Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Färg och välbefinnande<br />
Färg -En hälsoaspekt?<br />
En god färgsättning i miljön skall som vi sett tidigare i textens, från antroposofisk synvinkel<br />
stimulera till, och upplevas som en sund, rytmisk andning (Fuchs, 1983). Hauschka,<br />
Stavenhagen, (1988), uppger att en väl avvägd färganvändning kan verka till ett balanserande av<br />
människans fysik och känsloliv. Liksom vi i tidigare stycken kunnat läsa (se ovan: Vad är färg<br />
och Färg och miljö), verkar färgen i miljön spela roll för ett till synes både fysiskt välmående<br />
som för ett psykiskt (Ferring, 2008). I beaktande av en själslig påverkan, kan den tilltala eller<br />
väcka avsky (Steiner, Om färgens väsen, 1995). Enligt Kandinsky är den ett medel för själen,<br />
och som sådant kan den stimulera, uppväcka, förskjuta eller omöjliggöra skeenden i människans<br />
färgperception (Kandinsky, 1990). Och ur miljösynpunkt kan den omhölja och skydda oss likt<br />
”en extra hud” (Fuchs, 1983). Den kan vidare stimulera till en god utveckling, liksom den kan<br />
stjälpa och försvåra för inlärning och välbefinnande (Stone, 2001).<br />
Många verkar vara överens om, vare sig åsikten är vetenskapligt belagd eller inte, att färgers<br />
olikartade karaktärer påverkar vår sinnesstämning. Människor reagerar på ett eller annat sätt på<br />
yttre stimuli (Färgbygge, 1986; Ryberg, 1999).<br />
Färgens påverkan -En terapeutisk historia<br />
Från västerländskt håll finner man beskrivningar av färg som sjukdomsbehandling från 900talet.<br />
Men tankegångar om ett användande av färg i terapeutiskt syfte kan man stöta på redan i<br />
det Gamla Riket, Egypten, omkring 2500 f.Kr, eller i Indisk vedisk tradition, någon gång kring<br />
2000-talet f.Kr, där det bland annat ansågs välgörande att genom speciella metodiker ”andas”<br />
färg (Ryberg 1991). Upplysningstidens Newton och Goethe arbetade filosofiskt med färg, men<br />
upprättade därutöver aldrig någon uttalad terapiform. Västerländska, experimentella studier har<br />
sedan 1910-talet, tätt efter Steiners egna färgexperiment, utförts. Mellan 20- och fram t o m 50talet,<br />
framträder flera forskare, konstnärer, läkare och psykologer som söker påvisa sambanden<br />
mellan färg och medicinskt kroppsliga uttryck (Ryberg, 1991). Idag utformas studier inriktade<br />
på såväl observationer av blodtryck, andning och muskelspänning, liksom patienters verbala<br />
formuleringar av associationer kopplade till kulör och känsloläge. Intresserade av färgers<br />
kroppsligt och psykiskt stimulerande kraft, har dock ofta använt sig av två huvudfärger; rött och<br />
blått, men även andra kulörer, preciserade genom avancerad teknisk apparatur, anses kunna<br />
stimulera människor både psykiskt och fysiskt (Ryberg, 1999).<br />
Människan är organiserad för ljuset, menar Steiner (1975), liksom alla levande organismer dras<br />
till ljus och färg i olika grad, hävdar Ryberg (1991). Med vetskap om ljusets påverkan kan även<br />
klinisk forskning på djur och växter framstå som intressant, då det kan ge liknande svar på hur<br />
människan kan reagera utifrån samma stimuli. Färg är ett mycket starkt påverkansmedel också<br />
när det kommer till människans reaktioner, antar Ryberg (1991), eftersom hon inte nämnvärt<br />
utskiljer ifrån andra däggdjurs biologiska reaktioner. Variationer i ljus och färgsammansättning<br />
är också av fundamental betydelse för de flesta djurs dygnsrytmer (Ryberg, 1991; Mueller &<br />
Davies, 1986). Generationer av idag, är bland de första på jorden att utsättas för extrema<br />
färgdoser genom neonreklam och bildskärmar, menar Ryberg (1999), och funderar över den<br />
stress det kan medföra samt vilka biologiska reaktioner som i långa loppet kan uppstå. Utifrån<br />
en omvärld full av ensidig artificiell belysning och blinkande neonfärger finner de mänskliga<br />
29
Change language