energibilAgAn november 2012
energibilAgAn november 2012
energibilAgAn november 2012
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
November <strong>2012</strong><br />
eN aNNoNsbilaga fråN de kommuNala eNergi- och klimatrådgivarNa<br />
samt de tre eNergikoNtoreN i dalarNa, gävleborg, JämtlaNd och västerNorrlaNd<br />
Tema: traNsport Tema: belysNiNg<br />
cykla<br />
och njut!<br />
sidan 5<br />
Tema: elproduktioN<br />
Tema: företag<br />
solen ger glädje<br />
till företagen<br />
sidan 14<br />
energi- och<br />
klimatrådgivare<br />
– en resurs för dig!<br />
sidorna 2–3<br />
andelsägd<br />
vindkraft<br />
– ett bra sätt att<br />
veta var och hur din<br />
elenergi produceras<br />
sidan 17<br />
glöm<br />
watt<br />
– tänk<br />
lumen<br />
sidan 11<br />
Tema: värmepumpar<br />
värmepumpar<br />
och<br />
borrhål<br />
utvecklas<br />
sidan 18<br />
klimatmyter<br />
sidan 20<br />
kryssa och vinn<br />
energismarta prylar<br />
sidan 23
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
Anna-Karin Hatt (c), it- och energiminister. foto: kristiAn PoHl Energi- och klimatrådgivarna<br />
vill med sin rådgivning hjälpa dig att<br />
minska din energianvändning och klimatpåverkan<br />
och med det förbättra din<br />
förnybart för framtiden<br />
Varje morgon när vi vaknar gör<br />
vi det till en ny dag där jordens<br />
medeltemperatur fortsätter<br />
stiga, på grund av ständigt<br />
ökande utsläpp av koldioxid. Trots att<br />
världen borde veta bättre eldar vi olja,<br />
kol och gas som aldrig förr. Omkring<br />
80 procent av världens samlade energianvändning<br />
är fortfarande fossil. Och<br />
användningen av fossila bränslen ökar<br />
fortfarande i snabb takt.<br />
Klimatfrågan är, mer än något annat<br />
en energifråga. En fråga om hur mycket<br />
energi vi använder, men också om vilken<br />
sorts energi vi använder.<br />
Kanske frågar sig någon hur stor skillnad<br />
vi i Sverige, som bara står för någon<br />
promille av jordens samlade koldioxidutsläpp,<br />
kan göra? Vilken roll kan det spela<br />
om vi gör allt vi kan, här och nu?<br />
När vi i Alliansen presenterade<br />
vår överenskommelse om en<br />
långsiktig och hållbar energi-<br />
och klimatpolitik 2009 ville<br />
vi väldigt tydligt visa att vi i Sverige både<br />
vill och ska göra skillnad. Att vi ska ta vårt<br />
ansvar genom en ambitiös klimatpolitik<br />
som både gynnar klimatet globalt och<br />
som stärker Sveriges konkurrenskraft.<br />
För om vi kan begränsa vår egen<br />
påverkan på miljö och klimat på rätt sätt<br />
så kommer det inte bara göra skillnad<br />
för oss. Det kommer också bli ett gott<br />
exempel för andra att ta efter. Och som<br />
dessutom kan bli mer än bara ett bra<br />
exempel. Vi kan – i praktiken – ge andra<br />
verktyg att göra samma sak. Genom att<br />
utveckla framtidens energieffektiva och<br />
hållbara teknik, kan vårt kunnande stödja<br />
utvecklingen mot bussar drivna på biogas<br />
i Indien eller förse kinesiska ingenjörer<br />
med redskap för att bygga hållbara kinesiska<br />
mångmiljonstäder.<br />
Det vi bestämmer oss för att<br />
göra, här och nu, spelar stor roll<br />
för Sverige. Och för världen.<br />
Visionen för Sveriges energipolitik<br />
är att vi till 2050 ska ha en hållbar<br />
och resurseffektiv energiförsörjning, och<br />
att vi ska bli ett klimatneutralt samhälle,<br />
utan några nettoutsläpp av koldioxid.<br />
Det är en ambitiös vision. Och en<br />
nödvändig sådan.<br />
Vi kan komma dit med en långsiktig<br />
energipolitik. Där vi steg för steg ställer<br />
om till en hållbar energiförsörjning. Där<br />
02 <strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong><br />
vi steg för steg minskar vår miljö- och<br />
klimatpåverkan. Och där vi steg för steg<br />
bygger en tryggare och säkrare energiförsörjning.<br />
Det är just därför som vi nu snabbt<br />
bygger ut det tredje förnybara benet i vår<br />
elproduktion. Det är därför som vi nu<br />
steg för steg ser till att minska vårt beroende<br />
av några få storskaliga vattenkraftverk<br />
och av kärnkraften.<br />
För nu växer den förnybara energin<br />
snabbt. Sedan 2006 har vindkraften i Sverige<br />
ökat hela sex gånger om. Och elproduktionen<br />
från biobränslen har på samma<br />
tid ökat med hela femtio procent. Redan<br />
nu är regeringens mål om att 50 procent<br />
av vår energi ska vara förnybar till 2020<br />
inom räckhåll. Det är bäst i EU och bland<br />
de bästa i världen.<br />
Allt detta beror på att vi med<br />
smarta styrmedel nu stimulerar<br />
den gröna, växande och<br />
förnybara energin. Det sker<br />
inte minst genom de gröna elcertifikaten,<br />
där alla elkonsumenter är med och stöttar<br />
utbyggnaden av förnybar elproduktion.<br />
Det gör, steg för steg, vår elförsörjning<br />
allt mer hållbar. Men det är också något<br />
som på sikt, kommer pressa ner elpriset.<br />
För faktum är att ett av de viktiga skälen<br />
att vi i Sverige idag har så låga elpriser,<br />
både jämfört med tidigare år och med<br />
andra länder, beror på utbyggnaden av<br />
den förnybara elen. Tack vare det, och en<br />
del andra faktorer, har Sverige just nu det<br />
lägsta elpriset på 5 år.<br />
Den snabba utbyggnadstakten av<br />
förnybart beror på att Alliansen satsat<br />
allt mer på att utveckla den förnybara<br />
energin. I statsbudgeten för nästa år gör<br />
regeringen nu en stor permanent satsning<br />
på energiforskning. Varje år från 2013 till<br />
2015 satsar regeringen nu cirka 1,3 miljarder<br />
kronor på energiforskning, för att<br />
öka till 1,4 miljarder från och med 2016.<br />
Det betyder att Alliansen sammantaget<br />
satsar närmare 14 miljarder kronor<br />
på energiforskning över en 10-års period.<br />
Med mer forskning på energiområdet<br />
kan vi utveckla och få ner kostnaderna på<br />
den teknik som ännu inte är mogen, som<br />
solceller, vågkraft och elbilar. Också det<br />
gör att det hållbara energisystemet kan<br />
utvecklas fortare.<br />
AnnA-kArin HAtt (c)<br />
it- ocH energiminister<br />
Energi- och kli<br />
det finns oberoende och kostnadsfri energi- och klimatrådgivning<br />
att få i samtliga kommuner i västernorrland,<br />
Jämtland, dalarna och gävleborg. det är en service som<br />
energimyndigheten ger ekonomiskt stöd till och som finns<br />
inom kommunernas verksamhet.<br />
och världens situation.<br />
Ska du köpa eller bygga hus och behöver<br />
få lite hjälp på traven att tolka husets<br />
energibeskrivning och ta emot goda råd<br />
innan ni fastnar med skägget i brevlådan?<br />
Ska du byta värmekälla, renovera hela eller<br />
delar av klimatskalet? Drömmer du<br />
om att bygga nytt är det så mycket lätt-<br />
are att göra det energieffektivt från början<br />
istället för att försöka avhjälpa even-<br />
Visste du att energi- och klimatrådgivarna<br />
är uppskattade enligt Energimyndighetens<br />
undersökningar. Närmare<br />
60% av de som deltog vet vart de ska<br />
vända sig för att få tips och råd angående<br />
uppvärmning och energisparande.<br />
Nästan 40% av befolkningen känner<br />
till att det finns kommunal rådgivning<br />
och det är fler på landsbygden än i staden<br />
som vet om det. Energi- och klimatrådgivningen<br />
är den vanligaste kanalen som<br />
allmänheten vänder sig till med om de vill<br />
ha råd och tips angående uppvärmning av<br />
bostaden och energisparande. 41% vände<br />
sig till kommunens energi- och klimat-<br />
Energibilagan är en annonsbilaga från de kommunala energi- och klimatrådgivarna samt de tre energikontoren i Gävleborgs, Dalarnas, Västernorrlands och Jämtlands län.<br />
Energibilagan distribueras till cirka 260 000 hushåll genom 17 dagstidningar i de fyra länen under perioden 15–20 <strong>november</strong> <strong>2012</strong>. Energibilagan är ett projekt, som stöds ekonomiskt<br />
av Energimyndigheten, Region Gävleborg, Länsstyrelsen Dalarna, Länsstyrelsen Västernorrland och Länsstyrelsen Jämtlands län.<br />
TExT & biLD: Energi- och klimatrådgivarna (där annat ej anges). AnnonsföRsäLJninG: MittMedia.<br />
GRAfisk foRM: Patrik Lundberg, MittMedia Annonsproduktion. PRoDukTion: MittMedia Annonsproduktion. TRyck: MittMedia Print Ab <strong>2012</strong>.<br />
tuella brister i efterhand, det kostar inte<br />
så mycket mera. Behöver du få koll på ditt<br />
företags energisystem och hitta besparingar<br />
så kan energi- och klimatrådgivaren<br />
komma med lokalt och regionalt anpassad<br />
kunskap om energieffektivisering,<br />
energianvändning i ditt närområde.<br />
Energi- och klimatrådgivarna arbetar<br />
både mot allmänhet och företag och kan<br />
energieffektivisering, energianvändning<br />
och klimat-påverkan i lokaler, bostäder<br />
och transporter. Så ta ett mer genomtänkt<br />
beslut efter kontakt med din energi- och<br />
klimatrådgivare.<br />
Uppskattad rådgivning<br />
rådgivare, 21% till energiföretaget/min<br />
leverantör, 9% vänner och bekanta, 5%<br />
kommunens konsumentrådgivare 5% till<br />
VVS installatören, 2% som personer/företag<br />
hänvisat till och 26% annat och 4%<br />
svarade att de inte vet.<br />
Grovt räknat har närmare en halv<br />
miljon personer fått någon typ av energi-<br />
och klimatrådgivning årligen. Enligt<br />
undersökningarna så följer cirka 150 000<br />
personer de råd som energi- och klimatrådgivarna<br />
ger. De flesta som deltagit i undersökningen<br />
anser att den kommunala<br />
energi- och klimatrådgivningen är viktig.
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
mat rådgivare – en resurs för dig!<br />
Jämtland <br />
Bräcke<br />
Malin Leifsson<br />
0693-162 08<br />
malin.leifsson<br />
@racke.se<br />
Ånge<br />
Malin Leifsson<br />
0690-25 02 40<br />
malin.leifsson<br />
@ange.se<br />
Härjedalen<br />
Ann-Kristin Olofsson<br />
0680-161 12<br />
ann-kristin.olofsson<br />
@herjedalen.se<br />
Kramfors-Sollefteå<br />
Lars-Erik Persson<br />
0612-803 54<br />
0620-68 27 30<br />
lars-erik.persson<br />
@solleftea.se<br />
Berg<br />
Örjan Eriksson<br />
070-570 08 18<br />
orjan.eriksson<br />
@berg.se<br />
Sundsvall<br />
Mona Tjärnström<br />
060-19 12 77<br />
mona.tjernstrom<br />
@sundsvall.se<br />
Krokom<br />
Örjan Eriksson<br />
070-570 08 18<br />
orjan.eriksson<br />
@krokom.se<br />
Strömsund<br />
Örjan Eriksson<br />
070-570 08 18<br />
orjan.eriksson<br />
@stromsund.se<br />
timrå<br />
Marie Blumenberg<br />
060-16 33 21<br />
marie.blumenberg<br />
@timra.se<br />
Ragunda<br />
Jimmy Anjevall<br />
070-710 78 01<br />
jimmy.anjevall@<br />
regionjamtland.se<br />
Örnsköldsvik<br />
Eric Forsberg<br />
0660-884 43<br />
eric.forsberg<br />
@ornskoldsvik.se<br />
Åre<br />
Henrik Ilhamn<br />
0647-169 18<br />
henrik.ilhamn@are.se<br />
Härnösand<br />
Monica Friman<br />
0611-34 81 97<br />
monica.friman<br />
@harnosand.se<br />
Östersund<br />
Åke Möhring<br />
063-14 33 03<br />
ake.mohring<br />
@ostersund.se<br />
VäStERnoRRland GäVlEBoRG <br />
Sandviken<br />
Hans Zetterholm<br />
026-24 16 18<br />
energiradgivningen<br />
@sandviken.se<br />
ljusdal<br />
Lennart Wing<br />
0651-183 20<br />
lennart.wing<br />
@ljusdal.se<br />
Gagnef-leksand-<br />
Rättvik<br />
Annika Varghans<br />
0247-803 29<br />
annika.varghans<br />
@leksand.se<br />
ockelbo<br />
Eva Trolle Andersson<br />
0297-555 41<br />
eva.trolle.andersson<br />
@ockelbo.se<br />
nordanstig<br />
Eva-Lena Berglin<br />
0652-362 10<br />
eva-lena.berglin<br />
@nordanstig.se<br />
Gagnef-leksand-<br />
Rättvik<br />
Hans Freij<br />
0247-802 19<br />
hans.freij@leksand.se<br />
Hofors<br />
Jonas Sandin<br />
0290-291 37<br />
jonas.sandin<br />
@hofors.se<br />
dalaRna <br />
avesta-Hedemora-<br />
Säter<br />
Mirjam Nykvist<br />
0226-64 57 46<br />
mirjam.nykvist<br />
@avesta.se<br />
Falun<br />
Mattias Ahlstedt<br />
023-832 85<br />
energirad@falun.se<br />
Hofors<br />
Rickard Westling<br />
0290-291 49<br />
rickard.westling<br />
@hofors.se<br />
avesta-Hedemora-<br />
Säter<br />
Magnus Hellstrand<br />
0226-64 55 53<br />
magnus.hellstrand<br />
@avesta.se<br />
Falun<br />
Niclas Sundstedt<br />
023-832 85<br />
energirad@falun.se<br />
Bollnäs-Söderhamn<br />
Anders Tång<br />
0270-752 28<br />
anders.tang<br />
@soderhamn.se<br />
Borlänge<br />
Jacob Holgersson<br />
0243-741 06<br />
jacob.holgersson<br />
@borlange.se<br />
mora orsa<br />
Anna Jernqvist<br />
0250-262 54<br />
anna.jernqvist<br />
@mora.se<br />
ovanåker<br />
Olle Berglund<br />
0271-57 347<br />
olle.berglund<br />
@ovanaker.se<br />
ludvika<br />
Bo Staaf<br />
0240-861 50<br />
bo.staaf@ludvika.se<br />
malung/Sälen –<br />
Vansbro<br />
Jessica Cedergren<br />
0281-752 53<br />
jessica.cedergren<br />
@vansbro.se<br />
Gävle<br />
Dan Engdahl 026-17<br />
83 05<br />
energiradgivning<br />
@gavle.se<br />
Hudiksvall<br />
Vakant – energi rådgivarna<br />
Hälsingland<br />
står till tjänst.<br />
Smedjebacken<br />
Linn Josefsson<br />
0240-66 02 43<br />
linn.josefsson<br />
@smedjebacken.se<br />
älvdalen<br />
Jan-Ove Rickardsson<br />
0251-312 13<br />
jan-ove.rickardsson<br />
@alvdalen.se<br />
<strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong> 03
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
Tema: transport<br />
Elfordonsutvecklingen<br />
i Gävleborg<br />
I Gävleborg har förstudien Electric<br />
Car Region precis avslutats.<br />
– Vi har tagit ett avstamp från projektet<br />
Shopping Circle som visade ”att det<br />
går lika bra med elbil” till att ta fram en<br />
strategi och ett förslag till ett genomförandeprojekt,<br />
säger Mattias Gustafsson,<br />
projektledare för förstudien.<br />
– Det kanske viktigaste just nu är att<br />
elfordon börjar användas ute i hela regionen<br />
och att användningen och ekonomin<br />
för fordonen analyseras samt att goda exempel<br />
sprids, det finns många myter som<br />
inte stämmer, fortsätter Mattias.<br />
I förslaget till genomförandeprojektet<br />
finns ett introduktionskoncept definierat.<br />
