillräckligt intresse för att kunna bygga och 

driva ett närvärmenät i Gunnarsområdet. 

Närvärme kallas ett lokalt värmenät med 

färre kunder och kortare avstånd än fjärrvärme. 

Under februari 2008 beställdes en 

ny flispanna, och den första oktober samma 

år startades pannan och fem kunder kunde 

få lokalt producerad förnybar värme. 

redan från början fanns tankarna på 

att komplettera flispannan med solpaneler. 

Under sommarmånaderna då företagen 

gör av med lite värme gick pannan på 

låg effekt, med dålig förbränning och mer 

rök som följd. En annan lösning för värmeproduktion 

under somrarna var nödvändig. 

Valet föll på kombisolpaneler som producerar 

både värme och el. Det statliga solcellsstödet, 

ett bidrag på halva kostnaden 

för solcellerna, gjorde det möjligt. Energi- 

och klimatrådgivaren i kommunen, Kerstin 

Angberg-Morgården, var till stor hjälp 

både med att söka bidraget, och med att ge 

opartisk information till de företag och andra 

som var intresserade av att ansluta sig 

till närvärmenätet. Med hjälp av konsulter 

och tidigare års erfarenhet gick det enkelt 

att få reda på hur stora solpaneler som behövdes. 

Nu tronar tjugo stycken solfångare, 

var och en tio kvadratmeter stor, på taket. 

Den installerade effekten är för elproduktion 

20 kW och värmeproduktion 80 kW. 

En lärdom som Ingemar dragit är att man 

ska ha ett förhandskontrakt där de som är intresserade 

får förbinda sig att vara med. Det 

fanns ett intresse för närvärme hos flera företag, 

som sedan inte tog steget att vara med. 

– Inget är säker förrän det är påskrivet, 

det var ett misstag att inte ha skriftliga kontakt 

med intresserade kunder. 

Med färre kunder än beräknat är det svårare 

att få satsningen att gå ihop. Det finns 

ingen anställd personal som sköter anläggningen, 

utan Ingemar sköter den själv vilket 

gör att det går runt ekonomiskt. I gengäld 

klarar sig företagen som ingår i närvärmenätet 

helt utan olja för uppvärmning 

Landshövding Maria Norrfalk och Ingemar Löf. 

och varmvatten, vilket sänker energikostnaderna 

framöver. Till flispannan används flis 

från ett sågverk ett par kilometer bort, det 

är alltså lokal energi lika mycket som det är 

förnybar energi. 

Fakta 

kombisolfångare: 

PVT-modellen producerar solvärme 

upp till 75°C och solel, 230 V. Genom 

att fokusera ljuset på högeffektiva 

solceller genereras varmvatten och 

elektricitet i samma system. Kombisolfångare 

av den typ som beskrivs i 

artikeln är anpassade för större byggnader, 

industrier och verksamheter 

med stora energibehov året om.


FÖRETAGSMARKNAD 

FRÅN VÄNSTER 

MEDIESÄLJARE: 

TOM LAX 

EVA ERIKSSON 

FREDRIK DAHLGREN 

Fågel, sk eller mitt emellan? 

Hur hittar du fram till dina kunder? Våra kanaler innebär många möjligheter för dig som annonsör. 

Tillsammans med din kunskap skapar vi den insikt du behöver för att på bästa sätt kommunicera till 

rätt målgrupp, vid rätt tidpunkt, på rätt sätt och i rätt kanal. Med hjälp av oss säljare hos Mediehuset 

ST kan du bland annat kommunicera med vår publik dygnet runt, 7 dagar i veckan i morgontidningen, 

på webben, i radion eller mobilen. 

VI GUIDAR DIG TILL DIN KUND! 

FREDRIKS MEDIEINFO 

Mediehuset ST, 851 72 Sundsvall. Besök: Badhusparken 1. Vxl ST 060-19 70 00. DB 66 35 00. st.nu | dagbladet.se 

T I D N I N G • R A D I O • W E B B • D I R E K T R E K L A M 



Tema: Elproduktion 

Staffan, Karin och Anders framför uthuset med solcellsanläggningen på taket. 

karin och staffan satsar på att 

sänka elförbrukningen 

1986 flyttade karin och Staffan in 

i sitt hus i Djupvik, öster om Söderhamn. 

Huset har anor från 1800-talet, och har 

fungerat som lönekontor åt sågverket som 

låg en bit bort. Inne är det högt i tak, som det 

brukar kunna vara i gamla hus. Tre kakelugnar 

plus en vedspis finns kvar sen förr, men 

på uthustaket ligger den senaste energiinvesteringen: 

solcellsanläggningen. 

–Tio solcellspaneler på sammanlagt 2,3 

kilowatt ligger på taket, berättar Staffan. 

