Johanna Hellsten - WLH

Diskussion av undersökningens arbetsgång
och upplägg
I den här studien tenderar alla frågor och svar, alla upplevelser och erfarenheter att vävas
samman inom det gemensamma fältet för undersökningen. Ibland verkar samma svar, uniformt
kunna besvara flera frågeställningar, ibland verkar en enda frågeställning förgrena sig i en
mängd olika tänkbart upplevda svar. I slutänden samsas de ändå alla inom samma
undersökningsfält. Att forma adekvata frågeställningar och samtidigt låta följas med i vartåt
samtalen öppnar för nya tankegångar och beskrivningar av upplevelser, har inte varit helt enkelt.
Känslan av att ämnets subjektiva upplevelsekaraktär, fångas och förverkligas samtidigt som det
genom samtalen verbaliseras, tydliggörs och utvecklas, har varit en alltigenom utmärkande
faktor i arbetet med intervjumaterialet. Enligt min uppfattning verkar samtalen med
respondenter och informanter ha upplevts som givande för alla parter. De flesta intervjuade har
trots pressade tidsscheman, ändå uttryckt att det varit roligt och känts meningsfullt att få
diskutera ämnet.
Genom studiens karaktär och upplägg, har vidare en ofta förekommande känsla av gränslöshet
inom ämnet uppträtt. Informationen att arbeta med har snabbt vuxit sig stor, pga. att det varit
svårt att finna tidigare studiematerial som precist ringat in samma undersökningsområde. Medan
materialet inom valt område varit ringa, har angränsande studiematerial i ämnen som
färgperception och färgkognition, utifrån olika forskningsarenor upplevts ofantlig (då mycket
forskning inte refererats till i texten).
Studien har dessutom haft en karaktär av att under hela dess arbetsgång kretsa kring en kärna
som känts snubblande nära att uppenbara sina sanningar, och samtidigt upplevts så långt bort att
resultaten inte alltid helt överensstämt med tänkt undersökningsriktning.
För att förbättra studien borde jag möjligtvis ha inriktat intervjusamtalen på mer precisa
frågeställningar, som hur en specifik kulör upplevs inverka på barnet, men har så inte gjort, av
rädsla för att inom en kort tidsbegränsad period finna intet. Färgupplevelsen kopplad till
studiens syfte har stått i fokus, varför jag känt mig tvungen att bemöta dess olika yttringar ifrån
olika angreppshåll, som i slutändan vävts samman i möjlig gemensam konklusion.
Såhär i efterhand kan möjligen ur materialet, på ett enklare sätt, vaskas fram mer specifika spår
att följa och uppställa frågeställningar kring. Kanske kunde jag ha förbättrat eller förtydligat
samtalsramen till pedagogerna, genom att endast ge förberedelsefrågor i stil med: Vad är färg?
Hur påverkas vi av den, och gör vi det? Kan den ha en betydelse för hur förskolebarnet mår?
För att sedan endast själv ha suttit på resterande samtalsförgreningar.
När jag tagit kontakt med respondenterna, förklarar jag snart att de inte behöver vara några
färgexperter, utan att jag är intresserad av just deras upplevelser inifrån praktiken och dem
själva. Detta för att avdramatisera den respons jag fått då jag förklarat studiens innehåll och
syfte, där pedagogerna ursäktat sig över att inte känna till tillräckligt mycket teori inom
området. Jag vill genom att skicka ut bilaga 1, Samtalsram för respondentintervju/
Förberedelsematerial till pedagoger, förbereda dem något på samtalsformen så att de har tid att
tänka igenom sina erfarenheter och upplevelser.
Det kunde vidare vara intressant att höra om hur kommunala förskolors pedagoger anser hur
färgsättning och färganvändande har betydelse för barnets inre välmående och hur det används i
praktiken. Om medvetenheten och arbetssätten skiljer sig så fullständigt åt, som pedagogerna i
undersökningen anser, är ytterligare en mycket intressant fråga!
Slutligen skall tilläggas att framväxten av denna undersökning i mångt och mycket skiljer sig åt
49