Det handlar just om att få alla kommuner<br />
och offentliga organisationer att<br />
testa elfordon i sin egen verksamhet av<br />
den ordinarie personalen. Användningen<br />
analyseras av Högskolan i Gävle för att<br />
verkligen se hur elfordon passar in i verksamheten<br />
samt vad personalen tycker om<br />
fordonen. Introduktionskonceptet kombineras<br />
sedan med olika informationsinsatser<br />
för att verkligen sprida information<br />
om elfordon och dess möjligheter.<br />
– Det är dock viktigt att hela samhället<br />
blir involverat och att laddningsinfrastruktur<br />
byggs ut på strategiska platser,<br />
jag tycker att vi har definierat ett projekt<br />
som fyller behovet bra och kan skapa<br />
ett brett engagemang, säger Mattias<br />
och fortsätter:<br />
– Vi för nu diskussioner med en tilltänkt<br />
projektägare samt finansiärer till<br />
vissa delprojekt men vi hoppas att projektet<br />
ska komma igång i sin helhet strax<br />
efter årsskiftet.<br />
Slutrapporten av förstudien Electric<br />
Car Region finns att ladda ner på<br />
Gävle Dala Energikontors hemsida:<br />
www.gde-kontor.se.<br />
Fakta<br />
shopping Circle<br />
Projekt Shopping Circle startades<br />
hösten 2008 av Gävle energi aB,<br />
Sandviken energi aB, midroc<br />
electro aB, Teknikparken i Gävle,<br />
Samkraft aB, Gävle kommun<br />
Tekniska kontoret samt Högskolan i<br />
Gävle med flera intressenter!<br />
Det övergripande syftet med<br />
projektet har varit att studera<br />
vilka frågor och krav som ställs när<br />
vanliga familjer börjar använda<br />
elbil för sina dagliga transporter.<br />
Hit hör till exempel att studera<br />
hur handels centrum, energiföretag<br />
och samhället i stort kan<br />
komma att påverkas. Inte minst<br />
har familjernas användande av<br />
elfordon dokumenterats och<br />
analyserats. Resultatet kan enklast<br />
sammanfattas med ett citat av en<br />
testfamilj: ”Det går lika bra med<br />
elbil”. Totalt har nio bilar använts<br />
i projektet (Thinkbilar) samt att<br />
sex familjer har leasat dessa och<br />
deltagit i projektet. Övriga bilar<br />
har använts i vanliga bilpoolen hos<br />
projektdeltagarna.<br />
Projektet är sen en tid avslutat men<br />
slutrapporten finns fortfarande att<br />
ladda ner på: www.shoppingcircle.<br />
se/nyheter/110103_rapport.asp<br />
04 <strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong><br />
Att använda elbil<br />
Östersunds kommun var en av<br />
de första kommunerna att aktivt satsa på<br />
en fossilbränslefri fordonsflotta. Förutom<br />
etanol och biogasproduktion har man även<br />
satsat på elfordon. De första elbilarna införskaffades<br />
redan år 2000. I dag finns det<br />
cirka 25 stycken elbilar som rullar omkring<br />
i staden. Detta beror tillstörsta delen<br />
på kommunens och Jämtkrafts demonstrationsprojekt<br />
för elbilar som får stöd av<br />
Energimyndigheten. Jämtkraft har bland<br />
annat sett till attdet finns ett 30-tal laddplatser<br />
i området och satt upp norra Europas<br />
första snabbladdare för elbilar. Östersunds<br />
kommun är också leadpartner i projektet<br />
Green Highway, vars målsättning är<br />
att skapa en fossilbränslefri transportkorridor<br />
mellan Sundsvall och Trondheim.<br />
I dag finns nio laddplatser längs E14 och<br />
snabbladdning i Östersund och Trondheim<br />
av Chademotyp Kraftbolagen planerar för<br />
flera snabbladdare, närmast ligger Storlien<br />
och Meråker. Etanol kan tankas längs hela<br />
sträckningen medan biogas bara går att tanka<br />
i Sundsvall och Östersund. Trondheim<br />
planerar att tillverka biogas av fiskavfall.<br />
Våren <strong>2012</strong> gjordes en enkätundersökning<br />
i Östersund där man frågade kommunens<br />
elbilanvändare hur de upplevde<br />
elbilar jämfört mot andra bilar. Man fick<br />
in hela 77 svar. Av dessa svar, se diagram,<br />
kan man utläsa följande:<br />
De stora fördelarna med elbil är att<br />
bullret i och utanför är lägre samt den<br />
lägre driftkostnaden och CO 2 -utsläppen.<br />
Man tycker också det är roligare att köra<br />
en elbil bland annat för att inbromsningen<br />
är bättre. Hastigheten upplevs som sämre<br />
men acceleration klart bättre. Komforten<br />
upplevs sämre men då har man troligen<br />
jämfört mot en större bil. Eftersom de är<br />
mindre saker som behöver skötas och kan<br />
gå sönder tycker man också att den fungerar<br />
bättre än konventionella bilar.<br />
De nackdelar man upplevt är att räckvidden<br />
inte är ”tillräcklig” samt att värme har<br />
varit sämre än i den bil man jämfört med.<br />
– Enkäten visar att elbilsförarna är väldigt<br />
nöjda, 80% är mer positiva till att köra<br />
elbil jämfört med innan de provade. En<br />
fördel som många nämner är att de slip-<br />
kjELL WrobLEWskI<br />
Vaktmästare<br />
Östersunds kommun<br />
1. År 2000<br />
2. För att göra inköp, frakta<br />
saker, köra bort sopor.<br />
3. Dagligen.<br />
4. 515 km<br />
5. Värmen under vintern.<br />
Diesel värmarna fungerar<br />
dåligt när det blir riktigt kallt.<br />
att man måste vara uppmärksam<br />
på körsträckan om<br />
man är ute och kör länge.<br />
6. Fungerar som en ”vanlig”<br />
bil, med den snabba accelerationen<br />
kan man lättare följa<br />
med i trafikrytmen. en perfekt<br />
stadsbil. Sällan problem med<br />
bilen, lätt att vardags serva.<br />
7. Tystnaden. På vintern<br />
måste man vara mycket upp<br />
rEsuLtat ELbILsEnkät<br />
Passagerarkomfort<br />
Förarkomfort<br />
Hur den fungerar<br />
Buller i bilen<br />
Buller till omgivningen<br />
Driftskostnader<br />
Körglädje<br />
Utsläpp<br />
acceleration<br />
Värme<br />
Hastighet<br />
Inbromsning<br />
Räckvidd<br />
Imma/fukt på ruta<br />
per att åka och tanka, säger projektledare<br />
Anne Sörensson. Själv tar hon helst elbilen<br />
i tjänsten och anledningen är körglädjen<br />
och att det är det mest energieffektiva och<br />
miljövänliga alternativet.<br />
Utifrån ovanstående kan man säga att<br />
elbilen lämpar sig för stadskörning och<br />
pendlingsbil till arbetet om man inte har<br />
mer än 7 mil till jobbet. Om fler skulle använda<br />
elbil skulle miljöproblemen med<br />
buller och utsläpp minska radikalt.<br />
Eftersom de flesta bilresor är under 2<br />
mil borde det i framtiden vara klokt att äga<br />
Vad tycker två elbilsanvändare?<br />
märksam så att ingen stiger<br />
fram framför bilen.<br />
8. Nej. Har upplevt att service<br />
och avtal på de bilar som kommunen<br />
haft är för dyr, hittills.<br />
9. Citroën. Peugeot, Zbee,<br />
(radiobil på tivoli).<br />
10. Kommunen<br />
11. Volvo bensinare<br />
100% 80% 60% 40% 20% 0% 20% 40% 60% 80% 100%<br />
anna LonGuEVILLE<br />
Mijösamordnare<br />
CaMpus Östersund<br />
1. Början av år <strong>2012</strong><br />
2. För att handla i staden<br />
och köra barnen till träning.<br />
3. 45 ggr.<br />
4. Cirka 10 km<br />
5. att man måste ha ett<br />
alternativ för de längre<br />
körsträckorna.<br />
6. Är lättkörd i stadstrafik<br />
tack vare den bra accelerationen.<br />
7. Ljudnivån. Det är som att<br />
köra en radiobil.<br />
8. Ja.<br />
mycket sämre<br />
Något sämre<br />
Ungefär lika<br />
Något bättre<br />
mycket bättre<br />
en elbil för de vardagliga korta resorna, för<br />
att vid längre resor hyra en konventionell<br />
bil med längre räckvidd, man kan då också<br />
tänka sig att vara med i en bilpool.<br />
Ekonomin för en elbil är en dyrare investering,<br />
cirka 100 000 kr, beroende på att<br />
batterierna ännu är dyra. Däremot är driftkostnaden<br />
klart lägre, cirka 2–4 kr/milen<br />
(2–4 kWh/mil).<br />
För ytterligare uppgifter gå in på<br />
www.greenhighway.nu där finns även elbilsguide<br />
med data över 150 elbilsfordon<br />
redovisade.<br />
1. När började du använda elbil? 2. När/hur använder du elbil? 3. Hur ofta kör du i månaden? 4. Vanligaste körsträckan med elbil?<br />
5. Vad är nackdelarna med elbilen? 6. Vad är positivt med elbil? 7. Största skillnaden mellan elbil och konventionell bil?<br />
8. Skulle du kunna använda/äga en elbil privat? 9. Fabrikat som du kört? 10. Vem äger elbilen du kört? 11. Vad kör du för fordon privat?<br />
63,2%<br />
9,2%<br />
3,9%<br />
14,5%<br />
2,6%<br />
28,9%<br />
27,6%<br />
9,2%<br />
21,1%<br />
5,3% 13,2% 13,2%<br />
3,9% 2,6% 7,9%<br />
11,8%<br />
1,3% 2,6%<br />
14,5%<br />
26,3%<br />
34,2%<br />
26,3%<br />
63,2% 21,1%<br />
13,2%<br />
1,3%<br />
32,9%<br />
26,3%<br />
5,3% 1,3%<br />
48,7%<br />
56,6%<br />
57,9%<br />
23,7%<br />
44,7%<br />
57,9%<br />
52,6%<br />
26,3%<br />
73,7%<br />
2,6% 6,6%<br />
64,5%<br />
5,3% 5,3%<br />
35,5%<br />
93,4%<br />
2,6%<br />
42,1%<br />
67,1%<br />
26,3%<br />
31,6%<br />
1,3% 2,6%<br />
19,7%<br />
6,6%<br />
2,6%<br />
14,5% 6,6%<br />
9. Peugeot.<br />
10. Östersunds bilpool<br />
11. Trehjulig lådcykel med<br />
elmotor<br />
”Det är som att köra en radiobil”<br />
anna Longueville
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
Cykla och njut!<br />
många av oss gillar choklad, men tvingas många<br />
gånger avstå för att inte gå upp i vikt. varför inte<br />
cykla till jobbet? då kan chokladkakan ätas med<br />
gott samvete.<br />
Hör du till dem som ibland sitter i bilkö<br />
på väg till eller ifrån jobbet? Har det<br />
hänt någon gång att en cyklist susat förbi?<br />
Inte nog med att cyklisten tar sig fram<br />
fortare, hon eller han får dessutom motion<br />
och slipper sitta i bilkö. På köpet blir<br />
de piggare och tack vare kroppens egna<br />
belöningshormon, endorfiner, som utvecklas<br />
vid fysisk aktivitet blir de dessutom<br />
gladare.<br />
Om du har en cykel stående i garaget<br />
kan det kanske vara en början att ta<br />
cykeln en dag i veckan. Vi kan ta ett exempel.<br />
Granlo 3,1 km<br />
kvissleby 14,1 km<br />
Du bor i Granlo och jobbar i Sundsvall<br />
du har då ca 3,1 km till jobbet. Om du<br />
cyklar en dag i veckan kan du äta 1,7 kg<br />
choklad per år. Cyklar du tar det ca 11 minuter,<br />
med bil 13 minuter och med buss<br />
28 minuter. Kostnaden med bil sjunker<br />
med 1 135 kronor/år om du cyklar en dag<br />
i veckan i stället för att åka bil. Du sparar<br />
bensinpengar, slipper ta tid från din fritid<br />
för att träna och det bästa av allt är att du<br />
kan äta mer choklad med gott samvete.<br />
Pris för att åka buss grundar sig på att<br />
du har ett reskort och åker minst 30 dagar<br />
per månad.<br />
Gå Cykel Bil Buss<br />
Tid, min 39 min 11 min 13 min 28 min<br />
Kr/resa - 0,20 kr 12,50 kr 17 kr<br />
Kr/år - 88 kr 5 456 kr 7 480 kr<br />
CO2 - - 0,6 kg 0,1 kg<br />
CO /år 2 - - 264 kg 44 kg<br />
Kcal/resa 217 Kcal 106 Kcal - -<br />
Kg choklad/år 19 kg/år 8,5 kg/år - -<br />
Tid, min 2 h 50 min 50 min 20 min 43 min<br />
Kr/resa - 0,80 kr 56 kr 20 kr<br />
Kr/år - 352 kr 24 816 kr 8 800 kr<br />
CO 2 - - 2,6 kg 0,7 kg<br />
CO 2 /år - - 1 144 kg 308 kg<br />
Kcal/resa 987 Kcal 470 Kcal - -<br />
Kg choklad/år 79 kg/år 38 kg/år - -<br />
Vi har använt Konsumentverkets bilkalkyl för att ta fram resekostnad med bil.<br />
Vi har inte tagit hänsyn till att kortare resor ger högre drivmedelsförbrukning/mil<br />
jämfört med längre resor.<br />
Motion är inte bara bra för kroppen,<br />
det är också bra för knoppen!<br />
Att motion motverkar en lång rad fysiska sjukdomar, som hjärtinfarkt, diabetes,<br />
benskörhet och cancer, är väl de flesta av oss medvetna om i dag. Här kommer några<br />
fler vinster för dig som motionerar:<br />
• Ökat blodflöde i hjärnan ger bättre minne och bättre verbal förmåga.<br />
• Skydd mot olika demenssjukdomar och bromsande av hjärnans åldrande.<br />
• Bättre minne och större förmåga att fokusera medför att skolbarn lättare anpassar<br />
sig till olika krav och de klarar av skolan bättre.<br />
• Risken för depressioner och utbrändhet minskar hos yrkesverksamma personer<br />
som tränar regelbundet.<br />
Choklad – dyr energi?<br />
Visste du att 1 kilowattimme är 860<br />
kilokalorier som förkortas kcal. En kcal<br />
är 4,184 kilojoule (kJ).<br />
Så en 150 grams chokladbit innehåller<br />
0,6 kilowattimmar eller 825 kilokalorier<br />
eller 2158,94 kilojoule.<br />
Många pratar om att vi har ett högt energipris<br />
och tänker väl i första hand på el, bensin<br />
och olja. Men om vi betalade ungefär lika<br />
mycket för chokladbiten som för elen, så<br />
skulle den på 150 gram kosta cirka 90 öre, när<br />
elen kostar 1,50 kronor per kilowattimme.<br />
www.areskoog.se<br />
De senaste åren har bionorrpellets stuckit ut som<br />
ett av de snabbast växande varumärkena inom villapellets...<br />
Vi tackar för förtroendet<br />
och hälsar alla nya kunder och<br />
återförsäljare varmt välkomna!<br />
Bionorrpellets är resultatet av 20 års erfarenhet av<br />
pelletstillverkning. Kontrollerad råvara från<br />
SCAs norrländska skogar blir certifi erad<br />
värmepellets i högsta kvalitetsklass.<br />
www.bionorrpellets.com<br />
0771-PELLETS<br />
<strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong> 05
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WYXZ-län Annons<br />
Har du problem att välja rätt<br />
mediakanal för ditt ändamål?<br />
Vi hjälper dig med det!<br />
nyheter nyheter nyheter nyheter tv tv tv tv<br />
lokalt lokalt lokalt lokalt lokalt lokalt lokalt nöje nöje nöje nöje nöje nöje nöje<br />
kultur kultur kultur kultur kultur kultur kultur kultur familj familj familj familj familj familj familj familj<br />
musik musik musik musik musik musik lokus lokus lokus lokus lokus lokus<br />
konsument<br />
konsument<br />
konsument<br />
konsument<br />
konsument<br />
konsument<br />
konsument<br />
konsument<br />
annons annons annons annons annons annons sport sport sport sport sport sport<br />
pop rock<br />
ekonomi ekonomi ekonomi ekonomi ekonomi ekonomi ekonomi ekonomi ekonomi mode mode mode mode mode mode mode mode mode<br />
1. 1. MORGONTIDNINGARNA<br />
MORGONTIDNINGARNA<br />
www. http//<br />
index .com<br />
html php<br />