På frågan varför de valde solceller framför 

solfångare (som producerar varmvatten 

istället) svarar han att huset inte har vattenburen 

värme, och att de valde att satsa på att 

sänka elförbrukningen istället. Anläggningen 

har bara varit igång i tre månader, så det 

är lite tidigt att säga vad den har för effekt 

på elräkningarna än. Men det märks redan 

att de gör skillnad. 

– Ju fler som kan bli egna små producenter, 

desto bättre, säger Karin. 

tillsammans är de också aktiva i 

gruppen Omställning Söderhamn, som 

vill främja närodlade livsmedel och vill 

verka för en mer lokal ekonomi. Att de lever 

som man lär syns också i deras trädgård. 

Där växer det potatis, morötter, 

äpplen, björnbär, plommon, ärter, vindruvor 

och mycket mera. Man funderar 

om det vore lättare att skriva vad de inte 

odlar. Jorden i trädgårdslandet nedanför 

huset är alldeles kolsvart och full av 

kolbitar. 


– På sågverkstiden satte de upp kolmilor 

här och kolade rester från sågen, berättar 

Karin. Och vid husknuten står en mjärde, 

som de fångar abborre i. 

– Jag växte upp i Boden, och där fiskade 

pappa ofta abborre i Råneå skärgård, 

norr om Luleå. Sedan rökte vi den på enris. 

Gott om ben, men fruktansvärt gott. Jag har 

byggt en egen rök här på gräsmattan, fortsätter 

hon. Min pappa är nog anledningen 

till att jag tänker så mycket på naturen och 

miljön som jag gör. För oss känns det självklart 

att satsa på egen el. Speciellt med tanke 

på hur vår miljö mår idag. Den 22 augusti 

i år hade vi konsumerat så mycket resurser 

som världen klarar av att producera 

under ett år. Allt vi förbrukar efter det och 

fram till nyår är överkonsumtion. Ungefär 

som att ett företag spräcker sin budget. 

när de flyttade in 1986 förbrukade huset 

cirka 40 000 kilowattimmar per år. Men 

mycket har hänt sedan dess. Huset har tillläggsisolerats, 

fått nya energisnåla fönster, ny 

vedspis i köket, verandan har glasats in för att 

skapa en extra luftsluss vid ytterdörren. 

Elanvändningen har sjunkit år från år 

och med solcellsanläggningen ska den köpta 

elen minskas ytterligare. Den har kostat 

ungefär 80 000 kr, och så beviljades 45% 

bidrag på det. Hela paketet köptes från företaget 

Egen El, som har som affärsidé att 

sälja solel. Det finns två alternativ, antingen 

köper man allt som Karin och Staffan gjort, 

eller så kan man ”hyra ut” sitt tak till Egen 

El, som installerar solceller på det och du 

får utnyttja den producerade elen och sedan 

köpa loss anläggningen efter 10 år. 

Anledningen till att solcellerna hamnade 

på uthustaket och inte på bostadshuset är 

att det taket är brutet, och inte har samma 

solförhållanden sett över hela dagen. Men 

de har fått blodad tand, och planerar att lägga 

en del paneler även på det taket. De tycker 

att det är kul att ha kontroll över en del 

av sin elanvändning. 

regeringen utreder just nu möjligheterna 

att införa ett nettodebiteringssystem. 

Det skulle kort sagt göra det fördelaktigare 

för solcellsägaren genom att en 

solcellsproducerad kilowattimme blir lika 

mycket värd som en köpt. I Danmark har 

de haft nettodebitering sedan 1998, och där 

uppvägs skattebortfallet av momsintäkter 

av ökade installationer. 

Fortum har börjat erbjuda färdiga solcellspaket 

till privatkunder, inklusive installation 

och driftsättning. Paketen erbjuds 

ännu bara i Stockholms län. Enligt Sara Valentin 

på Fortum hoppas man kunna erbjuda 

solcellspaketet i resten av landet snart, 

men vill inte ge något definitivt datum. – 

Vi valde att starta i Stockholm för att vara 

nära våra kunder och utvärdera erbjudandet 

innan vi lanserar det i resten av landet, men 

förhoppningsvis kan vi snart bredda erbjudandet, 

säger Sara. 

Lördagen den 26:e maj producerade 

Tysklands alla solcellsanläggningar 50% av 

landets el. Solkraften står idag för hela 3% 

av Tysklands årliga elproduktion, men väntas 

växa till 10% fram till år 2020. 

intresserad att veta mer? Karin och 

Staffan visar gärna upp anläggningen för intresserade. 

För mer info, kontakta energi- och 

klimatrådgivaren i Söderhamns kommun: 

Anders Tång, anders.tang@soderhamn.se, 

eller 0270-75 228. 

Fakta 

länkar: 

www.egenel.etc.se 

www.fortum.se 

karins länkar: 

När inträffar Earth Overshoot Day, 

det vill säga dagen då vi förbrukat så 

mycket resurser jorden kan producera 

under ett år? Läs mer på: 

www.footprintnetwork.com 

Hur är CO -läget på jorden just nu? 

