Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Intervju 4, Fritz Fuchs<br />
Samtalets kontext<br />
Samtalet på ca 1 h och 50 minuter, äger rum på Kristofferskolans område, 2009-09-10. Jag<br />
möter Fritz Fuchs, färgsättare med gedigen erfarenhet av utformning och färgsättning av<br />
antroposofiska verksamheter, såväl som annan offentlig och privat miljö. Vi vandrar omkring på<br />
området och Fuchs visar på och talar om platsens utförande. Samtalet är bandat och<br />
transkriberat, men någon korrigering från informantens sida har inte utförts.<br />
Fritz Fuchs reste som elev till målaren Arne Klingborg från Tyskland till Sverige. Han har<br />
färgsatt ett sextiotal skolor runtomkring i Europa, och ca trettio förskolor.<br />
Jag möter den lite äldre mannen i mossgrön kostym på Kristofferskolans café. Jag uppfattar<br />
honom som till en början något reserverad, men mycket tillmötesgående och engagerad i ämnet.<br />
En urdrucken kaffekopp och halv minut senare, ger vi oss av på den färgens- och arkitekturens<br />
upptäcktsfärd som Fuchs gärna vill invitera mig till, trots tidsbrist. Det hör inte till<br />
vanligheterna, får jag förstå, att han vistas i Stockholm, men eftersom han ändå skulle förbi<br />
skolans område för att utföra lite reparationsarbeten, ansågs samma tidpunkt för en intervju vara<br />
lämplig.<br />
Promenaden bland högljudda skolelever på rast, och otaliga ”beundrare”, är hektisk och blir ofta<br />
avbruten av tidigare arbetskollegor och lärare som nyfiket uppmärksammar, gärna vill ta i hand,<br />
presentera sig och visa sin uppskattning, inför denna auktoritet! Skolbarn stojar högljutt, spikar<br />
på sina husbyggen, springer framför, runt och bakom oss. Vi stannar upp vid pingisbordet ute på<br />
stenhällen för en stunds samtal, fortsätter vidare in i olika klassrum, kikar in i aulan, rör oss<br />
nedåt området, och avrundar samtalet efter en timme på waldorfförskolans veranda.<br />
Jag uppmärksammar glittret i hans ögon och tolkar det som ett genuint uttryck för hans<br />
passionerade förhållande till färg och arkitektur, då han för en aktiv, och kanske något naiv<br />
lyssnare, får beskriva färgens under! Själv vill jag gärna styra samtalet efter mina egna ramar<br />
och frågeställningar, men får nästintill endast lyssna, nicka och följa med. I mitt inre pågår<br />
febril aktivitet föra att memorera samtalet i sin helhet, i händelse av bandinspelningens<br />
misslyckande. Känslan infinner sig att det bara är att ösa ur denna ”mänskliga färgsättningens<br />
informationsbrunn”, men att rätt frågor måste ställas för att dra fram vad jag söker.<br />
Sammanfattning av samtal<br />
Jag ser skolan som en plats där barn skall få vara barn. Därför är det olyckligt att man i Sverige<br />
fokuserar så mycket på att institutionalisera skolgången, och att förskolan räknas som en del av<br />
skolan. Då tycker jag att det känns bättre i Norge där man kallar det för ”børnehage”, eller<br />
”kindergarten”, som i Tyskland, säger Fuchs.<br />
Vi går ut ifrån cafeterian, tittar på utformningen av ettan till treans klassrum, och slår oss ned<br />
vid ett pingisbord på en stenhäll på skolgården. Barnen springer och leker högljutt omkring oss.<br />
Jag får spetsa öronen för att höra vad som sägs.<br />
Fuchs berättar att han arbetat i drygt fyrtio år, och rest ifrån Tyskland för att antas som elev till<br />
målaren Arne Klingborg. Vi talar vidare om utformningen av det waldorfpedagogiska<br />
Kristofferskolans klassrum. I de lägsta klasserna börjar barnen sin skolgång i närvaro av den<br />
varmröda färgskalan. Dekorativa element som sagobilder i taket har utförts, men i övrigt är<br />
tanken att skapa en enhetlig färgsammanhållning i rummet. Det blir en helt annan ro i<br />
sammanhanget, när allt är underordnat en grundstämning, menar Fuchs. Det skall kännas tryggt<br />
62
Change language