:@/www<br />
2. WEBB<br />
3. MITT GÄVLE<br />
egen egen egen egen tidning tidning tidning tidning<br />
bilagor bilagor bilagor bilagor bilagor bilagor bilagor bilagor bilagor bilagor bilagor fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta<br />
orienterad orienterad orienterad orienterad orienterad orienterad orienterad orienterad<br />
kunskap kunskap kunskap kunskap<br />
sälja sälja sälja<br />
4. 4. 4. 4. KUNDTIDNINGAR<br />
KUNDTIDNINGAR<br />
KUNDTIDNINGAR<br />
KUNDTIDNINGAR<br />
pop techno<br />
pop hits<br />
listan<br />
rock<br />
söder nord<br />
ost sätra<br />
höjersdag<br />
andersberg<br />
brynäs öster<br />
furuvik valbo<br />
nya nya företag företag<br />
affärskvinna<br />
affärskvinna<br />
reportage reportage twitter twitter<br />
aktier aktier en en dag dag med med<br />
nya nya företag företag<br />
twitter twitter b2b b2b<br />
företagare företagare<br />
5. AFFÄRER<br />
mode musik<br />
trend fi lm<br />
uteliv<br />
annons bar<br />
restaurang<br />
listor guide<br />
6. RADIO 7 NÖJESMIX<br />
GävleTidningar AB – En del av MittMedia | Hattmakargatan 14, GÄVLE | Tel 026-15 95 00 | gavletidningar.se<br />
06 <strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong>
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
TEma: TRAnsPoRT<br />
Förnybara tankar…<br />
Energianvändningen i världen<br />
utgörs idag till 80% av fossil energi; olja,<br />
kol och gas som lagrats in i jordskorpan<br />
och delvis bidragit till och möjliggjort att<br />
vi kan leva på jorden. Idag pumpar vi upp<br />
oljan och använder till bland annat transporter<br />
och kolet eldas för att bland annat<br />
göra el av.<br />
När kolet förbränns bildas koldioxid<br />
som är den gasform som står för den<br />
största delen av den så kallade växthuseffekten.<br />
Sverige använder vi mycket förnybar<br />
energi i form av vattenkraft till elproduktion<br />
och biobränsle till värme och<br />
el produktion. Den stora utmaningen vi<br />
har är att hitta och producera förnyelsebara<br />
bränslen också till våra tankar – lager.<br />
Vi kan göra mera el via exempelvis<br />
vindkraft som sedan lagras i batterier och<br />
som kan användas till transporter. En stor<br />
vinst i med eldrift är att elmotorn är mycket<br />
effektivare än en bensin eller dieselmotor.<br />
Vi kan även göra drivmedel så som etanol,<br />
metanol, men inte minst kan vi göra<br />
biogas. Förnybara bränslen påverkar inte<br />
växthuseffekten nämnvärt. Det vi själva<br />
producerar skapar också arbete inom landet.<br />
Det bidrar också till att pengarna stannar<br />
och arbetar inom landet.<br />
Vad är biogas<br />
Biogas är ett samlingsnamn på icke-fossil-metan<br />
som framställts av biologiskt<br />
avfall och restprodukter, främst genom<br />
rötning. Vanliga exempel på avfall (substrat)<br />
som kan rötas till biogas är t ex avloppsslam,<br />
matavfall, gödsel, vallväxter<br />
och slaktavfall.<br />
Skillnaden på naturgas och biogas<br />
Metangas är den huvudsakliga beståndsdelen<br />
i både biogas och naturgas.<br />
Metan har ett högt värmevärde. Biogasens<br />
resterande innehåll är koldioxid,<br />
som har noll i värmevärde. Naturgas består<br />
av 89% metan och resterande del av<br />
andra brännbara gaser med högre värmevärde,<br />
därav det högre energiinnehållet.<br />
Den stora och avgörande skillnaden<br />
mellan gaserna är dock ursprunget. Na-<br />
Under perioden 2 maj-10 juni i år<br />
tävlade 20 lag i cykeltävlingen ”Pedal for<br />
Medal” genom att välja cykeln till och<br />
från jobbet och i tjänsten. Tillsammans<br />
cyklade de 9 517,7 km och sparade därmed<br />
1 903,6 kilo CO 2 . Samtidigt fick de<br />
bättre kondition, sparade pengar och tävlade<br />
om fina priser.<br />
Det var på arbetsplatser i Bergslagskommunerna<br />
Avesta, Fagersta, Hedemora,<br />
Norberg, Skinnskatteberg och Säter<br />
där de anställda kunde tävla med fyra personer<br />
i varje lag. I varje lag måste minst en<br />
person vara bilist (en som vanligtvis kör<br />
bil till jobbet minst tre gånger i veckan).<br />
Tävlingen hade fem huvudgrenar<br />
med 1:a, 2:a och 3:e priser i varje gren.<br />
Förutom att vara det lag som cyklade<br />
längst kunde man vinna om bilisterna<br />
cyklade mest, om man cyklat flest sträckor,<br />
om man cyklat mest i tjänsten eller om<br />
man samlat poäng i veckans uppdrag. Resultaten<br />
fylldes i på tävlingens webbplats<br />
och gick att följa i realtid.<br />
På webbplatsen publicerades också<br />
veckans uppdrag, www.pedalformedal.se,<br />
som till exempel kunde vara: cyklat minst<br />
5 dagar denna vecka, ersatt en bilresa på<br />
fritiden med cykel, lånat ut cykel till en<br />
turgasen har ett fossilt ursprung och ur<br />
ett mänskligt perspektiv därför inte förnybar.<br />
Dess nyproduktionsprocess i jordskorpan<br />
sträcker sig över miljontals år.<br />
Att köra bil på biogas<br />
Fordonsgas är rötgas/rågas som uppgraderats,<br />
dvs, renats från koldioxid och fått<br />
en metanhalt på minst 97 %. Vilken den<br />
måste ha för att få räknas som fordonsgas.<br />
När man tankar fordonsgas vid ett<br />
tankställe då är det inte alltid bara biogas<br />
man tankar. Det kan även vara ren naturgas<br />
eller också en blandning. Majoriteten<br />
av fordonsgasen som säljs i Sverige idag<br />
är biogas.<br />
Lite säkrare<br />
Om oturen är framme så är risken för allvarliga<br />
trafikolyckor mindre om man använder<br />
biogas. Gasen är giftfri och lätttare<br />
än luft, vilket gör att den stiger och<br />
blandar ut sig med luften, dessutom kräver<br />
den högre antändningstemperatur än<br />
bensin och diesel.<br />
Renaste bränslet!<br />
Biogas anses idag som det renaste och<br />
miljövänligaste fordonsbränslet. Bland<br />
annat för att det är förnybart och närproducerat.<br />
Dessutom är biogasen i sig<br />
mycket ren vilket gör att partikelutsläppen<br />
är så små att de anses försumbara.<br />
Tankställen<br />
I dagsläget så finns det tankställen på följande<br />
orter. I Jämtlands län ett tankställe i<br />
Östersund. I Västernorrland ett tankställe<br />
i Sundsvall. I Gävleborg ett tankställe<br />
i Gävle och i Dalarna finns ännu inget.<br />
EnERgiinnEhåLL<br />
1 Nm3* Naturgas 11,0 kWh<br />
1 Nm3 (97 % Metan) Biogas 9,67 kWh<br />
1 l Diesel 9,80 kWh<br />
1 l Bensin 9,06 kWh<br />
1 l Etanol 6,60 kWh<br />
*Nm3 = normalkubikmeter vid 0° C vid havsytan<br />
Cykeltävlingen ”Pedal for Medal”<br />
bilist, cyklat längre än förra veckan, motionscyklat<br />
minst x km på fritiden, använt<br />
hjälm alla gånger jag cyklat (denna vecka)<br />
och skickat in en lagbild. Det gick också<br />
att utmana andra lag i en intern tävling.<br />
Priserna bestod av fina lokalproducerade<br />
och klimatsmarta delikatesser och<br />
produkter.<br />
Tävlingen arrangerades för andra året<br />
i rad av energi- och klimatrådgivningen<br />
i kommunerna. Nästa år tror de på ännu<br />
fler deltagare!<br />
<strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong> 07
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
Tema: Belysning<br />
glödlampan<br />
går i graven<br />
Vår kära glödlampa<br />
Klara som matta<br />
* 1854<br />
Har äntligen slutfört sin tid i Sverige<br />
1 sep <strong>2012</strong><br />
Ditt svaga sken skall vi alltid minnas<br />
Din värme blott<br />
ett minne är.<br />
Saknad av vissa.<br />
energi- och klimaTrådgivarna i Sverige<br />
08 <strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong><br />
Den allra första glödlampan uppfanns<br />
1854 av Johann Heinrich Goebel som var<br />
urmarkare, han gjorde den första glödlampan<br />
av en parfymflaska. 1879 fick Thomas<br />
Alva Edison patent på glödlampan, utvecklat<br />
från Goebels idé. Adolphe Chailet<br />
var också med på banan och tävlade med<br />
Thomas Edison om att utveckla den bästa<br />
glödlampan.<br />
Sedan 1901 har en glödlampa lyst i maskinrummet<br />
på en brandstation i Livermore,<br />
Kalifornien och den kan säkert klassas<br />
som världens äldsta lysande glödlampa.<br />
Aldolphe Chailet var upphovsman till<br />
denna. Tidigare hade man stearinljus, fotogenlampor<br />
och vaxljus som belysning. När<br />
glödlampan kom blev blev det början på en<br />
stor förändring.<br />
Det är som synes en gammal trotjänare<br />
som nu går i graven då vi inom EU<br />
har beslutat att fasa ut glödlampan. Utfasningen<br />
började 2009 och den 1 september<br />
<strong>2012</strong> kom sista förbudet mot tillverkning<br />
eller import till EU på 40-, 25-<br />
och 15-watts glödlampor. Butikerna får<br />
dock sälja slut på sina lager och det är tilllåtet<br />
att använda lampor man redan köpt.<br />
För Sverige kommer det att bli en minskning<br />
på cirka 2 miljarder kWh per år i elförbrukning.<br />
En minskning motsvarande<br />
uppvärmningen för cirka 100 000 elupp-<br />
värmda villor.<br />
Glödlampor är inte energieffektiva. Av<br />
den energi som används blir 5–10 procent<br />
synligt ljus medan resten blir värme. När<br />
det gäller LED, ljusdiodslampor så har de<br />
cirka 90% lägre förbruking än glödlampan,<br />
och av den el som används blir cirka 90%<br />
ljus och resten värme, alltså omvänt glödlampan.<br />
i framtiden är det LED, ljusdioder,<br />
som vi kommer att ha som ljusskälla. LED-<br />
lampan ger ljus i en bestämd våglängd genom<br />
elektronrörelser i en halvledare. De<br />
har mycket låg energiförbrukning, cirka<br />
90% lägre än glödlampan och har extremt<br />
lång livslängd – cirka 50 000 timmar mot<br />
glödlampans 1 000 timmar och dessutom<br />
hög ljusutbyte. Med ljusutbyte menas lumen/watt.<br />
Ljusflöde som mäts i lumen är<br />
ett nyttbegrepp som vi måste lära oss då vi<br />
tidigare endast behövt hålla reda på effekten<br />
i watt då det gäller gödlampan.<br />
LED har ett högt ljusutbyte 4–4 000<br />
lumen/watt, jämfört med glödlampans<br />
10–15 lumen/watt, därav dess höga effektivitet.<br />
Då de första glödlamporna slutade tillverkas<br />
kom först lågenergilamporna som<br />
ersättare. De är en lysrörslampa, med samma<br />
teknik som lysrör, men i nya former. De<br />
kan betraktas som ett mellansteg innan Led<br />
tar över marknaden helt. Priserna har som<br />
lampbyte i lyktstolparna<br />
samfälligheten Körsbäret i Valbo,<br />
Gävle, letade i våras alternativ för att byta<br />
ut sina kvicksilverlampor i sina sex lyktstolpar<br />
mot någon annan lösning som ger en<br />
energibesparing.<br />
Efter att ha fått reda på av nätägaren i<br />
kommunen, att kvicksilverlamporna på<br />
125 W styck blir förbjudna från och med<br />
2015, söktes nya alternativa lösningar. Nätägaren<br />
erbjöd utbyte av armaturerna för<br />
cirka 3 000 kr styck och sedan lågenergilampor<br />
för några hundralappar styck, det<br />
vill säga en kostnad på nivån 20 000 kr.<br />
Efter sondering med ett av de allra kunnigaste<br />
företagen på belysningsområdet,<br />
fick samfälligheten tipset från Energispargruppen<br />
Belysning i Skandinavien AB, att<br />
helt enkelt bara skruva ur de gamla, trötta<br />
125orna och sedan skruva i 40 W induktionslampor<br />
– utan att behöva byta armaturer!<br />
Samfälligheten har nu i samarbete med<br />
Gävle Dala Energikontor och på inrådan<br />
av Energispargruppens Björn Söderström<br />
i Valbo, bytt ut en av de sex kvicksilverlamporna<br />
och skruvat i en induktionslampa för<br />
att se hur det fungerar och vad de boende i<br />
området tycker. Efter cirka en månad känns<br />
det väldigt bra, ljuset är mycket bra och tilltalande!<br />
en kalkyl har gjorts och den visar att<br />
investeringen på knappt 4 000 kr för sex<br />
lampor tjänas in redan första året. Den kostnad<br />
som motverkar besparingsmöjligheten<br />
till en del, är nätägarens fasta årsavgift, som<br />
borde vara lägre, ur kundens synvinkel. Förutom<br />
det härliga ljuset och den stora besparingen<br />
i kilowattimmar, känns det också bra<br />
att lamporna håller i minst 50 000 timmar,<br />
vilket är mer än tio år!<br />
Som lök på laxen går drift- och skötselkostnaderna<br />
hand i hand med en energisnål<br />
belysning, som skonar både plånbok<br />
och miljö!<br />
Avslutningsvis händer det mycket positivt<br />
på belysningsfronten både inomhus<br />
och utomhus! Det ger gott hopp om att vi<br />
i Sverige ska lyckas spara cirka 38 TWh/<br />
år(!) från och med 2020, då samtliga landets<br />
kommuner ska ha moderniserat och effektiviserat<br />
gatubelysningen!<br />
alltid när det kommer ny teknik varit höga i<br />
början för att sedan sjunka. Med kvaliteten<br />
är det omvänt och i början var den inte den<br />
bästa då nya marknader lockar nya produkter<br />
som man inte riktigt vet kvaliteten på.<br />
Kvaliteten har förbättrats men då det inte<br />
finns någon standard när det gäller LEDbelysning<br />
än så förekommer en hel del<br />
LED-lampor på marknaden som inte har<br />
den bästa kvaliteén. Från den 1 sept 2013<br />
kommer det nya krav på LED-lampor från<br />
EU vilket gör att de sämsta på marknaden<br />
kommer att försvinna, och kvalitetén stiger.<br />
För att välja rätt ersättare för glödlampan<br />
så måsta vi dels hålla reda på ljusstyrkan<br />
i lumen, lm, samt färgtemperaturen, mätt<br />
i Klevingrader, för att få en maximalt bra<br />
lampa för det ändamål vi vill ha. Energimyndighteten<br />
har en bra ljusguide, ett A4blad,<br />
som är ett bra hjälpmedel för att hitta<br />
den bästa ljuskällan för till exempel allmän-,<br />
arbets-, säng- eller fönsterbelysning. Energimyndigheten<br />
har också tagit fram en app,<br />
Lampguiden, som gratis kan laddas ner till<br />
din smartphone. Med den kan man enkelt<br />
hitta ett bra alternativ för den glödlampan<br />
man vill ersätta.<br />
Ljusguiden finns hos alla energi & klimatrådgivare<br />
i länen, och du kan enkelt få<br />
ett exemplar om så önskas, kontakta energi<br />
& klimatrådgivaren i din kommun.<br />
En gammal 125 (150) W kvicksilverlampa.<br />
En ny 40 W induktionslampa.