2 

Här finns officiell aktuell information 

och statistik om läget: 

www.co2now.org 

Earth overshoot day: 

1995: 21 nov. 

2006: 9 okt. 

2009: 25 sept. 

2010: 21 aug. 

2012: 22 aug.


Priset på 

egenproducerad 

el rasar! 

Att göra egen el borde vara en självklarhet! 

Under senare år har priset på solcellspaneler 

rasat. I början av 2010 visade 

Energimyndighetens test av solcellsmoduler 

att priset låg på 60 000–82 000 

kronor/kW. Idag kan man köpa paneler 

för omkring 20 000 kr/kW. Idag när den 

svenska kronan står högt i kurs i förhållande 

till omvärden så går priserna ner 

ännu mera. 

Att göra egen el är enkelt 

och lönsamt! 

Egenproducerad el innebär mindre beroende 

av köpt el och dess pris. I motsats 

till el från elnätet är din egen el inte gjord 

av kärnkraft, kol eller olja. Solceller kan 

placeras på olika ställen, taket, balkongen, 

fungera som solskydd eller vara i trädgården. 

När solen skiner producerar du din 

egen el! När solen inte skiner köper du el 

via ditt elbolag, precis som vanligt. 

Idag kan man få en färdig solcellsanläggning 

på 2,5 kW som producerar cirka 

2 000 kWh per år från cirka 60 000 kr. Dagens 

priser på solceller innebär att kostnaden 

för din elanvändning hamnar på cirka 

1,75 kr/kWh vid nettoränta på 3,5% och 

utslaget på 25 år. Om du får stöd till installationen 

är det lönsamt från första dagen. 

Man kan räkna med en effektiv produktion 

på 600–900 kWh per installerad kW 

och år, beroende på var och hur systemen 

monteras. Vilket gör att total besparing 

(inklusive skatt, nätavgift och moms) blir 

lika stor i kr/år och installerad kW. 

Idag finns ett solcellsbidrag att söka 

och förslag i höstbudgeten talar för en 

fortsättning. Funderar du på att installera 

solceller, ansök genast om stöd. Det är 

många som söker och den pott som finns 

i budget brukar snabbt ta slut. 

Hur gör man? 

När du vet vilket fabrikat du vill köpa så 

kontaktar du en behörig elektriker. Elektrikern 

måste anmäla till ditt elnätsföretag 

att du skall producera egen el. Sen tar 

du ställning till om du vill sälja din el till 

Bli en hjälte! 

Vi på BRIS har öppet 365 dagar om året så att alla barn och unga 

kan få prata med en vuxen som lyssnar. En del hör av sig till oss 

för att de vill prata om något och vara anonyma, andra har inga 

kompisar att leka med och några kommer från en dysfunktionell 

familj och behöver hjälp utifrån. Hos oss jobbar 600 hjältar frivilligt 

med att svara i telefon, mejl och chatt. När du skänker 50 kr 

blir du också en av våra fina vardagshjältar! 

nätbolaget eller till något elhandelsbolag. 

När allt är installerat anmäler elektrikern 

att installationen är klar och nätbolaget 

byter din elmätare. Sen är det bara 

att njuta av den egenproducerade elen. 

Anläggningen 

Solcellsanläggningen består i princip av 

solcellsmoduler, kablage, växelriktare 

och dataövervakning. Själva monteringen 

av solcellerna på taket kan man göra 

själv men den elektriska ihopkopplingen 

måste en behörig elektriker göra. Beroende 

på olika förutsättningar, eventuella 

skuggor etc kan solcellerna kopplas olika. 

Diskutera med företaget du köper solcellerna 

av vad som passar bäst för ditt hus. 

Hur mycket får man för 

den elen? 

Flera elföretag går i bräschen för att kunder 

som vill producera sin egen el med 

hjälp av solceller ska få rimlig ersättning. 

Här följer några exempel. 

• Fortum Distribution köper överskottsel 

från alla småskaliga elproducenter 

inom Fortums nätområde. Priset följer 

timspotpriset på Nord Pool fast 

med ett avdrag på 4 öre per kWh. 

• E.ON köper överskottsel till Nord 

Pools spotpris med av ett avdrag på 4 

öre per kWh. 

• Telge Energi i Södertälje betalar mellan 

en och femtio till två kronor och 

femtio öre för elen beroende på om 

den som säljer har fått investeringsbidrag 

eller inte för sin solelanläggning. 

• Sju bolag i Dalarna; Fortum, Dala Energi 

Elnät, Borlänge Energi Elnät, 

Falu Elnät, Hedemora Energi, Malungs 

Elnät, Smedjebacken Energi Nät 

och Envikens Elnät köper enligt pressmeddelande 

15 juni 2011 överskottsel 

till ett pris av 1 kr per kWh. 

