Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
De tre tillfrågade respondenterna är medvetna om vad Steiner (2004) skriver i frågan om<br />
komplementärfärgers verkan på barn, och dess förhållandevis starkare inverkan än den<br />
primära färgen, men har i praktiken vare sig observerat, eller reflekterat över fenomenet.<br />
Både pedagog B och C uppfattar ämnet som intressant, och medger att de själva borde forska<br />
vidare i ämnet. Pedagog B uppger dessutom i förbifarten, och inte i anslutning till denna fråga,<br />
att den blå färgen kan uppfattas olika av barn och vuxna. Då blått inte är en särskild ”barnfärg”,<br />
kan det djupt blå i motsatt förhållande, ändå verka på ett omhöljande sätt på den vuxne.<br />
Pedagog A uppger att man tänkt på, eller arbetat efter Goethes motbilder när förskolan<br />
färgsatts.<br />
Essens, informanter: Tankar om en mänsklig strävan efter färgens ”totalitet” och känslan<br />
av att andas fritt. Få erfarenheter om komplementärfärgens verkan på barnet<br />
Fuchs talar om vikten av nyansering och att ögat inte självmant kan frammana<br />
komplementärfärg, om ytan det observerar är helt igenom monokrom. När en nyanserad<br />
färgton istället erfars, kan människan uppleva att hon kan andas friare, genom att ögat kan<br />
bilda motsatsfärgen till den primära kulören. I övrigt tvekar Fuchs något angående Steiners<br />
uttalande om barnets erfarenheter därom, och uttrycker sig något svävande om att det inte<br />
handlar om att framkalla den motsatta färgen i barnets inre, utan istället om att förstärka barnets<br />
primära och spontana färgval, genom att sätta på det en röd tröja, så att det blir ett med färgen<br />
och inte längre behöver ”opponera” sig mot den.<br />
Motsatsfärgen bildas inte bara i ögat, utan upplevs så även i själen, tror Wahl Gran och påpekar,<br />
liksom Leander Engström, att detta är ett område som måste utforskas mer. Kanske är det för<br />
att undersökningar av små barn är mera krävande än studier på, och med vuxna, tänker Leander<br />
Engström. Wahl Gran förklarar att fenomenet sker automatiskt i ögats strävan efter totalitet,<br />
d v s att grundfärgerna utifrån en treenighet, framkallar varandras motsatser, men också<br />
att han inte har några direkta erfarenheter av hur komplementärfärgen verkar på barnet, i fråga<br />
om att det skulle reagera annorlunda än den vuxne, där studier i ämnet finns.<br />
Collot d´Herbois som fördjupade sig i färgers inverkan på det själsliga, uppger dock att barn<br />
under tre års ålder inte upplever komplementärfärger, emedan de verkar starkare än de primära<br />
färgerna i miljön, för barn över tre, berättar Leander Engström. Denna komplementära verkan<br />
fortskrider, och har troligen sin topp i barnets 5-7 årsålder. Den pågår fram till dess barnet<br />
uppnått tolvårsåldern, men har under dess lopp, gradvis tunnats ut, för att helt ha klingat av vid<br />
tolv. Och om vi talar om barnets spegling av kulturutvecklingen, menar man att det treåriga<br />
barnet kommit så långt som till den grekiska tiden, då den gröna färgen uppenbarades som<br />
kvalitet, för mänskligheten. Möjligtvis kan man då tänka att pedagogens röda förkläde<br />
framkallar det gröna i barnets inre, och på så sätt inverka välgörande och lugnande, menar<br />
Leander Engström.<br />
38
Change language