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WYXZ-län Annons<br />
<strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong> 09
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WYXZ-län Annons<br />
10 <strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong>
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
Tema: BeLySning<br />
tänk nytt – tänk Lumen glöm watt!<br />
Vi är vana att titta efter lampans watt-tal<br />
när vi ska köpa ny lampa. Watt anger lampans<br />
elektriska effekt och säger inte något<br />
om hur mycket ljus som den ger. Vad vi har<br />
gjort är att vi vant oss med att veta ungefär<br />
hur mycket ljus man får av en glödlampa i<br />
olika watt intervaller. Nu kommer det massor<br />
av belysningar där vår gamla bild inte är<br />
relevant längre eftersom de nya lamporna<br />
och lysrören har avger mera ljus med mindre<br />
effekt. Därför är det viktigt att även titta<br />
på ljusflöde, färgtemperatur och färgåtergivning.<br />
Information om detta finns på<br />
lampans förpackning.<br />
Ljusflödet<br />
Ljusflödet mäts i lumen (lm) och talar om<br />
hur mycket ljus lampan ger. Tabellen visar<br />
vilka lumental som motsvarar vanliga glödlampors<br />
ljusflöde.<br />
Färgtemperatur mäts i Kelvin (K) och<br />
beskriver hur varmt eller kallt ljuset från<br />
lampan upplevs.<br />
Färgåtergivning<br />
Vilket kan förklaras med ljusets förmåga<br />
att återge färger på ett naturligt sätt, anges<br />
i Ra. Dagsljus och halogen-lampor har<br />
Ra = 100. För allmänbelysning bör du inte<br />
välja en lampa med Ra under 80.<br />
På sikt kommer LED-lampor, lysdiodlampor<br />
att bli det mest energieffektiva alternativet<br />
för belysning. LED håller myck-<br />
et länge och använder bara en femtedel av<br />
den energi en glödlampa använder för att<br />
ge motsvarande ljus.<br />
LED-belysning är små, punktformade<br />
ljuskällor, som använder optiska linser för<br />
att styra riktningen på ljuset. Tekniken utvecklas<br />
mycket snabbt och allt bättre produkter<br />
kommer ut på marknaden. LED<br />
har fort-farande vissa begränsningar som<br />
bra alternativ till starkare lampor. Ljusstarka<br />
LED-lampor är än så länge väldigt dyra,<br />
liksom lampor med bra färgåtergivning och<br />
färgtemperatur. LED har många fördelar:<br />
• Lamporna är betydligt mer energieffektiva<br />
än glödlampor.<br />
• De tänds direkt och är dimbara.<br />
• De håller upp till 50 gånger längre än en<br />
glödlampa.<br />
• LED avger varken UV eller IR-strålning<br />
och kan därför användas till att belysa<br />
ljus- känsliga föremål, till exempel<br />
på muséer.<br />
• Det finns armaturer med integrerade<br />
lysdioder som gör det möjligt att växla<br />
färg- temperatur efter behov.<br />
• LED innehåller inget kvicksilver.<br />
Från kristallkronor till<br />
gatlampor<br />
Lysdioder har länge använts som indikatorlampor<br />
på elektriska apparater. Nu används<br />
LED alltmer i allmänbelysning. Det är än<br />
så länge vanligast på kontor och allmänna<br />
platser men blir vanligare i hemmen. Eftersom<br />
LED har en lång livslängd är det intressant<br />
att använda i gatubelysning.<br />
Några användningsområden är:<br />
• Som ersättning för glöd- och halogenlampor.<br />
• Små kronljus, exempelvis för lampetter<br />
och ljuskronor.<br />
• Ljusslingor, till exempel julgrans-belysning.<br />
• Informationsskyltar, signal- och nödbelysning.<br />
• Trafiksignaler.<br />
Ställ krav på lampan<br />
För att säkerställa att bra produkter finns<br />
på marknaden är det viktigt attställa krav på<br />
de ljuskällor du köper. Om beskrivningen<br />
på lampans förpackning inte stämmer med<br />
hur lampan verkligen fungerar bör du lämna<br />
tillbaka den till handlaren. Dessutom bör<br />
du som konsument kunna prova lampan i<br />
butiken så att du får en uppfattning om ljusflöde<br />
och färgtemperatur.<br />
Källa energimyndigheten<br />
LjuSFLöde<br />
effekt glödlampa (W) Ljusflöde (lumen, lm)<br />
Lysrörslampor Halogenlampor Lysdiodslampa<br />
(lågenergilampor) (LED)<br />
15 125 119 136<br />
25 229 217 249<br />
40 432 410 470<br />
60 741 702 806<br />
75 970 920 1055<br />
100 1398 1326 1521<br />
150 2253 2137 2452<br />
200 3172 3009 3452<br />
<strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong> 11
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
Tema: Företag<br />
Flisficka med tak som kan fällas upp.<br />
Nya fastbränslepannan, Fröling Turbomat<br />
220 kW.<br />
Fakta<br />
Fastbränslepanna Fröling Turbomat<br />
220 kW, pannan tillverkas i Österrike.<br />
Flisficka med förråd som rymmer 80<br />
m 3 flis, byggd av HeaB, Hudiksvalls<br />
entreprenad aB.<br />
Henrik Flodins Åkeri aB, Ilsbo,<br />
levererar flisbränslet som mellanskog<br />
tillhandahåller. Det är bränsle från<br />
skogen, en blandning av björk, tall och<br />
gran, som levereras. 40 m 3 flis levereras<br />
var 3:e vecka under eldningssäsong.<br />
Flisen kostar hemkörd 225 kr/m 3<br />
(stjälpt mått), inklusive moms.<br />
Omräknat till ett pris per kWh, efter<br />
panna, med hänsyn till pannverkningsgrad,<br />
kostar bränslet cirka<br />
25–30 öre/kWh. Det är väsentligt lägre<br />
pris än för både elvärme (1,10 kr/kWh)<br />
och olja (15.000 kr/m 3 eller ungefär<br />
2,10 kr/kWh). Priset är till och med<br />
konkurrenskraftigt gentemot bergvärme<br />
och fjärrvärme.<br />
Tommy räknar med en återbetalningstid<br />
på högst 4–5 år för anläggningen,<br />
jämfört med fortsatt oljeeldning. Det<br />
har naturligtvis kostat en hel del i<br />
investering, pannan med skruvmatningar<br />
800 000 kr + moms, flisfickan<br />
150 000 kr + moms. I stället för 40 m 3<br />
olja kommer ungefär 400 m 3 flis att<br />
eldas under 1 år.<br />
12 <strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong><br />
Huvudentrén till XYZ-Maskin.<br />
Lönsam lösning<br />
med fliseldning<br />
valet av bränsle för att värma sitt hus blir viktigare för varje dag med allt högre<br />
kostnader för uppvärmning, både för mindre och större fastigheter.<br />
ligger huset i tätorten har man ofta möjlighet att ansluta till fjärrvärme, eller<br />
om det inte är möjligt så investerar många i en värmepump ytjordvärme eller<br />
bergvärme. men hur gör man om man äger en större fastighet, och inget av<br />
dessa alternativ är tillgängliga?<br />
Strax norr om Hudiksvall, Hallstaåsvägen<br />
någon kilometer från centrum,<br />
har vi besökt en större affärsbyggnad, där<br />
XYZ Maskin & Trädgård AB hyr en affärslokal,<br />
och tittat på hur de har löst sin<br />
uppvärmning.<br />
Byggnaden har hela 3 500 m 2 uppvärmd<br />
yta fördelat på två våningsplan. Fastigheten<br />
ägs av Tommy Ersgård genom egna bolaget<br />
Ersgårds Fastighetsförvaltning AB. Tommy<br />
är anställd hos XYZ Maskin där han arbetar<br />
som säljare. I byggnaden finns flera andra<br />
verksamheter, lokaler hyrs ut till Skytteklubben,<br />
Yrkesakademin, CUL :s utbildning<br />
i fiberoptik, och Form och Figur träningslokal.<br />
När tommy tog över fastigheten 2008<br />
hade den en dyr uppvärmning, med en årsförbrukning<br />
på 40 m 3 eldningsolja. Att fortsätta<br />
med olja var uteslutet av både miljömässiga<br />
och ekonomiska skäl. Men det<br />
skulle dröja ända till 2011 innan Tommy<br />
hittade en lösning problemet.<br />
När Tommy funderade över värmesystem<br />
gjorde han som många gör, undersökte<br />
möjligheterna att ansluta till fjärrvärme, eller<br />
alternativt att investera i en bergvärmeanläggning.<br />
Men det blev problem att lösa<br />
uppvärmningen med båda alternativen.<br />
Fjärrvärmebolaget i Hudiksvall, Värmevärden,<br />
var inte särskilt intresserade av att<br />
dra fram fjärrvärmekulvert till fastigheten,<br />
skulle kosta väldigt mycket trots att det inte<br />
är så lång sträcka. Alternativet med bergvärme<br />
blev också omöjligt eftersom fastigheten<br />
ligger inom skyddsområde för vattentäkt,<br />
varifrån Hudiksvalls stad får sin vattenförsörjning<br />
ifrån.<br />
Tommy började se sig om efter andra<br />
lösningar. Han tog också kontakt med<br />
energi rådgivaren i Hudiksvalls kommun,<br />
och kom så småningom fram till att fliseldning<br />
kunde vara ett bra alternativ. Tommy<br />
gjorde studiebesök på några pannanläggningar,<br />
och tog också in anbud på installationerna.<br />
Det blev till sist ett företag i Edsbyn,<br />
Processtek J Johansson AB, som fick<br />
göra installationerna i pannrummet.<br />
Den nya flispannan installerades i<br />
pannrummet och ersätter en av två oljepannor.<br />
Den oljepanna som finns kvar används<br />
endast som reserv, och kan också behövas<br />
som tillskottsvärme under riktigt kalla<br />
vinterdagar. För att få till ett bränslelager<br />
krävdes dock en tillbyggnad, en flisficka har<br />
gjorts i en tillbyggnad på källarplanet och i<br />
anslutning till pannrummet.<br />
Tommy och fastighetsskötaren Lasse<br />
Ring berättar, att det knappast har varit<br />
några driftstörningar alls, sedan anläggningen<br />
togs i drift. Installatörsfirman Processtek<br />
J Johansson som specialiserat sig på<br />
att bygga och supporta biobränsleanläggningar<br />
som storleksmässigt är större än för<br />
energikartläggningscheckar är ett ekonomiskt<br />
stöd från energimyndigheten<br />
Stödet kan sökas till och med 2014<br />
och täcker 50% av kostnaden för energikartläggningen,<br />
upp till maximalt 30 000<br />
kronor. Det gäller företag som använder<br />
mer än 500 MWh energi per år.<br />
Som energi gäller: el, fjärrvärme, flis<br />
och pelletseldning, olja, gas samt egna fordons<br />
drivmedel.<br />
Stödet gäller också lantbruk med minst<br />
100 djurenheter även om de har mindre energiförbrukning<br />
än 500 MWh.<br />
Företag som äger byggnader som enligt<br />
lag ska ha en energideklaration kan enbart<br />
få stöd om energideklarationen redan är genomförd<br />
för dessa byggnader.<br />
Så här går det till:<br />
Ansökan kan göras direkt på Energimyndighetens<br />
Ekanal: https://www1.stem.se/<br />
etjanster/default.aspx<br />
1. Ansök om behörighet i Ekanalen och gör<br />
en ansökan om EnergiKartläggnings<br />
Checkar.<br />
2. Invänta beslut och begär en offert från<br />
en energikonsult som sedan gör en kartläggning<br />
som underlag för en energi<br />
plan som rapporteras in via Ekanalen.<br />
3. När Energimyndigheten godkänner planen<br />
betalas pengarna ut.<br />
4. En slutrapport lämnas in via Ekanalen.<br />
Steg 1–3 tar cirka 2–6 månader. Steg 4 inom<br />
2–3 år.<br />
Fram till oktober <strong>2012</strong> har sammanlagt<br />
cirka 600 företag i landet och 70 stycken<br />
i WXYZlänen sökt stöd för att kartlägga<br />
energianvändningen sin verksamhet vilket<br />
innebär att det finns en hel del pengar kvar<br />
i potten att utnyttja.<br />
Fastighetsägaren Tommy Ersgård, som är mycket nöjd med<br />
värmeanläggningen.<br />
villor, upplever de som mycket kunnig och<br />
serviceinriktade.<br />
Pannan har eltändning, automatisk uraskning,<br />
självrengörande roster. Den kan<br />
ställas om för eldning med andra biobränslen,<br />
spån och pellets. Pannan har en sugande<br />
fläkt, keramisk eldstad inbyggd i pannan<br />
dit flisbränslet transporteras med skruv.<br />
Förbränningen och styrningen av luft till<br />
förbränningen regleras med lamdastyrning.<br />
Det ger en hög verkningsgrad som är bra<br />
för miljön, med lite partikelutsläpp och en<br />
låg bränsleförbrukning. På en väggmonterad<br />
reglercentral i pannrummet med dator<br />
kan man övervaka och styra pannan. Om<br />
något blir fel så larmar styrsystemet. Man<br />
måste hålla lite kontroll på bränsleleveranserna<br />
så att det inte följer med stenar och<br />
annat som kan fastna i skruvmatningen.<br />
Pannan togs i drift februarimars<br />
<strong>2012</strong>, har inte gått ett år ännu, och har hittills<br />
fungerat till full belåtenhet. Oljepannan<br />
har inte använts. Flispannan har varit i<br />
drift även sommartid, pannan kan regleras<br />
ned effektmässigt så den kan köras med låg<br />
last, men för optimal drift funderar Tommy<br />
på att investera i en ackumulatortank.<br />
Sammantaget är Tommy mycket nöjd<br />
med anläggningen, och en som i det här<br />
fallet välgjord flisanläggning är helt klart<br />
ett både lättskött och framförallt lönsamt<br />
alternativ.<br />
För mer information<br />
kontakta ditt<br />
oberoende regionala<br />
energikontor:<br />
Gävle Dala Energikontor<br />
magnus Olander 026-65 02 60,<br />
magnus.olander@gde-kontor.se<br />
Jämtlands Läns Energikontor<br />
Jimmy anjevall 063-14 65 93,<br />
jimmy.anjevall@regionjamtland.se<br />
Energikontor Västernorrland<br />
Håkan Grundel 0611-55 78 66,<br />