• Elhandelsbolaget Bixia erbjuder sedan 

år 2010 inte bara att köpa överskottsel 

till Nord Pools spotpris, utan avdrag, 

utan har också erbjudande med 

försäljning av solcellsspaket. 

Skicka “bris50” i ett SMS till 729 09 och skänk 50 kr till BRIS verksamhet. 

bris.se 

PG 90 15 04 -1 

Andelsägd vindkraft 

Ett bra sätt att veta varifrån din elenergi 

kommer och hur den produceras är 

att köpa andelar i ett vindkraftverk. Som 

andelsägare är du medlem i en ekonomisk 

förening eller kooperativ. 

Verksamheten i ekonomiska föreningar 

lyder under 1987 års lag om ekonomiska 

föreningar. Om inte annat står 

i stadgarna gäller principen en medlem 

– en röst, till skillnad mot aktiebolag där 

en person kan ha majoritet och bestämma 

i bolaget. 

En andel brukar vara 1 000 kWh/år, 

det rekommenderas att man köper 80–90% 

av sin egen normalårsförbrukning. Resterande 

elbehov köper du till rörligt 

pris av föreningen, baserat på nordpools 

elbörspris. 

Om du köper andelar är du delägare 

i ett specifikt vindkraftverk. Du slipper 

mellanhänder och får köpa el (utifrån 

Vi bryr oss om 

framtiden 

Vårt löfte till Livia, 42 år, Kvarnsveden: 

Alltid nära 

Idag är Livia 18 månader. När hon blir äldre kommer hon att 

kunna lita på att samhällets bekvämligheter som till exempel el, 

sophämtning, vatten och avlopp fungerar. Vi kommer alltid att 

nnas nära och se till att det gör det. Det lovar vi. 

dina andelar) till självkostnadspris. Priset 

varierar mellan cirka 19–25 öre/kWh, år 

2012, men moms, nätavgift och energiskatt 

tillkommer på priset. 

Du köper strömmen från ditt vindkraftsföretag 

och nätavgiften betalar du 

till den som äger elnätet där du bor. Om 

du vill avsluta ditt vindkraftsdelägande 

köper föreningen vanligen tillbaka 

andelarna. Produktion av 1 MWh vindel 

minskar koldioxidutsläppen med 850 kg. 

Några vindkraftskooperativ 

som man kan ansluta sig till är: 

www.dalavind.se 

www.kvarkenvinden.se 

www.o2.se 

www.storumanvind.se 

www.telgeenergi.se 

www.kalmarsundvind.se 

www.vindkraftbarents.se 

Andelsägare av vindkraftverket Svegström, vid invigningen 10 maj 2008. 

foto Ann-kristin olofsson 

www.borlange-energi.se 



Tema: Värmepumpar 

Vatten, vatten… 

bara vanligt vatten 

att vi har varmvatten i våra hem tar 

vi naturligtvis för givet. Vill vi veta mer 

bestämt hur mycket energi som behövs 

för vårt varmvatten så blir det genast lite 

svårare. Ringer vi till kommunens energi- 

och klimatrådgivare så får vi dessutom 

frågorna, hur många vi är i familjen, hur 

länge duschar vi, om vi har snålspolande 

munstycken, hur många kubikmeter vatten 

vi använder årligen, osv. Vi kan naturligtvis 

inte få veta mer exakt så länge vi 

inte har en energimätare som mäter energianvändningen 

för uppvärmning av 

varmvattnet. 

För att få en förståelse hur mycket energi 

det krävs för att producera varmvatten 

så kan vi räkna på det på ett litet annorlunda 

sätt. Vi ställer oss frågan, hur 

mycket energi krävs för att värma en kubikmeter 

vatten? Om vi vet temperaturen 

på det inkommande vattnet samt till vilken 

temperatur vi värmer vattnet kan vi 

göra beräkningen enligt formeln; 

Antal m 3 vatten x temperaturskillnaden 

i grader C x 1,16 Wh (beräkningsfaktor) 

= antalet kilowattimmar. 

Vi räknar på 1 m 3 , vi värmer 10 gradigt 

inkommande vatten till 60 grader C 

och vi använder en beräkningsfaktor som 

är 1,16 Wh så får vi; 1 x 50 (60 - 10 grader 

C) x 1,16 = 58 kWh, dvs, det krävs 58 

kWh för att värma 1 m 3 vatten från 10 till 

60 grader C. 

Använder en familj 200 m 3 vatten per 

år och allt vatten skulle värmas till 60 

grader C skulle det bli; 200 x 50 x 1,16 = 

11.600 kWh/år. 

Naturligtvis använder vi inte bara 60 

gradigt varmvatten, vi använder även kallt 

respektive ljummet vatten. Normalhushållet 

använder cirka 20–30% i form av 

60 gradigt varmvatten. 

