Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Pedagogisk intention och tankar kring färgsättningens roll i en<br />
waldorfpedagogisk miljö<br />
Essens, respondenter: Skiftande medvetenhet kring förskolans färgmässiga utförande och<br />
dess teoretiska förankring.<br />
Samstämmighet kring att miljöns färgsättning spelar in i en pedagogisk betydelse<br />
På den waldorfförskola där pedagog A arbetar, uppges färgsättningen utgå utifrån Fritz Fuchs<br />
tankegångar, med förankring i Goethes färglära. En färgsättning som är vanlig inom den<br />
waldorfpedagogiska miljön, menar pedagog A, och nämner att man arbetar med ”motbilder”.<br />
Pedagog B uttrycker en medvetenhet kring Rudolf Steiners riktlinjer för färgsättning av<br />
waldorfskolan, men anser sig ändå vara okunnig inom färgteori, även om denne säger sig ha läst<br />
en del, och har ett privat intresse i ämnet. Förskolan är färgsatt utefter de två pedagogerna i<br />
verksamhetens egna känslor inför vad som passat. Så är också fallet på den waldorfförskola där<br />
pedagog C arbetar. Och vad denne anbelangar, är mycket av miljöns grundidéer när det gäller<br />
färgsättning, höljda i dunkel. Interiören är till stor del utformad av föräldrar i samarbete med<br />
tidigare personal på förskolan. Ett privat intresse finns, men pedagog C uppger ändå att<br />
färgsättningen inte är något som personalen diskuterat på kollegiet. Kanske för att pedagogerna<br />
känner varandra väl och att det därför, undermedvetet finns tankar om vad som fungerar i<br />
verksamhetens utformning, tänker pedagog C.<br />
Alla tre pedagoger anser att miljön med dess färger, är viktig, och spelar in i en<br />
pedagogisk mening. De tar till sig åsikten om att färgsättningen har betydelse, också i den<br />
mening att den skall verka som en skönhetsupplevelse för barnet. De uppger också att<br />
förskolorna utformats på ett helhetsmässigt sätt, när det kommer till färgsättning. Pedagog A<br />
utrycker att såväl verksamhetens textilier, pedagogens egna kläder och generell färgsättning<br />
uppmärksammas på sådant sätt att interiören underordnar sig en färgharmoni, och pedagog B<br />
och C uppger en årstidsbunden helhetsprägel.<br />
Vidare används milda, dämpade (pedagog B) och varma färger, i en laserad inomhusmiljö.<br />
Barnet skall genom en laserad färgmiljö som inte tränger sig på, ges frihet och utrymme till att<br />
genom fantasin få möjlighet till ett eget skapande. Det skall i lugn och ro, också få tillfälle att<br />
reflektera över tillvaron, säger pedagog A. Pedagog B, menar i sin tur att en mild, dämpad och<br />
varm färgsättning, kan ackompanjera barnets utveckling genom att stödja dess organiska<br />
uppbyggnad och stärka livskrafterna. Barnet behöver omhöljas av värme för att utvecklas,<br />
varför också varma färgtoner är av betydelse. Även pedagog C, liksom A, beskriver att en mild,<br />
laserad kulör ger en trygg och lugn atmosfär. Här eftersträvas genom färgsättningens<br />
ackompanjemang, en pedagogisk tanke om nyttan av en årstidsbunden inlevelseförmåga i<br />
färgens element. Pedagog B, utvecklar färgens anknytning till inlevelsen och menar att, och om<br />
de vuxna förmedlar en respekt och känslighet i hanterandet av färg, överförs denna sinnliga<br />
känslighet till barnet. Färgsättningen, fortsätter pedagog C, skall verka på sådant sätt att det för<br />
barnet känns behagligt och tryggt att vistas på förskolan i fråga. Vidare skall miljön inte<br />
distrahera barnet i dess lek, eller genom chockfärger begränsa lekmaterialets<br />
användningsområden.<br />
Essens, informanter: En pedagogisk intention i waldorfförskolans färgsättning, med grund<br />
i Steiners riktlinjer och Goethes färglära<br />
De tre färgkunniga yrkesutövarna talar i olika grad och omfång om Steiners riktlinjer för<br />
färgsättning av waldorfskolan, och som också uppvisar klara kopplingar till Goethes färglära.<br />
33
Change language