hakan.grundel@y.komforb.se
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
Spara energi i flerfamiljhus?<br />
Hur skall man göra för att få ned<br />
energi kostnaden? Vad skall man tänka på,<br />
vad skall man leta efter och vad bör man<br />
börja med? Detta är frågor som bostadsrättsföreningar<br />
och hyresfastighetsägare<br />
funderar på, men många vet inte hur eller<br />
var man ska g till väga eller vem man ska<br />
rådfråga. En bra start är att kontakta kommunens<br />
energi- och klimatrådgivare, som<br />
kan hjälpa er att komma in på rätt väg.<br />
Här kommer några enkla råd på vad som<br />
man kan börja med:<br />
Klimatskalet: Husets kläder (tak, golv,<br />
väggar, dörrar och fönster). Varje springa är<br />
en förlustkälla, så det gäller att hålla tätt.<br />
Glöm inte vindsdörren, luckan till yttertaket,<br />
portarna i varmgaraget, luftintagen<br />
i källaren, balkongdörren. Otätheter går<br />
att upptäcka genom att göra en rundvandring<br />
en kall vinterdag och känna med handen<br />
efter drag och kyla. För en noggrannare<br />
kontroll kan man använda termofotografering.<br />
Ett tätare hus ger lägre energikostnader<br />
och mindre drag. Tilläggsisolering bör<br />
man tänka på om man har en vind som inte<br />
används som förråd.<br />
Värme: Ojämn värme mellan lägenheter<br />
kan bero på obalans i värmesystemet och<br />
en injustering är nödvändig för att återställa<br />
rätt värmeanvändning. Det är inte enkelt<br />
men man får en energibesparing 7–20%<br />
och nöjdare boende.<br />
Äldre pumpar kan behöva en översyn,<br />
nya pumpar är betydligt energieffektivare,<br />
under ett år kan minskningen av elanvändning<br />
vara hela 50%.<br />
Kom också ihåg att en meter oisolerad<br />
ledning avger lika mycket energi som en radiator<br />
(element). Så se till att isoleringen på<br />
rören inte är trasiga!<br />
Tappvatten: Mätning av inkommande<br />
kallvatten finns oftast men hur mycket<br />
av detta blir varmvatten? Det är enkelt att<br />
mäta genom att installera en kallvattenmätare<br />
på ledningen till varmvattenberedningen.<br />
Däremot är det svårare att mäta den individuella<br />
förbrukningen på äldre hus.<br />
Nya snålspolande kranar har en bättre<br />
funktion idag än de gamla som bara ströp vattenflödet.<br />
I dag är det svårt att uppleva skillnaden<br />
mellan en snålspolande och en ”vanlig”,<br />
men besparingen kan uppgå till 40%.<br />
Kom ihåg att en droppande kran läcker<br />
bort cirka 20 kubikmeter vatten på ett<br />
år, om det är varmvatten motsvarar det<br />
1 100–1 400 kr/år.<br />
Ventilation: En hel del värme behövs<br />
för ventilationen. Den luft man suger ut ersätts<br />
med ny luft utifrån som också ska värmas<br />
upp, detta glömmer många. Om man<br />
installerar återvinning på frånluften så får<br />
man minst en reduktion på uppvärmningen<br />
av uteluften med 70%.<br />
Med dagens effektiva och reglerbara<br />
fläktar kan man minska elanvändningen<br />
med 20–50%.<br />
Belysning: Här händer det mycket och<br />
glödlampan är borta. Om det är svårt att<br />
hitta en lämplig ersättare åt den gamla<br />
glödlampan så be att få låna hem olika lampor<br />
för att testa ljusstyrka och sken. Med<br />
närvarogivare kan man styra användningen<br />
av ljus så att det inte står på i onödan.<br />
Tvättstugan: Här har det skett mycket<br />
de senaste åren både med avseende på<br />
vatten- och energianvändning. Genom att<br />
byta ut maskinparken kan man minska kostnaderna<br />
med 50–75% samtidigt som det<br />
går fortare att tvätta.<br />
Debitering av energi: Det skall löna<br />
sig att spara men tyvärr är det svårt att installera<br />
individuella mätare i efterhand.<br />
För elen har man oftast enskilda mätare<br />
för lägenheterna och gemensamhetslokaler<br />
för huset. Här kan det vara värt att<br />
titta på ETT abonnemang för hela fastigheten.<br />
Detta kan ge ett totalt lägre nätabonnemang<br />
och en bättre förhandlingssits<br />
mot elbolagen. Man skall däremot ha<br />
kvar mätarna i lägenheterna för att fördela<br />
kostnaderna rätt.<br />
Värmen är svårare att mäta och debitera<br />
eftersom man inte bör straffa någon för att<br />
huset är dåligt isolerat och man bor i gavellägenheten<br />
på bottenplanet. Däremot bör man<br />
få betala om man vill ha en högre temperatur<br />
i lägenheten än den som rekommenderats.<br />
Vill du veta mer? Ytterligare information<br />
kan man hitta på enerigmyndighetens<br />
hemsida, www.energimyndigheten.se,<br />
till exempel skriften ”BRF Energieffektiv”.<br />
Där hittar man också telefonnummer till den<br />
kommunale energi- och klimatrådgivaren<br />
samt länkar till andra nyttiga hemsidor. Om<br />
man är intresserad att jämföra sin fastighet<br />
mot andra så kan man även hitta statistik här.<br />
TänK på aTT<br />
• När ni gör Obligatorisk Ventilations<br />
Kontroll, OVK eller en Energideklaration<br />
så följ med besiktningsmannen<br />
och få ovärderlig information under<br />
besiktningen.<br />
• En grads sänkning av rumstemperaturen<br />
ger ungefär 5% mindre värmekostnader.<br />
Termostaterna på radiatorerna/elementen<br />
har en livslängd på<br />
15-20 år. Termostaterna kan inte göra<br />
så att det blir varmare i lägenheten,<br />
den minskar värmetillskottet när det<br />
blir för varmt i rummet.<br />
• Motorvärmarna kan vara en stor<br />
kostnad för fastigheten. Detta beroende<br />
på typ av motorvärmare och hur<br />
de används.<br />
• Kom ihåg att göra ett aktivt elval<br />
och undvik ”tillsvidareabonnemang”,<br />
under sommaren <strong>2012</strong> var<br />
detta avtal 40% högre än<br />
ett rörligt elavtal.<br />
• Kom ihåg att<br />
kontrollera abonneradsäkringsavgift<br />
efter att ni<br />
har gjort åtgärder,<br />
det kan bli någon<br />
tusenlapp till<br />
om året att göra<br />
annat för.<br />
Berners letar energitjuvar<br />
– vinst för klimat och ekonomi<br />
genom att hitta energitjuvar är det ofta möjligt att minska företagets energikostnader<br />
med 10–20% och därmed öka företagets vinst, samtidigt som klimatpåverkan minskar.<br />
bilföretaget berners i Östersund är ett bra exempel.<br />
Kelmert Wiktorsson är ansvarig för<br />
Berners fastigheter i Östersund, Härnösand<br />
och Sundsvall. Bara i Östersund uppgår lokalytan<br />
till cirka 12 000 m 2 .<br />
– Våra kostnader för el och fjärrvärme i<br />
Östersund uppgår till ungefär två miljoner<br />
kronor per år. Kostnaderna har ökat i takt<br />
med att energipriserna stigit samtidigt som<br />
vi utökat våra lokaler. Vi kände därför att<br />
det var dags att se över vår energisituation,<br />
berättar Kelmert.<br />
I början av <strong>2012</strong> sökte Berners stödet<br />
till energieffektivisering som kallas energikartläggningschecken.<br />
Stödet delfinansierar<br />
en energikartläggning som dels visar<br />
hur företagets energianvändning fördelas<br />
i verksamheten, dels innehåller förslag till<br />
energieffektiviseringsåtgärder. Sammantaget<br />
ska kartläggningen vara ett beslutsun-<br />
derlag för att optimera företagets energianvändning.<br />
– Under sommaren har en konsult kartlagt<br />
vår energianvändning. Han har gjort<br />
mätningar på ventilations- och värmesystem,<br />
tittat på status hos klimatskal och kompressorer<br />
med mera. Utifrån detta har han<br />
sammanställt en lista med förslag till lämpliga<br />
och kostnadseffektiva åtgärder, säger<br />
Kelmert.<br />
Resultatet av kartläggningen som presenterades<br />
i augusti visar att Berners, via investeringar<br />
med en återbetalningstid som<br />
varierar mellan några månader och fyra år,<br />
kan minska energianvändningen med ca<br />
400 000 kWh per år. Det motsvarar 14%<br />
och minskade energikostnader med cirka<br />
400 000 kr per år.<br />
– Det handlar blad annat om att rengöra<br />
batterier, justera luftflöden och nya aggregat<br />
för värmeåtervinning. En del åtgärder<br />
har vi redan börjat genomföra. När vi rapporterar<br />
till Energimyndigheten kommer<br />
vi också att sammanställa en mer långsiktig<br />
energiplan. På sikt är det fullt möjligt<br />
att minska energianvändningen med mer är<br />
20%, säger Kelmert Wiktorsson.<br />
Kelmert berättar vidare att en viktig del,<br />
både på kort och lång sikt, kommer att vara<br />
att involvera de anställda så att de stänger<br />
portar snabbare, stänger av maskiner som<br />
inte används och liknande.<br />
– I slutändan handlar det om att alla bidrar<br />
till att frigöra resurser som kan användas<br />
för att utveckla och stärka företagets<br />
ekonomi samtidigt som vi minskar företagets<br />
miljöpåverkan, avslutar Kelmert.<br />
Funderar<br />
du på att<br />
leverera<br />
värme åt<br />
andra?<br />
åt industriområdet, ett bostadsområde,<br />
eller en gemensam värmeanläggning<br />
i byn för flera fastigheter<br />
och verksamheter – då kan det<br />
finnas hjälp att få. I Dalarna och Gävleborg<br />
driver Lantbrukarnas Riksförbund<br />
ett EU projekt – Energilots 2.0.<br />
Projektet syftar bland annat till att<br />
hitta ökad lönsamhet, ökat entreprenörskap<br />
och ökat kunskapsläge inom<br />
förnybar energi och energieffektivisering.<br />
Är du landsbygdsföretagare<br />
eller kanske lantbrukare så tillhör du<br />
dom som man vill nå. Kanske kan det<br />
vara så att man som enskild eller tillsammans<br />
både kan driva en pannanläggning<br />
i byn och kanske också leverera<br />
bränslet.<br />
Projektet kommer att ha tre pannrumsträffar<br />
där alla som är intresserade<br />
är välkomna. Utifrån intresse<br />
kommer sen grupper eller objekt att<br />
bildas för att gå vidare och få mera<br />
kött på benen.<br />
Projektet erbjuder lotsning till experter<br />
och affärsmodeller, en trolig<br />
fortsättning kan vara att försöka skapa<br />
ett nätverk av intressenter, som sedan<br />
kan utvecklas vidare i kurser, seminarier<br />
och studieresor med intressanta<br />
närvärmelösningar – både ur producentperspektiv<br />
och kundperspektivet.<br />
Projektet riktar sig både till medlemmar<br />
och icke-medlemmar i LRF,<br />
det viktiga är att man har verksamhet<br />
på landsbygden med de gröna näringarna<br />
som bas.<br />
Välkommen att anmäla dig<br />
till någon av pannrumskvällarna eller<br />
anmäla ditt intresse av projektet till<br />
projektledaren för LRF Energilots 2.0<br />
Christian Blanck. Telefon 026-24 59 73,<br />
e-post: christian.blanck@lrf.se.<br />
pannrumsträffar – närvärme<br />
Dag Tid Plats<br />
28/11 19:00 Sollerön<br />
5/12 Hudiksvall<br />
12/12 19:00 Österfärnebo<br />
FaKTa<br />
närvärme<br />
Närvärme innebär ett litet lokalt<br />
fjärrvärmenät mellan två eller<br />
fler fastigheter, det kan vara<br />
villor, företag och skolor men<br />
färre kunder än för fjärrvärme.<br />
Värmen kan produceras med<br />
sol och bioenergi, men också<br />
med fjärrvärmepumpar eller<br />
andra sätt. Det blir effektivare<br />
och ofta billigare än enskild<br />
uppvärmning för varje fastighet,<br />
men närheten mellan husen<br />
är avgörande.<br />
<strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong> 13
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
Tema: Företag<br />
Hjälp till våra<br />
landsbygdsbutiker<br />
I Jämtlands län startade Energikontoret<br />
i ett informationsprojekt<br />
hösten <strong>2012</strong>, ”Energieffektivisering<br />
i landsbygdzbutiker”. Länsstyrelsen<br />
i Jämtlands län delfinansierar detta<br />
projekt.<br />
Länsstyrelsen har från 2011 till och<br />
med 2013 fått extra pengar från regeringen<br />
att fördela till stöd för kommersiell<br />
service. De butiker som söker bidrag<br />
från Länsstyrelsen kan få minst<br />
50% i bidrag för de investeringar de<br />
vill göra. Projektet är till för att hjälpa<br />
de butiker som kan få pengar att energieffektivisera,<br />
att på ett bra sätt få information<br />
om vad de kan göra.<br />
Trenden inom livsmedelshandeln<br />
är att andelen kylda och frysta varor<br />
ökar. 40–50% av en butiks elanvändning<br />
går till förvaring av kylda<br />
och frysta livsmedel.<br />
Exponeringen av varor<br />
för att öka försäljningen<br />
prioriteras högt och<br />
kyl- och frysdiskarna<br />
har hitills konstrueras<br />
med allt större öppna<br />
ytor. Fem meter kyldisk<br />
kan dra lika mycket el som ett elvärmt<br />
småhus (cirka 20 000 kWh per år).<br />
Upplägget för projektet är<br />
följande, vi samlar in uppgifter från<br />
alla butiker om nuvarande energiförbrukning,<br />
gjorda eller planerade<br />
förändringar som rör energiförbrukningen.<br />
Vi skickade ut inbjudan till<br />
alla cirka 110 livsmedelaffärer i länet<br />
att delta i detta projekt. Även de som<br />