Vi räknar på 30% och får då; 0,3 x 

11 600 kWh = 3 480 kWh/år. 

Sedan har vi värmeförluster i beredaren 

eller ackumulatortanken och beroende 

på hur bra isolerad den är kan värmeförlusten 

vara mellan 500 och 1 000 

kWh/år. 

I ovanstående exempel använder familjen 

cirka 4 000–4 500 kWh/år för sin 

varmvattenanvändning. 

Ibland kan det vara problem för 

villa ägare som vill installera värmepump. 

Det kan till exempel vara för långt ner till 

berggrunden, vilket kräver många foderrör 

och kostnaderna sticker iväg. Tomten 

kanske är för liten eller har andra hinder 

som gör att man inte kan gräva ner slang 

i marken. 

Mats Pers är regionchef vid ett av de 

största värmepumpsföretagen i Sverige. 

Han berättar att de har utvecklat och förfinat 

en teknik som i många fall kan råda 

bot på ovanstående problem. De har under 

flera år satsat tid och kapital på detta, 

för att finslipa tekniken så att man ska 

kunna dimensionera rätt och effektivisera 

bland annat rördragning. I nuläget har de 

över 200 fungerande anläggningar i landet. 

Han säger att de nu är redo att gå ut 

och satsa kommersiellt på denna teknik 

som kallas för Thermia-auger. 


Fakta 

Vad kostar en dusch? 

Vad kostar en dusch årligen som tar 

5 respektive 15 minuter? Förutsättningen 

temperaturskillnad av 30 

grader C (40–10), antalet liter/minut 

är 12 lit/min; 

5 minuter 

0,06 m3 (5 min x 12 lit/min) x 30 grader 

x 1.16 = 2,1 kWh/dusch 

2,1 x 365 dgr = 767 kWh/år 

15 minuter 

0,18 m3 (15 min x 12 lit/min) x 30 

grader x 1,16 = 6,3 kWh/dusch 

6,3 x 365 dgr = 2 300 kWh/år 

tips och råd för att 

spara på varmvatten. 

• minskar vi duschtiden från 15 till 

5 min/dag så sparar vi 1.500 kWh/ 

person och år. Dessutom sparar vi 

44 kubikmeter vatten årligen. 

• Byt till vattensnåla duschmunstycken 

och sparlatorer till blandare, 

så halverar du kostnaden. 

• Byt till engreppsblandare. 

• Stäng alltid av vattnet medan du 

borstar tänderna eller tvålar in 

dig. 

• Skölj disken i vattenbalja och inte 

under rinnande vatten. 

• Sänk maximala värmen på varmvattnet 

till ca 60 grader Celsius. 

• Byt packningar i läckande kranar. 

• Duscha i stället för att bada i 

badkaret. 

• Installera solpaneler som värmer 

ditt varmvatten sommarhalvåret. 

För djupt till berget eller 

för liten tomt? 

Vad är då detta Thermia-auger? Det 

går ut på att man, för en normalvilla, borrar 

mellan 4-10 hål, som kan vara snedställda, 

ner till 30-40 meters djup. Man 

sammankopplar sedan dessa hål med 

slangar. Detta ersätter alltså ett djupborrat 

hål i berget eller en nedgrävd slang 

på tomten. 

För att detta ska fungera så krävs vissa 

förutsättningar. Marken ska helst bestå 

av sand, lättare lera kan också fungera. 

Det ska helst inte finnas gruslager men 

en och annan mindre sten kan få förekomma. 

Det som dock är en av de viktigare 

parametrarna är att det finns en hög 

grundvattennivå. Fuktig sand är oftast 

inte tillräckligt rik på energi. Hur många 

hål som ska borras bestäms bland annat 

av markens beskaffenhet och det energibehov 

som den aktuella byggnaden 

behöver. 

Värmepumpar och 

borrhål utvecklas 

på energibrunnar aB har Peter 

Hedin jobbat med värmepumpar mer än 

15 år och har fått en hel del erfarenhet av 

branschen. 

–”När ROT-bidraget kom sköt antalet 

installationer i höjden”, säger Peter. Nu 

har läget börjat stabilisera sig, men installationerna 

är fortfarande många. 

Energibrunnar AB är även verksamma 

i Stockholm, men ökningen märks tydligare 

i företagets huvudsakliga verksamhetsområde, 

mellan Gävle och Sundsvall. 

Ekonomin där ränteläget spelar in har 

också en viss inverkan på ökningen. 

– Det har hänt en del på 15 år, säger 

Peter. Tidigare dimensionerade man 

pumpen för att täcka cirka 80% av toppeffekten, 

för att få mer ekonomisk drift av 

kompressorn. Vid större effektbehov gick 

en elpatron in och hjälpte till. När varvtalsreglerade 

kompressorer kom så dimensionerade 

man så att pumpen täckte 

hela behovet. 