inte kan få stöd från Länsstyrelsen<br />
bjöds in. De stora affärerna kan säkert<br />
göra större energieffektiviseringar<br />
utan stöd då de har större volymer än<br />
en liten landsbygdsbutik och därmed<br />
större omsättning och större vinster.<br />
Sedan vi samlat in dessa grunduppgifter<br />
planerade vi träffar där<br />
alla butiker bjöds in. Under den träffen<br />
där Länsstyrelsen och vi energi-<br />
& klimatrådgivare medverkade fick<br />
butikerna förbereda sig inför nästa<br />
träff ute i butikerna, då vi tillsammans<br />
med konsulter besökte butikerna<br />
för att göra en energikartläggning.<br />
En energikartläggning visar affärens<br />
förbrukning av energi och hur den<br />
fördelas mellan frys- och kyldiskar,<br />
uppvärmning, belysning, ventilation<br />
med mera.<br />
Kartläggningen visade vilka åtgärder<br />
som vad lämpliga att göra. Ett<br />
handlingsprogram för butiken togs<br />
fram som underlag för ansökan om<br />
bidrag hos länsstyrelsen.<br />
till hösten 2013 kommer vi sprida<br />
information om resultat och goda<br />
exempel. Våra mål är att elförbrukningen<br />
i butikerna ska minska och deras<br />
möjlighet att överleva ökar. Butikerna<br />
på landsbygden har en stor betydelse<br />
för landsbygdens fortlevnad<br />
och det sociala livet på landet.<br />
Energikontoret i Örebro arbetar<br />
med att hjälpa handlare. De har gett<br />
ut en broschyr som på ett bra sätt kan<br />
påbörja arbetet, ”En klok handlare”.<br />
Den ger också tips på vad man kan<br />
göra och vad hur man går vidare.<br />
Vill ni läsa broschyren, kontakta<br />
din energi- och klimatrådgivare så<br />
hjälper vi dig att få tag på den.<br />
14 <strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong><br />
industriområdet som<br />
gassar sig i solen<br />
det är en solig höstdag i ett industriområde i smedjebacken. solen är inte bara till glädje för<br />
dem som solar näsan på en parkbänk, utan också för de företag som idag får sin uppvärmning<br />
från solpanelerna på taket ovanför.<br />
ingemar löf slår ut med armarna mot industriområdet runt omkring.<br />
– min vision är att vi gunnarsområdet ska vara helt fritt från olja och el för uppvärmning.<br />
Löf är en erfaren företagare, företaget<br />
inom pumpar och motorer har han haft<br />
minst lika länge som sitt intresse för effektiv<br />
teknik och energivinster. Förutom sitt<br />
eget företag äger han också Bävergläntans<br />
fastighet AB som hyr ut lokaler i samma hus<br />
till sex företag. Huset har länge varit försörjt<br />
med bioenergi, och när den 30 år gamla<br />
pannan började bli ålderstigen var det självklart<br />
att satsa på en ny modern anläggning<br />
med effektivare styrning och reglering.<br />
I samma veva hade bensinmacken i kvarteret<br />
bredvid börjat kolla på alternativ för<br />
förnybar energi för uppvärmning. När också<br />
det nystartade varuhuset var intresserade<br />
av köpa värme stod det klart att det fanns<br />
tillräckligt intresse för att kunna bygga och<br />
driva ett närvärmenät i Gunnarsområdet.<br />
Närvärme kallas ett lokalt värmenät med<br />
färre kunder och kortare avstånd än fjärrvärme.<br />
Under februari 2008 beställdes en<br />
ny flispanna, och den första oktober samma<br />
år startades pannan och fem kunder kunde<br />
få lokalt producerad förnybar värme.<br />
redan från början fanns tankarna på<br />
att komplettera flispannan med solpaneler.<br />
Under sommarmånaderna då företagen<br />
gör av med lite värme gick pannan på<br />
låg effekt, med dålig förbränning och mer<br />
rök som följd. En annan lösning för värmeproduktion<br />
under somrarna var nödvändig.<br />
Valet föll på kombisolpaneler som producerar<br />
både värme och el. Det statliga solcellsstödet,<br />
ett bidrag på halva kostnaden<br />
för solcellerna, gjorde det möjligt. Energi-<br />
och klimatrådgivaren i kommunen, Kerstin<br />
Angberg-Morgården, var till stor hjälp<br />
både med att söka bidraget, och med att ge<br />
opartisk information till de företag och andra<br />
som var intresserade av att ansluta sig<br />
till närvärmenätet. Med hjälp av konsulter<br />
och tidigare års erfarenhet gick det enkelt<br />
att få reda på hur stora solpaneler som behövdes.<br />
Nu tronar tjugo stycken solfångare,<br />
var och en tio kvadratmeter stor, på taket.<br />
Den installerade effekten är för elproduktion<br />
20 kW och värmeproduktion 80 kW.<br />
En lärdom som Ingemar dragit är att man<br />
ska ha ett förhandskontrakt där de som är intresserade<br />
får förbinda sig att vara med. Det<br />
fanns ett intresse för närvärme hos flera företag,<br />
som sedan inte tog steget att vara med.<br />
– Inget är säker förrän det är påskrivet,<br />
det var ett misstag att inte ha skriftliga kontakt<br />
med intresserade kunder.<br />
Med färre kunder än beräknat är det svårare<br />
att få satsningen att gå ihop. Det finns<br />
ingen anställd personal som sköter anläggningen,<br />
utan Ingemar sköter den själv vilket<br />
gör att det går runt ekonomiskt. I gengäld<br />
klarar sig företagen som ingår i närvärmenätet<br />
helt utan olja för uppvärmning<br />
Landshövding Maria Norrfalk och Ingemar Löf.<br />
och varmvatten, vilket sänker energikostnaderna<br />
framöver. Till flispannan används flis<br />
från ett sågverk ett par kilometer bort, det<br />
är alltså lokal energi lika mycket som det är<br />
förnybar energi.<br />
Fakta<br />
kombisolfångare:<br />
PVT-modellen producerar solvärme<br />
upp till 75°C och solel, 230 V. Genom<br />
att fokusera ljuset på högeffektiva<br />
solceller genereras varmvatten och<br />
elektricitet i samma system. Kombisolfångare<br />
av den typ som beskrivs i<br />
artikeln är anpassade för större byggnader,<br />
industrier och verksamheter<br />
med stora energibehov året om.
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
FÖRETAGSMARKNAD<br />
FRÅN VÄNSTER<br />
MEDIESÄLJARE:<br />
TOM LAX<br />
EVA ERIKSSON<br />
FREDRIK DAHLGREN<br />
Fågel, sk eller mitt emellan?<br />
Hur hittar du fram till dina kunder? Våra kanaler innebär många möjligheter för dig som annonsör.<br />
Tillsammans med din kunskap skapar vi den insikt du behöver för att på bästa sätt kommunicera till<br />
rätt målgrupp, vid rätt tidpunkt, på rätt sätt och i rätt kanal. Med hjälp av oss säljare hos Mediehuset<br />
ST kan du bland annat kommunicera med vår publik dygnet runt, 7 dagar i veckan i morgontidningen,<br />
på webben, i radion eller mobilen.<br />
VI GUIDAR DIG TILL DIN KUND!<br />
FREDRIKS MEDIEINFO<br />
Mediehuset ST, 851 72 Sundsvall. Besök: Badhusparken 1. Vxl ST 060-19 70 00. DB 66 35 00. st.nu | dagbladet.se<br />
T I D N I N G • R A D I O • W E B B • D I R E K T R E K L A M<br />
<strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong> 15
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
Tema: Elproduktion<br />
Staffan, Karin och Anders framför uthuset med solcellsanläggningen på taket.<br />
karin och staffan satsar på att<br />
sänka elförbrukningen<br />
1986 flyttade karin och Staffan in<br />
i sitt hus i Djupvik, öster om Söderhamn.<br />
Huset har anor från 1800-talet, och har<br />
fungerat som lönekontor åt sågverket som<br />
låg en bit bort. Inne är det högt i tak, som det<br />
brukar kunna vara i gamla hus. Tre kakelugnar<br />
plus en vedspis finns kvar sen förr, men<br />
på uthustaket ligger den senaste energiinvesteringen:<br />
solcellsanläggningen.<br />
–Tio solcellspaneler på sammanlagt 2,3<br />
kilowatt ligger på taket, berättar Staffan.<br />
På frågan varför de valde solceller framför<br />
solfångare (som producerar varmvatten<br />
istället) svarar han att huset inte har vattenburen<br />
värme, och att de valde att satsa på att<br />
sänka elförbrukningen istället. Anläggningen<br />
har bara varit igång i tre månader, så det<br />
är lite tidigt att säga vad den har för effekt<br />
på elräkningarna än. Men det märks redan<br />
att de gör skillnad.<br />
– Ju fler som kan bli egna små producenter,<br />
desto bättre, säger Karin.<br />
tillsammans är de också aktiva i<br />
gruppen Omställning Söderhamn, som<br />
vill främja närodlade livsmedel och vill<br />
verka för en mer lokal ekonomi. Att de lever<br />
som man lär syns också i deras trädgård.<br />
Där växer det potatis, morötter,<br />
äpplen, björnbär, plommon, ärter, vindruvor<br />
och mycket mera. Man funderar<br />
om det vore lättare att skriva vad de inte<br />
odlar. Jorden i trädgårdslandet nedanför<br />
huset är alldeles kolsvart och full av<br />
kolbitar.<br />
16 <strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong><br />
– På sågverkstiden satte de upp kolmilor<br />
här och kolade rester från sågen, berättar<br />
Karin. Och vid husknuten står en mjärde,<br />
som de fångar abborre i.<br />
– Jag växte upp i Boden, och där fiskade<br />
pappa ofta abborre i Råneå skärgård,<br />
norr om Luleå. Sedan rökte vi den på enris.<br />
Gott om ben, men fruktansvärt gott. Jag har<br />
byggt en egen rök här på gräsmattan, fortsätter<br />
hon. Min pappa är nog anledningen<br />
till att jag tänker så mycket på naturen och<br />
miljön som jag gör. För oss känns det självklart<br />
att satsa på egen el. Speciellt med tanke<br />
på hur vår miljö mår idag. Den 22 augusti<br />
i år hade vi konsumerat så mycket resurser<br />
som världen klarar av att producera<br />
under ett år. Allt vi förbrukar efter det och<br />
fram till nyår är överkonsumtion. Ungefär<br />
som att ett företag spräcker sin budget.<br />
när de flyttade in 1986 förbrukade huset<br />
cirka 40 000 kilowattimmar per år. Men<br />
mycket har hänt sedan dess. Huset har tillläggsisolerats,<br />
fått nya energisnåla fönster, ny<br />
vedspis i köket, verandan har glasats in för att<br />
skapa en extra luftsluss vid ytterdörren.<br />
Elanvändningen har sjunkit år från år<br />
och med solcellsanläggningen ska den köpta<br />
elen minskas ytterligare. Den har kostat<br />
ungefär 80 000 kr, och så beviljades 45%<br />
bidrag på det. Hela paketet köptes från företaget<br />
Egen El, som har som affärsidé att<br />
sälja solel. Det finns två alternativ, antingen<br />
köper man allt som Karin och Staffan gjort,<br />
eller så kan man ”hyra ut” sitt tak till Egen<br />
El, som installerar solceller på det och du<br />
får utnyttja den producerade elen och sedan<br />
köpa loss anläggningen efter 10 år.<br />
Anledningen till att solcellerna hamnade<br />
på uthustaket och inte på bostadshuset är<br />
att det taket är brutet, och inte har samma<br />
solförhållanden sett över hela dagen. Men<br />
de har fått blodad tand, och planerar att lägga<br />
en del paneler även på det taket. De tycker<br />
att det är kul att ha kontroll över en del<br />
av sin elanvändning.<br />
regeringen utreder just nu möjligheterna<br />
att införa ett nettodebiteringssystem.<br />
Det skulle kort sagt göra det fördelaktigare<br />
för solcellsägaren genom att en<br />
solcellsproducerad kilowattimme blir lika<br />
mycket värd som en köpt. I Danmark har<br />
de haft nettodebitering sedan 1998, och där<br />
uppvägs skattebortfallet av momsintäkter<br />
av ökade installationer.<br />
Fortum har börjat erbjuda färdiga solcellspaket<br />
till privatkunder, inklusive installation<br />
och driftsättning. Paketen erbjuds<br />
ännu bara i Stockholms län. Enligt Sara Valentin<br />
på Fortum hoppas man kunna erbjuda<br />
solcellspaketet i resten av landet snart,<br />
men vill inte ge något definitivt datum. –<br />
Vi valde att starta i Stockholm för att vara<br />
nära våra kunder och utvärdera erbjudandet<br />
innan vi lanserar det i resten av landet, men<br />
förhoppningsvis kan vi snart bredda erbjudandet,<br />
säger Sara.<br />
Lördagen den 26:e maj producerade<br />
Tysklands alla solcellsanläggningar 50% av<br />
landets el. Solkraften står idag för hela 3%<br />
av Tysklands årliga elproduktion, men väntas<br />
växa till 10% fram till år 2020.<br />
intresserad att veta mer? Karin och<br />
Staffan visar gärna upp anläggningen för intresserade.<br />
För mer info, kontakta energi- och<br />
klimatrådgivaren i Söderhamns kommun:<br />
Anders Tång, anders.tang@soderhamn.se,<br />
eller 0270-75 228.<br />
Fakta<br />
länkar:<br />
www.egenel.etc.se<br />
www.fortum.se<br />
karins länkar:<br />
När inträffar Earth Overshoot Day,<br />
det vill säga dagen då vi förbrukat så<br />
mycket resurser jorden kan producera<br />
under ett år? Läs mer på:<br />
www.footprintnetwork.com<br />
Hur är CO -läget på jorden just nu?<br />
2<br />
Här finns officiell aktuell information<br />
och statistik om läget:<br />
www.co2now.org<br />
Earth overshoot day:<br />
1995: 21 nov.<br />
2006: 9 okt.<br />
2009: 25 sept.<br />
2010: 21 aug.<br />
<strong>2012</strong>: 22 aug.