Det finns elpatroner i dagens pumpar 

också men det är väldigt sällan de behövs 

enligt Peter som när effektuttaget ökat 

så har även borrhålet blivit djupare. Generellt 

mellan 80–120 till 150–200, tror 

Peter. 

– Det har hänt en del teknikmässigt 

också, ibland byter vi ut pumpar från slutet 

av åttiotalet. Den gamla pumpen har 

säkert fyllt sin funktion bra, men efter bytet 

halveras ofta elförbrukningen. Borrtekniken 

för olika markförhållanden och 

för att nå maximalt utnyttjande av ener- 

Fakta 

markvärmepumpar 

en bergvämepump 

tar värmeenergi ur ett 

borrhål i berggrunden. 

Värmen i borrhålet håller 

samma temperatur året 

runt. Olika bergarter har 

olika värmeledningsförmåga 

och kräver därmed 

olika borrdjup. Borrdjupet 

beror även på hur långt 

det är ner till berggrunden. 

en kollektorslang 

i borrhålet hämtar upp 

värmen, slangen är fylld 

med en antifrysvätska. 

en ytjordvärmepump tar 

värmeenergi ur marken 

ca en meter under ytan. 

Hur lång ytjordvärmeslang 

som behövs beror 

på husets värmebehov 

samt vilken typ av mark 

den förläggs i. Kollektorslangen 

grävs ner i marken 

och i den cirkulerar 

en antifrysvätska som tar 

upp värme ur marken. 

Generellt kan man säga 

att markvärmepumpar 

ger 3 kWh värme per 

förbrukad kWh el. har 

du vattenburen elvärme 

eller oljepanna minskar 

andelen köpt energi med 

mellan 65-75%. 

Sjövärmepump 

Dessa pumpar tar värmeenergi 

ur en sjö eller 

grundvattnet. De fungerar 

på samma sätt som 

en markvärmepump förutom 

att kollektorslangen 

ligger i en sjö eller i en 

brunn. Sjövärmepumpar 

har ett bra energiutbyte 

men det kan vara lite 

svårt att få tillstånd för 

installationen. Det är 

även viktigt att slangen 

förankras ordentligt på 

botten för att inte flyta 

upp eller fastna i ankar 

och liknade. 

Luft/vatten-värmepump 

Det finns två typer av luft/ 

vatten-värmepumpar. 

Den ena varianten tar 

energi ut uteluften och 

överför den till ett vattenburet 

värmesystem. 

Den andra varianten, 

frånluftsvärmepumpen 

tar tillvara på energi i den 

utgående ventilationsluften 

och överför den till 

ett vattenburet värmesystem. 

Luft/luft-värmepump 

Denna värmepump tar 

energi ur utomhusluften 

och överför den till inomhusluften. 

Den används 

som komplement till ditt 

befintliga värmesystem. 

ett bra komplement till 

direktverkande eller vattenburen 

elvärme. Luft/ 

luft-värmepumpar kräver 

öppen planlösning för att 

vara effektiva då värmen 

Peter Hedin, Energibrunnar AB. 

gin i borrhålet utvecklas hela tiden. Exempelvis 

utvecklas idag så kallad auger 

teknik vid borrningen, säger Peter. 

Om kunden vill veta mer, så har 

många företag så kallade referensanläggningar. 

Det betyder att vissa installationer 

hemma hos privatpersoner kan fungera 

som visningsanläggningar och som 

man kan få besöka och titta på. Då får 

man tala direkt med en brukare och lära 

av dennes erfarenheter, istället för att lita 

på något som står skrivet i en broschyr. 

För att ytterligare förbättra ekonomin 

på sin anläggning anser Peter att den behöver 

ses över av en kunnig serviceman 

med jämna mellanrum. Det är viktigt att 

ha koll på filter är rena, och inställningar 

av värmekurvor för att få ut mesta energi 

och bästa ekonomi på anläggningen. Det 

är ofta sånt man inte tänker på eftersom 

det fungerar ändå säger Peter. En årligt 

rutinbesök kan spara pengar och miljön. 

fördelas via en fläkt i 

inomhusdelen av värmepumpen. 

man kan spara 

30–50 % av uppvärmningskostnaden 

med en 

luft/luft-värmepump. 

Broachyren ”Välj rätt 

värme pump” med mer 

information finns hos 

din energi- och klimatrådgivare. 

kort historik om 

värmepumpar 

Under mitten av 1800-talet 

kommer flera olika 

uppfinningar som blev 

grunden för vår tids 

värmepumpar. en av de 

första värmepumparna för 

uppvärmning installeras 

i Zürich på 1930-talet. I 

USa byggdes värmepumpar 

för bostadsuppvärmning 

i storskala under 

1950- talet. Det är under 

oljekrisen på 1970-telet 

som marknaden för 

värmepumpar i Sverige 

tar fart. På 1980-talet 

utvecklades värmeväxlaren 

vilket ledde till att 

storleken på värmepumparna 

kunde minskas. 

När oljepriserna sjunker 

i mitten på 80-talet går 

värmepumpsmarknaden 

tillbaka. I början av 90-talet 

effektiviseras borrtekniken 

och värmepumpsmarknaden 

tar fart igen.





Klimatförändringar 

– sanning eller myt? 

Det är säkert många som tycker att 

det vore väldigt skönt om klimatförändringarna 

skulle kunna förklaras av naturliga 

variationer, solens aktivitet eller något 

annat. Bara det inte kunde bevisas att 

det är människans påverkan som är orsaken! 

Men forskningen säger något annat. 

FN:s klimatpanel har slagit fast att 

mänsklig aktivitet är orsaken till klimatförändringar, 

och här följer en genomgång 

av några vanliga myter om klimatet: 

”Klimatet har alltid varierat, de 

klimatförändringar vi ser nu är 

helt naturliga” 

Varmare och kallare perioder har alltid 

avlöst varandra. De senaste hundra åren 

har jordens klimat slagit in på en helt ny 

bana. Under lång tid dessförinnan förändrades 

temperaturen ganska långsamt 

och måttligt, men i början av 1900-talet 

inleddes en kraftig uppvärmning. Vi 

kan se ett starkt samband mellan koldioxidhalten 

och temperaturökningen. De 

naturliga variationerna sker ovanpå den 

stadigt ökande globala medeltemperatur 

som orsakas av utsläppen av växthusgaser. 

”Forskarna är oense om hur 

koldioxidutsläppen påverkar 

klimatet” 

Det finns nog inte ett enda område där 

alla forskare är fullständigt överens och 

klimatforskningen är inte unik i det avseendet. 

FN:s internationella klimatpanel, 

IPCC, har sammanställt rapporter från 

tusentals klimatforskare över hela världen. 

När alla resultat sammanvägs blir 

den enda rimliga slutsatsen att utsläppen 

av växthusgaser, varav koldioxid är 

en, påverkar klimatet. De allra flesta är 

alltså överens. 

”Vi kan inte med säkerhet 

ens förutsäga vädret mer än 

en vecka i taget. Hur kan vi 

då uttala oss om långsiktiga 

klimatförändringar?” 

Klimatforskningen bygger på mätdata 

över lång tid vilket ligger till grund för 

antaganden om framtida utveckling av 

klimatet. 

”Klimatet kan omöjligt bli varmare 

– vi har ju haft så kalla vintrar!” 

Klimatfrågan är global och klimatet förändras 

inte på precis samma sätt överallt 

på jorden. På en del håll har temperaturen 

stigit betydligt mer än 0,7 grader 

de senaste hundra åren, på andra håll 

har uppgången varit mindre eller rent 

av uteblivit. Med klimat menar vi de genomsnittliga 

väderförhållandena under 

en längre tid, vanligen flera decennier. 

Det innebär att vi måste följa temperaturens 

variationer under årtionden för att 

kunna avgöra hur klimatet förändras – 

det räcker inte med att titta på enstaka år. 

Så finns det också några myter om 

energianvändning: 

”Datorn slits i onödan om man 

stänger av den” 

Nej det är fel. Datorn mår bättre av att 

inte vara varm hela tiden. Genom att 

stänga av den när den inte används håller 

den längre och dessutom sparar du energi. 

”Lampor håller sämre och drar 

mer energi om man tänder och 

släcker ofta” 

Nej det stämmer inte. Lamporna håller 

för att tändas och släckas och ett enkelt 

energispartips är att släcka belysningen 

i rum som inte används. 

”Nya bilar släpper inte ut någon 

koldioxid” 

Bilarna har blivit mer energieffektiva 

men en bil som drivs på fossilt bränsle 

släpper ut koldioxid, det går inte att rena 

bort. Men – nyare bränslesnålare bilar 

släpper givetvis ut mindre koldioxid. 

”Elbilar har dålig räckvidd” 

En elbil kan köras cirka 15 mil på en 

laddning, det är längre än en genomsnittlig 

svensk bil går om dagen. Elbilen är 

därmed ett utmärkt alternativ för mångas 

dagliga resor, framförallt som ett alternativ 

på kortare sträckor. Och då är räckvidden 

många gånger alldeles lagom. 

”Solceller fungerar inte så bra i 

norra Sverige” 

Jo! Solceller fungerar väldigt bra i mellersta 

och norra Sverige eftersom verkningsgraden 

blir högre vid kallare temperaturer. 

Snö på marken reflekterar dessutom 

solljuset. 

”Glödlampor är egentligen inte så 

dåliga eftersom de avger värme, 

som vi också behöver” 

Ja, förvisso är det så att glödlampor avger 

värme. Men det är bara en liten del av 

den värmen som verkligen kommer till 

nytta. Då är det bättre att värmen kommer 

från ett optimerat uppvärmningssystem, 

och att vi använder energisnål 

utrustning i våra hem.