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
Priset på<br />
egenproducerad<br />
el rasar!<br />
Att göra egen el borde vara en självklarhet!<br />
Under senare år har priset på solcellspaneler<br />
rasat. I början av 2010 visade<br />
Energimyndighetens test av solcellsmoduler<br />
att priset låg på 60 000–82 000<br />
kronor/kW. Idag kan man köpa paneler<br />
för omkring 20 000 kr/kW. Idag när den<br />
svenska kronan står högt i kurs i förhållande<br />
till omvärden så går priserna ner<br />
ännu mera.<br />
Att göra egen el är enkelt<br />
och lönsamt!<br />
Egenproducerad el innebär mindre beroende<br />
av köpt el och dess pris. I motsats<br />
till el från elnätet är din egen el inte gjord<br />
av kärnkraft, kol eller olja. Solceller kan<br />
placeras på olika ställen, taket, balkongen,<br />
fungera som solskydd eller vara i trädgården.<br />
När solen skiner producerar du din<br />
egen el! När solen inte skiner köper du el<br />
via ditt elbolag, precis som vanligt.<br />
Idag kan man få en färdig solcellsanläggning<br />
på 2,5 kW som producerar cirka<br />
2 000 kWh per år från cirka 60 000 kr. Dagens<br />
priser på solceller innebär att kostnaden<br />
för din elanvändning hamnar på cirka<br />
1,75 kr/kWh vid nettoränta på 3,5% och<br />
utslaget på 25 år. Om du får stöd till installationen<br />
är det lönsamt från första dagen.<br />
Man kan räkna med en effektiv produktion<br />
på 600–900 kWh per installerad kW<br />
och år, beroende på var och hur systemen<br />
monteras. Vilket gör att total besparing<br />
(inklusive skatt, nätavgift och moms) blir<br />
lika stor i kr/år och installerad kW.<br />
Idag finns ett solcellsbidrag att söka<br />
och förslag i höstbudgeten talar för en<br />
fortsättning. Funderar du på att installera<br />
solceller, ansök genast om stöd. Det är<br />
många som söker och den pott som finns<br />
i budget brukar snabbt ta slut.<br />
Hur gör man?<br />
När du vet vilket fabrikat du vill köpa så<br />
kontaktar du en behörig elektriker. Elektrikern<br />
måste anmäla till ditt elnätsföretag<br />
att du skall producera egen el. Sen tar<br />
du ställning till om du vill sälja din el till<br />
Bli en hjälte!<br />
Vi på BRIS har öppet 365 dagar om året så att alla barn och unga<br />
kan få prata med en vuxen som lyssnar. En del hör av sig till oss<br />
för att de vill prata om något och vara anonyma, andra har inga<br />
kompisar att leka med och några kommer från en dysfunktionell<br />
familj och behöver hjälp utifrån. Hos oss jobbar 600 hjältar frivilligt<br />
med att svara i telefon, mejl och chatt. När du skänker 50 kr<br />
blir du också en av våra fina vardagshjältar!<br />
nätbolaget eller till något elhandelsbolag.<br />
När allt är installerat anmäler elektrikern<br />
att installationen är klar och nätbolaget<br />
byter din elmätare. Sen är det bara<br />
att njuta av den egenproducerade elen.<br />
Anläggningen<br />
Solcellsanläggningen består i princip av<br />
solcellsmoduler, kablage, växelriktare<br />
och dataövervakning. Själva monteringen<br />
av solcellerna på taket kan man göra<br />
själv men den elektriska ihopkopplingen<br />
måste en behörig elektriker göra. Beroende<br />
på olika förutsättningar, eventuella<br />
skuggor etc kan solcellerna kopplas olika.<br />
Diskutera med företaget du köper solcellerna<br />
av vad som passar bäst för ditt hus.<br />
Hur mycket får man för<br />
den elen?<br />
Flera elföretag går i bräschen för att kunder<br />
som vill producera sin egen el med<br />
hjälp av solceller ska få rimlig ersättning.<br />
Här följer några exempel.<br />
• Fortum Distribution köper överskottsel<br />
från alla småskaliga elproducenter<br />
inom Fortums nätområde. Priset följer<br />
timspotpriset på Nord Pool fast<br />
med ett avdrag på 4 öre per kWh.<br />
• E.ON köper överskottsel till Nord<br />
Pools spotpris med av ett avdrag på 4<br />
öre per kWh.<br />
• Telge Energi i Södertälje betalar mellan<br />
en och femtio till två kronor och<br />
femtio öre för elen beroende på om<br />
den som säljer har fått investeringsbidrag<br />
eller inte för sin solelanläggning.<br />
• Sju bolag i Dalarna; Fortum, Dala Energi<br />
Elnät, Borlänge Energi Elnät,<br />
Falu Elnät, Hedemora Energi, Malungs<br />
Elnät, Smedjebacken Energi Nät<br />
och Envikens Elnät köper enligt pressmeddelande<br />
15 juni 2011 överskottsel<br />
till ett pris av 1 kr per kWh.<br />
• Elhandelsbolaget Bixia erbjuder sedan<br />
år 2010 inte bara att köpa överskottsel<br />
till Nord Pools spotpris, utan avdrag,<br />
utan har också erbjudande med<br />
försäljning av solcellsspaket.<br />
Skicka “bris50” i ett SMS till 729 09 och skänk 50 kr till BRIS verksamhet.<br />
bris.se<br />
PG 90 15 04 -1<br />
Andelsägd vindkraft<br />
Ett bra sätt att veta varifrån din elenergi<br />
kommer och hur den produceras är<br />
att köpa andelar i ett vindkraftverk. Som<br />
andelsägare är du medlem i en ekonomisk<br />
förening eller kooperativ.<br />
Verksamheten i ekonomiska föreningar<br />
lyder under 1987 års lag om ekonomiska<br />
föreningar. Om inte annat står<br />
i stadgarna gäller principen en medlem<br />
– en röst, till skillnad mot aktiebolag där<br />
en person kan ha majoritet och bestämma<br />
i bolaget.<br />
En andel brukar vara 1 000 kWh/år,<br />
det rekommenderas att man köper 80–90%<br />
av sin egen normalårsförbrukning. Resterande<br />
elbehov köper du till rörligt<br />
pris av föreningen, baserat på nordpools<br />
elbörspris.<br />
Om du köper andelar är du delägare<br />
i ett specifikt vindkraftverk. Du slipper<br />
mellanhänder och får köpa el (utifrån<br />
Vi bryr oss om<br />
framtiden<br />
Vårt löfte till Livia, 42 år, Kvarnsveden:<br />
Alltid nära<br />
Idag är Livia 18 månader. När hon blir äldre kommer hon att<br />
kunna lita på att samhällets bekvämligheter som till exempel el,<br />
sophämtning, vatten och avlopp fungerar. Vi kommer alltid att<br />
nnas nära och se till att det gör det. Det lovar vi.<br />
dina andelar) till självkostnadspris. Priset<br />
varierar mellan cirka 19–25 öre/kWh, år<br />
<strong>2012</strong>, men moms, nätavgift och energiskatt<br />
tillkommer på priset.<br />
Du köper strömmen från ditt vindkraftsföretag<br />
och nätavgiften betalar du<br />
till den som äger elnätet där du bor. Om<br />
du vill avsluta ditt vindkraftsdelägande<br />
köper föreningen vanligen tillbaka<br />
andelarna. Produktion av 1 MWh vindel<br />
minskar koldioxidutsläppen med 850 kg.<br />
Några vindkraftskooperativ<br />
som man kan ansluta sig till är:<br />
www.dalavind.se<br />
www.kvarkenvinden.se<br />
www.o2.se<br />
www.storumanvind.se<br />
www.telgeenergi.se<br />
www.kalmarsundvind.se<br />
www.vindkraftbarents.se<br />
Andelsägare av vindkraftverket Svegström, vid invigningen 10 maj 2008.<br />
foto Ann-kristin olofsson<br />
www.borlange-energi.se<br />
<strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong> 17
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
Tema: Värmepumpar<br />
Vatten, vatten…<br />
bara vanligt vatten<br />
att vi har varmvatten i våra hem tar<br />
vi naturligtvis för givet. Vill vi veta mer<br />
bestämt hur mycket energi som behövs<br />
för vårt varmvatten så blir det genast lite<br />
svårare. Ringer vi till kommunens energi-<br />
och klimatrådgivare så får vi dessutom<br />
frågorna, hur många vi är i familjen, hur<br />
länge duschar vi, om vi har snålspolande<br />
munstycken, hur många kubikmeter vatten<br />
vi använder årligen, osv. Vi kan naturligtvis<br />
inte få veta mer exakt så länge vi<br />
inte har en energimätare som mäter energianvändningen<br />
för uppvärmning av<br />
varmvattnet.<br />
För att få en förståelse hur mycket energi<br />
det krävs för att producera varmvatten<br />
så kan vi räkna på det på ett litet annorlunda<br />
sätt. Vi ställer oss frågan, hur<br />
mycket energi krävs för att värma en kubikmeter<br />
vatten? Om vi vet temperaturen<br />
på det inkommande vattnet samt till vilken<br />
temperatur vi värmer vattnet kan vi<br />
göra beräkningen enligt formeln;<br />
Antal m 3 vatten x temperaturskillnaden<br />
i grader C x 1,16 Wh (beräkningsfaktor)<br />
= antalet kilowattimmar.<br />
Vi räknar på 1 m 3 , vi värmer 10 gradigt<br />
inkommande vatten till 60 grader C<br />
och vi använder en beräkningsfaktor som<br />
är 1,16 Wh så får vi; 1 x 50 (60 - 10 grader<br />
C) x 1,16 = 58 kWh, dvs, det krävs 58<br />
kWh för att värma 1 m 3 vatten från 10 till<br />
60 grader C.<br />
Använder en familj 200 m 3 vatten per<br />
år och allt vatten skulle värmas till 60<br />
grader C skulle det bli; 200 x 50 x 1,16 =<br />
11.600 kWh/år.<br />
Naturligtvis använder vi inte bara 60<br />
gradigt varmvatten, vi använder även kallt<br />
respektive ljummet vatten. Normalhushållet<br />
använder cirka 20–30% i form av<br />
60 gradigt varmvatten.<br />
Vi räknar på 30% och får då; 0,3 x<br />
11 600 kWh = 3 480 kWh/år.<br />
Sedan har vi värmeförluster i beredaren<br />
eller ackumulatortanken och beroende<br />
på hur bra isolerad den är kan värmeförlusten<br />
vara mellan 500 och 1 000<br />
kWh/år.<br />
I ovanstående exempel använder familjen<br />
cirka 4 000–4 500 kWh/år för sin<br />
varmvattenanvändning.<br />
Ibland kan det vara problem för<br />
villa ägare som vill installera värmepump.<br />
Det kan till exempel vara för långt ner till<br />
berggrunden, vilket kräver många foderrör<br />
och kostnaderna sticker iväg. Tomten<br />
kanske är för liten eller har andra hinder<br />
som gör att man inte kan gräva ner slang<br />
i marken.<br />
Mats Pers är regionchef vid ett av de<br />
största värmepumpsföretagen i Sverige.<br />
Han berättar att de har utvecklat och förfinat<br />
en teknik som i många fall kan råda<br />
bot på ovanstående problem. De har under<br />
flera år satsat tid och kapital på detta,<br />
för att finslipa tekniken så att man ska<br />
kunna dimensionera rätt och effektivisera<br />
bland annat rördragning. I nuläget har de<br />
över 200 fungerande anläggningar i landet.<br />
Han säger att de nu är redo att gå ut<br />
och satsa kommersiellt på denna teknik<br />
som kallas för Thermia-auger.<br />
18 <strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong><br />
Fakta<br />
Vad kostar en dusch?<br />
Vad kostar en dusch årligen som tar<br />
5 respektive 15 minuter? Förutsättningen<br />
temperaturskillnad av 30<br />
grader C (40–10), antalet liter/minut<br />
är 12 lit/min;<br />
5 minuter<br />
0,06 m3 (5 min x 12 lit/min) x 30 grader<br />
x 1.16 = 2,1 kWh/dusch<br />
2,1 x 365 dgr = 767 kWh/år<br />
15 minuter<br />
0,18 m3 (15 min x 12 lit/min) x 30<br />
grader x 1,16 = 6,3 kWh/dusch<br />
6,3 x 365 dgr = 2 300 kWh/år<br />
tips och råd för att<br />
spara på varmvatten.<br />
• minskar vi duschtiden från 15 till<br />
5 min/dag så sparar vi 1.500 kWh/<br />
person och år. Dessutom sparar vi<br />
44 kubikmeter vatten årligen.<br />
• Byt till vattensnåla duschmunstycken<br />
och sparlatorer till blandare,<br />
så halverar du kostnaden.<br />
• Byt till engreppsblandare.<br />
• Stäng alltid av vattnet medan du<br />
borstar tänderna eller tvålar in<br />
dig.<br />
• Skölj disken i vattenbalja och inte<br />
under rinnande vatten.<br />
• Sänk maximala värmen på varmvattnet<br />
till ca 60 grader Celsius.<br />
• Byt packningar i läckande kranar.<br />
• Duscha i stället för att bada i<br />
badkaret.<br />
• Installera solpaneler som värmer<br />
ditt varmvatten sommarhalvåret.<br />
För djupt till berget eller<br />
för liten tomt?<br />
Vad är då detta Thermia-auger? Det<br />
går ut på att man, för en normalvilla, borrar<br />
mellan 4-10 hål, som kan vara snedställda,<br />
ner till 30-40 meters djup. Man<br />
sammankopplar sedan dessa hål med<br />
slangar. Detta ersätter alltså ett djupborrat<br />
hål i berget eller en nedgrävd slang<br />
på tomten.<br />
För att detta ska fungera så krävs vissa<br />
förutsättningar. Marken ska helst bestå<br />
av sand, lättare lera kan också fungera.<br />
Det ska helst inte finnas gruslager men<br />
en och annan mindre sten kan få förekomma.<br />
Det som dock är en av de viktigare<br />
parametrarna är att det finns en hög<br />
grundvattennivå. Fuktig sand är oftast<br />
inte tillräckligt rik på energi. Hur många<br />
hål som ska borras bestäms bland annat<br />
av markens beskaffenhet och det energibehov<br />
som den aktuella byggnaden<br />
behöver.<br />
Värmepumpar och<br />
borrhål utvecklas<br />
på energibrunnar aB har Peter<br />
Hedin jobbat med värmepumpar mer än<br />
15 år och har fått en hel del erfarenhet av<br />
branschen.<br />
–”När ROT-bidraget kom sköt antalet<br />
installationer i höjden”, säger Peter. Nu<br />
har läget börjat stabilisera sig, men installationerna<br />
är fortfarande många.<br />
Energibrunnar AB är även verksamma<br />
i Stockholm, men ökningen märks tydligare<br />
i företagets huvudsakliga verksamhetsområde,<br />
mellan Gävle och Sundsvall.<br />
Ekonomin där ränteläget spelar in har<br />
också en viss inverkan på ökningen.<br />
– Det har hänt en del på 15 år, säger<br />
Peter. Tidigare dimensionerade man<br />
pumpen för att täcka cirka 80% av toppeffekten,<br />
för att få mer ekonomisk drift av<br />
kompressorn. Vid större effektbehov gick<br />
en elpatron in och hjälpte till. När varvtalsreglerade<br />
kompressorer kom så dimensionerade<br />
man så att pumpen täckte<br />
hela behovet.<br />
Det finns elpatroner i dagens pumpar<br />
också men det är väldigt sällan de behövs<br />
enligt Peter som när effektuttaget ökat<br />
så har även borrhålet blivit djupare. Generellt<br />
mellan 80–120 till 150–200, tror<br />
Peter.<br />
– Det har hänt en del teknikmässigt<br />
också, ibland byter vi ut pumpar från slutet<br />
av åttiotalet. Den gamla pumpen har<br />
säkert fyllt sin funktion bra, men efter bytet<br />
halveras ofta elförbrukningen. Borrtekniken<br />
för olika markförhållanden och<br />
för att nå maximalt utnyttjande av ener-<br />
Fakta<br />
markvärmepumpar<br />
en bergvämepump<br />
tar värmeenergi ur ett<br />
borrhål i berggrunden.<br />
Värmen i borrhålet håller<br />
samma temperatur året<br />
runt. Olika bergarter har<br />
olika värmeledningsförmåga<br />
och kräver därmed<br />
olika borrdjup. Borrdjupet<br />
beror även på hur långt<br />
det är ner till berggrunden.<br />
en kollektorslang<br />
i borrhålet hämtar upp<br />
värmen, slangen är fylld<br />
med en antifrysvätska.<br />
en ytjordvärmepump tar<br />
värmeenergi ur marken<br />
ca en meter under ytan.<br />
Hur lång ytjordvärmeslang<br />
som behövs beror<br />
på husets värmebehov<br />
samt vilken typ av mark<br />
den förläggs i. Kollektorslangen<br />
grävs ner i marken<br />
och i den cirkulerar<br />
en antifrysvätska som tar<br />
upp värme ur marken.<br />
Generellt kan man säga<br />
att markvärmepumpar<br />
ger 3 kWh värme per<br />
förbrukad kWh el. har<br />
du vattenburen elvärme<br />
eller oljepanna minskar<br />
andelen köpt energi med<br />
mellan 65-75%.<br />
Sjövärmepump<br />
Dessa pumpar tar värmeenergi<br />
ur en sjö eller<br />
grundvattnet. De fungerar<br />
på samma sätt som<br />
en markvärmepump förutom<br />
att kollektorslangen<br />
ligger i en sjö eller i en<br />
brunn. Sjövärmepumpar<br />
har ett bra energiutbyte<br />
men det kan vara lite<br />
svårt att få tillstånd för<br />
installationen. Det är<br />
även viktigt att slangen<br />
förankras ordentligt på<br />
botten för att inte flyta<br />
upp eller fastna i ankar<br />
och liknade.<br />
Luft/vatten-värmepump<br />
Det finns två typer av luft/<br />
vatten-värmepumpar.<br />
Den ena varianten tar<br />
energi ut uteluften och<br />
överför den till ett vattenburet<br />
värmesystem.<br />
Den andra varianten,<br />
frånluftsvärmepumpen<br />
tar tillvara på energi i den<br />
utgående ventilationsluften<br />
och överför den till<br />
ett vattenburet värmesystem.<br />
Luft/luft-värmepump<br />
Denna värmepump tar<br />
energi ur utomhusluften<br />
och överför den till inomhusluften.<br />
Den används<br />
som komplement till ditt<br />
befintliga värmesystem.<br />
ett bra komplement till<br />
direktverkande eller vattenburen<br />
elvärme. Luft/<br />
luft-värmepumpar kräver<br />
öppen planlösning för att<br />
vara effektiva då värmen<br />
Peter Hedin, Energibrunnar AB.<br />
gin i borrhålet utvecklas hela tiden. Exempelvis<br />
utvecklas idag så kallad auger<br />
teknik vid borrningen, säger Peter.<br />
Om kunden vill veta mer, så har<br />
många företag så kallade referensanläggningar.<br />
Det betyder att vissa installationer<br />
hemma hos privatpersoner kan fungera<br />
som visningsanläggningar och som<br />
man kan få besöka och titta på. Då får<br />
man tala direkt med en brukare och lära<br />
av dennes erfarenheter, istället för att lita<br />
på något som står skrivet i en broschyr.<br />
För att ytterligare förbättra ekonomin<br />
på sin anläggning anser Peter att den behöver<br />
ses över av en kunnig serviceman<br />
med jämna mellanrum. Det är viktigt att<br />
ha koll på filter är rena, och inställningar<br />
av värmekurvor för att få ut mesta energi<br />
och bästa ekonomi på anläggningen. Det<br />
är ofta sånt man inte tänker på eftersom<br />
det fungerar ändå säger Peter. En årligt<br />
rutinbesök kan spara pengar och miljön.<br />
fördelas via en fläkt i<br />
inomhusdelen av värmepumpen.<br />
man kan spara<br />
30–50 % av uppvärmningskostnaden<br />
med en<br />
luft/luft-värmepump.<br />
Broachyren ”Välj rätt<br />
värme pump” med mer<br />
information finns hos<br />
din energi- och klimatrådgivare.<br />
kort historik om<br />
värmepumpar<br />
Under mitten av 1800-talet<br />
kommer flera olika<br />
uppfinningar som blev<br />
grunden för vår tids<br />
värmepumpar. en av de<br />
första värmepumparna för<br />
uppvärmning installeras<br />
i Zürich på 1930-talet. I<br />
USa byggdes värmepumpar<br />
för bostadsuppvärmning<br />
i storskala under<br />
1950- talet. Det är under<br />
oljekrisen på 1970-telet<br />
som marknaden för<br />
värmepumpar i Sverige<br />
tar fart. På 1980-talet<br />
utvecklades värmeväxlaren<br />
vilket ledde till att<br />
storleken på värmepumparna<br />
kunde minskas.<br />
När oljepriserna sjunker<br />
i mitten på 80-talet går<br />
värmepumpsmarknaden<br />
tillbaka. I början av 90-talet<br />
effektiviseras borrtekniken<br />
och värmepumpsmarknaden<br />
tar fart igen.
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
<strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong> 19
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
20 <strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong><br />
Klimatförändringar<br />
– sanning eller myt?<br />
Det är säkert många som tycker att<br />
det vore väldigt skönt om klimatförändringarna<br />
skulle kunna förklaras av naturliga<br />
variationer, solens aktivitet eller något<br />
annat. Bara det inte kunde bevisas att<br />
det är människans påverkan som är orsaken!<br />
Men forskningen säger något annat.<br />
FN:s klimatpanel har slagit fast att<br />
mänsklig aktivitet är orsaken till klimatförändringar,<br />
och här följer en genomgång<br />
av några vanliga myter om klimatet:<br />
”Klimatet har alltid varierat, de<br />
klimatförändringar vi ser nu är<br />
helt naturliga”<br />
Varmare och kallare perioder har alltid<br />
avlöst varandra. De senaste hundra åren<br />
har jordens klimat slagit in på en helt ny<br />
bana. Under lång tid dessförinnan förändrades<br />
temperaturen ganska långsamt<br />
och måttligt, men i början av 1900-talet<br />
inleddes en kraftig uppvärmning. Vi<br />
kan se ett starkt samband mellan koldioxidhalten<br />
och temperaturökningen. De<br />
naturliga variationerna sker ovanpå den<br />
stadigt ökande globala medeltemperatur<br />
som orsakas av utsläppen av växthusgaser.<br />
”Forskarna är oense om hur<br />
koldioxidutsläppen påverkar<br />
klimatet”<br />
Det finns nog inte ett enda område där<br />
alla forskare är fullständigt överens och<br />
klimatforskningen är inte unik i det avseendet.<br />
FN:s internationella klimatpanel,<br />
IPCC, har sammanställt rapporter från<br />
tusentals klimatforskare över hela världen.<br />
När alla resultat sammanvägs blir<br />
den enda rimliga slutsatsen att utsläppen<br />
av växthusgaser, varav koldioxid är<br />
en, påverkar klimatet. De allra flesta är<br />
alltså överens.<br />
”Vi kan inte med säkerhet<br />
ens förutsäga vädret mer än<br />
en vecka i taget. Hur kan vi<br />
då uttala oss om långsiktiga<br />
klimatförändringar?”<br />
Klimatforskningen bygger på mätdata<br />
över lång tid vilket ligger till grund för<br />
antaganden om framtida utveckling av<br />
klimatet.<br />
”Klimatet kan omöjligt bli varmare<br />
– vi har ju haft så kalla vintrar!”<br />
Klimatfrågan är global och klimatet förändras<br />
inte på precis samma sätt överallt<br />
på jorden. På en del håll har temperaturen<br />
stigit betydligt mer än 0,7 grader<br />
de senaste hundra åren, på andra håll<br />
har uppgången varit mindre eller rent<br />
av uteblivit. Med klimat menar vi de genomsnittliga<br />
väderförhållandena under<br />
en längre tid, vanligen flera decennier.<br />
Det innebär att vi måste följa temperaturens<br />
variationer under årtionden för att<br />
kunna avgöra hur klimatet förändras –<br />
det räcker inte med att titta på enstaka år.<br />
Så finns det också några myter om<br />
energianvändning:<br />
”Datorn slits i onödan om man<br />
stänger av den”<br />
Nej det är fel. Datorn mår bättre av att<br />
inte vara varm hela tiden. Genom att<br />
stänga av den när den inte används håller<br />
den längre och dessutom sparar du energi.<br />
”Lampor håller sämre och drar<br />
mer energi om man tänder och<br />
släcker ofta”<br />
Nej det stämmer inte. Lamporna håller<br />
för att tändas och släckas och ett enkelt<br />
energispartips är att släcka belysningen<br />
i rum som inte används.<br />
”Nya bilar släpper inte ut någon<br />
koldioxid”<br />
Bilarna har blivit mer energieffektiva<br />
men en bil som drivs på fossilt bränsle<br />
släpper ut koldioxid, det går inte att rena<br />
bort. Men – nyare bränslesnålare bilar<br />
släpper givetvis ut mindre koldioxid.<br />
”Elbilar har dålig räckvidd”<br />
En elbil kan köras cirka 15 mil på en<br />
laddning, det är längre än en genomsnittlig<br />
svensk bil går om dagen. Elbilen är<br />
därmed ett utmärkt alternativ för mångas<br />
dagliga resor, framförallt som ett alternativ<br />
på kortare sträckor. Och då är räckvidden<br />
många gånger alldeles lagom.<br />
”Solceller fungerar inte så bra i<br />
norra Sverige”<br />
Jo! Solceller fungerar väldigt bra i mellersta<br />
och norra Sverige eftersom verkningsgraden<br />
blir högre vid kallare temperaturer.<br />
Snö på marken reflekterar dessutom<br />
solljuset.<br />
”Glödlampor är egentligen inte så<br />
dåliga eftersom de avger värme,<br />
som vi också behöver”<br />
Ja, förvisso är det så att glödlampor avger<br />
värme. Men det är bara en liten del av<br />
den värmen som verkligen kommer till<br />
nytta. Då är det bättre att värmen kommer<br />
från ett optimerat uppvärmningssystem,<br />
och att vi använder energisnål<br />
utrustning i våra hem.
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
Se om ditt hus<br />
Sälj och köp det du behöver på vår fyndmarknad<br />
Lägg in din webb- och tidningsannons på lokus.se<br />
<strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong> 21
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
22 <strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong>
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
Energikrysset<br />
Deförsta100rättadekryssenvinnerenergismartaprylar.<br />
Energikrysset skickar du till: Gävle Dala Energikontor, Box 834, 801 30 Gävle.<br />
Märk kuvertet ”Energikrysset”. Skicka in lösningen senast 1 december.<br />
Namn ..................................................................................<br />
Adress .................................................................................<br />
Ålder ...................................................................................<br />
Skostorlek ...........................................................................<br />
Postnr ..................................................................................<br />
Postadress ..........................................................................<br />
Telefon ................................................................................<br />
E-post ..................................................................................<br />
Passa på att lämna in tips till oss när ni skickar in<br />
krysset. Ni kan även kontakta er lokala energi-<br />
och klimatrådgivare för att lämna över era tips.<br />
I nästa Energibilaga skulle jag vilja läsa om:<br />
.....................................................................................<br />
.....................................................................................<br />
.....................................................................................<br />
Mitt bästa energitips är:<br />
.....................................................................................<br />
.....................................................................................<br />
.....................................................................................<br />
<strong>energibilAgAn</strong> <strong>november</strong> <strong>2012</strong> 23
Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från energi- ocH klimAtrådgivArnA i WXYZ-län Annons<br />
U T B I L D N I N G E N S O M S K R Ä D D A R S Y R F R A M T I D E N S I N G E N J Ö R E R !<br />
Energisystemingenjör, Co-op 180 hp<br />
En kombination av studier och arbete i samarbete med näringslivet!<br />
”– Vi skapar ett naturligt band till<br />
en student där vi dels kan påverka<br />
utbildningen, dels lär känna hur<br />
personen fungerar socialt.<br />
Man kan se Co-op som en fyra års<br />
lång anställningsintervju.<br />
Per Sundin, ÅF-Effektiv energianvändning<br />
H Ö S T T E R M I N V Å R T E R M I N<br />
Åk 1 Kurser, 15 hp Kurser, 15 hp Kurser 15 hp Co-op 1, 10 v<br />
Åk 2 Kurser, 15 hp Kurser, 15 hp Co-op 2, 10 v Kurser, 15 hp<br />
Åk 3 Kurser, 15 hp Co-op 3, 10 v Kurser, 15 hp Kurser, 15 hp<br />
Åk 4 Co-op 4, 10 v Kurser, 15 hp Kurser, 15 hp Examensarbete, 15 hp<br />
Stora utmaningar väntar inom energibranschen vad avser<br />
energieffektiviseringar, förnybar energi och ny teknik.<br />
Gabriel Nordin, Co-op-student på Greencon<br />
”– Det gör det lättare att förstå<br />
kurserna i skolan med den praktiska<br />
erfarenheten från arbetsperioden.<br />
Co-op ger mer motivation och intresse<br />
åt studierna då man vet hur arbetslivet<br />
ser ut efter examen.<br />
C O - O P - U T B I L D N I N G A R V I D H Ö G S K O L A N I G Ä V L E<br />
– Energisystemingenjör, Co-op 180 hp<br />
– Miljöteknik – vatten, återvinning, Co-op 180 hp<br />
– Maskiningenjör, Co-op 180 hp<br />
– Automationsingenjör, Co-op 180 hp<br />
www.hig.se/co-op<br />
UTBILDNING ENLIGT CO-OP<br />
Ger 3-årig examen + 40 veckors arbetslivserfarenhet • Effektiv och långsiktig rekryteringsstrategi<br />
för företag • Utbildningen kan även läsas på 3 år utan Co-op. • Arbetsperioderna<br />
söks av studenten, och eventuell anställning avgörs av företagen knutna till utbildningen.<br />
M E R I N F O R M A T I O N<br />
Per Laurell, VD Gävle Energi<br />
”– Energibranschen behöver fler unga<br />
medarbetare. Co-op-utbildningen är<br />
en bra grund för att attrahera fram tida<br />
med arbetare, något som vi särskilt<br />
behöver göra eftersom vi lever i en<br />
energiintensiv region med närhet till<br />
flera tunga processindustrier.<br />
C O - O P - F Ö R E T A G I N O M E N E R G I S Y S T E M<br />
Bollnäs Energi • Clean Production Centre • Elektra • Epsilon •<br />
Fastighetssnabben • FVB • Gavlegårdarna • Gavlefastigheter<br />
• Greencon energi & miljö • Grontmij • Gävle Energi • Korsnäs •<br />
Mekkab • Pöyry • Ramböll • Rejlers • Riksbyggen • Samkraft<br />
• Sandvik • Sandviken Energi • Schneider Electric • Stora Enso<br />
• Sweco • Söderhamn Nära • Vattenfall (Forsmark) • ÅF<br />
Funderar du på att läsa utbildningen eller är du ett företag och vill veta mer om hur du kan säkra din framtida kompetens?<br />
Kontakta Magnus Lemoine, samordnare Co-op-utbildningarna, magnus.lemoine@hig.se, 026-64 89 02.<br />
Vad framtiden behöver Besök oss på Facebook