Se om ditt hus 

Sälj och köp det du behöver på vår fyndmarknad 

Lägg in din webb- och tidningsannons på lokus.se 





Energikrysset 

Deförsta100rättadekryssenvinnerenergismartaprylar. 

Energikrysset skickar du till: Gävle Dala Energikontor, Box 834, 801 30 Gävle. 

Märk kuvertet ”Energikrysset”. Skicka in lösningen senast 1 december. 

Namn .................................................................................. 

Adress ................................................................................. 

Ålder ................................................................................... 

Skostorlek ........................................................................... 

Postnr .................................................................................. 

Postadress .......................................................................... 

Telefon ................................................................................ 

E-post .................................................................................. 

Passa på att lämna in tips till oss när ni skickar in 

krysset. Ni kan även kontakta er lokala energi- 

och klimatrådgivare för att lämna över era tips. 

I nästa Energibilaga skulle jag vilja läsa om: 

..................................................................................... 

..................................................................................... 

..................................................................................... 

Mitt bästa energitips är: 

..................................................................................... 

..................................................................................... 

..................................................................................... 



U T B I L D N I N G E N S O M S K R Ä D D A R S Y R F R A M T I D E N S I N G E N J Ö R E R ! 

Energisystemingenjör, Co-op 180 hp 

En kombination av studier och arbete i samarbete med näringslivet! 

”– Vi skapar ett naturligt band till 

en student där vi dels kan påverka 

utbildningen, dels lär känna hur 

personen fungerar socialt. 

Man kan se Co-op som en fyra års 

lång anställningsintervju. 

Per Sundin, ÅF-Effektiv energianvändning 

H Ö S T T E R M I N V Å R T E R M I N 

Åk 1 Kurser, 15 hp Kurser, 15 hp Kurser 15 hp Co-op 1, 10 v 

Åk 2 Kurser, 15 hp Kurser, 15 hp Co-op 2, 10 v Kurser, 15 hp 

Åk 3 Kurser, 15 hp Co-op 3, 10 v Kurser, 15 hp Kurser, 15 hp 

Åk 4 Co-op 4, 10 v Kurser, 15 hp Kurser, 15 hp Examensarbete, 15 hp 

Stora utmaningar väntar inom energibranschen vad avser 

energieffektiviseringar, förnybar energi och ny teknik. 

Gabriel Nordin, Co-op-student på Greencon 

”– Det gör det lättare att förstå 

kurserna i skolan med den praktiska 

erfarenheten från arbetsperioden. 

Co-op ger mer motivation och intresse 

åt studierna då man vet hur arbetslivet 

ser ut efter examen. 

C O - O P - U T B I L D N I N G A R V I D H Ö G S K O L A N I G Ä V L E 

– Energisystemingenjör, Co-op 180 hp 

– Miljöteknik – vatten, återvinning, Co-op 180 hp 

– Maskiningenjör, Co-op 180 hp 

– Automationsingenjör, Co-op 180 hp 

www.hig.se/co-op 

UTBILDNING ENLIGT CO-OP 

Ger 3-årig examen + 40 veckors arbetslivserfarenhet • Effektiv och långsiktig rekryteringsstrategi 

för företag • Utbildningen kan även läsas på 3 år utan Co-op. • Arbetsperioderna 

söks av studenten, och eventuell anställning avgörs av företagen knutna till utbildningen. 

M E R I N F O R M A T I O N 

Per Laurell, VD Gävle Energi 

”– Energibranschen behöver fler unga 

medarbetare. Co-op-utbildningen är 

en bra grund för att attrahera fram tida 

med arbetare, något som vi särskilt 

behöver göra eftersom vi lever i en 

energiintensiv region med närhet till 

flera tunga processindustrier. 

C O - O P - F Ö R E T A G I N O M E N E R G I S Y S T E M 

Bollnäs Energi • Clean Production Centre • Elektra • Epsilon • 

Fastighetssnabben • FVB • Gavlegårdarna • Gavlefastigheter 

• Greencon energi & miljö • Grontmij • Gävle Energi • Korsnäs • 

Mekkab • Pöyry • Ramböll • Rejlers • Riksbyggen • Samkraft 

• Sandvik • Sandviken Energi • Schneider Electric • Stora Enso 

• Sweco • Söderhamn Nära • Vattenfall (Forsmark) • ÅF 

Funderar du på att läsa utbildningen eller är du ett företag och vill veta mer om hur du kan säkra din framtida kompetens? 

Kontakta Magnus Lemoine, samordnare Co-op-utbildningarna, magnus.lemoine@hig.se, 026-64 89 02. 

Vad framtiden behöver Besök oss på Facebook

energibilAgAn november 2012

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?