Johanna Hellsten - WLH

vid sjukdomstillfället även påverkar ögats färguppfattning. Forskarna vill dock hålla fältet öppet
för vidare studier fokuserade på huruvida det handlar om deprimerade människors språkliga
försök att via metaforen (i detta fall känslor kopplat till färg) beskriva sitt psykiska tillstånd,
eller om det kan röra sig om enbart en faktisk biologisk reaktion. Flera andra studier utgår ifrån
utforskandet av kognitiva aspekter kopplade till färgfenomen. Många av dem fokuserar på
färgen i miljöns inverkan på olika typer av uppgifter, exempelvis genom att jämföra
matematiska prestationer, eller hur förhållandet mellan omgivningens färg, kopplat till läs- och
skrivprocesser ter sig (Stone, 2001; Kwallek, Lewis, Soon, 1998) men lika ofta bedöms
studiernas resultat utifrån människors verbala beskrivningar av känslan som uppstår vid färg-
och ljusexponering (Boyatzis, Varghese, 92), liksom av studier på hur semantiska kodifieringar
korresponderar med färgemotioner (Davidoff & Mitchell, 1993). Åter ytterligare studier har
riktats mot att finna biologiska och psykiska mönster utifrån människors färgval. (Metha & Zhu,
2009, Naz & Epps, 2004, m.fl.)
Men trots mycken forskning, utförd med vetenskaplig korrekthet enligt tid och trend, kan
kritiska röster höras inom vetenskapen. Kritiken belyser att området behöver utforskas
ytterligare. Flera av de tidigare studierna som rör färgemotioner och färgkognition, kan inte
anses reliabla, menar exempelvis Elliot, & Maier (2007), liksom Valdez & Mehrabian (1994),
då de inte på ett precist sätt förmått ringa in både problemområde och exakthet i
undersökningsmetod. Den befintliga forskningen på barn och färgassociationer, är heller inte
lika gediget utförd som studier där vuxna inverkar, då självskattande och verbala svårigheter
kan uppstå i kommunikationen med små barn, menar Zentner (2001), som i sin studie istället
förlitat sig på 3-7-åringars utvärdering av emotionell beröring utifrån färgstimuli, genom att
peka på målade gubbars ansiktsuttryck. Känsloskalan bedöms efter de tecknade figurernas olika
ansiktsutryck. Vidare studier har antingen fokuserats på samband mellan semantiska uttryck och
färguppfattning (Davidoff & Mitchell, 1993), eller inriktats på färgval utifrån könstillhörighet.
Zentner (2001) liksom Boyatzis & Varghese (1992) fann inget belägg för att stereotypa
uppfattningar som att ”rosa är för flickor och blått för pojkar”, hade någon förankring i barnens
inre emotionella associationer till färg, och därmed skulle bero på kön. Dock visar Zentners
(2001) studie att barnen, både flickor och pojkar väljer att definiera ljusare kulörer som mer
tilldragande än mörka, medan Boyatzis & Varghese (1992) pekar på att flickor i högre grad och
alltmer i ökande ålder, stimuleras positivt av ljusa färger, och diskuterar resultatet i förhållande
till kulturella variationer.
Men hurdant det än är med vetenskaperna, vet vi att fascinationen för färg sträcker sig långt
tillbaka i tiden. Redan de gamla grekerna betraktade regnbågens klanger som gudinnan Iris
himmelska gåva till jorden. Människors känsloliv påverkas djupt av färg och om vi söker oss så
långt som till människans tidigaste historia, kan vi märka hur färg intimt förknippades med
rituell magi och gudomlighet (Ryberg 1991; Fuchs; Holtsmark; Sällström, 1980).
Sedan upplysningstiden har som bekant en mer materiell bild av verkligheten vuxit fram. Isac
Newton (1642-1727) intresserade sig för ljuset och färgens optiska egenskaper. Han framhöll år
1666 sin berömda teori om hur ljusets strålar bryts genom ett prisma och om hur färg
synliggörs. Denna bevisföring har senare kommit att dominera bilden av vad färg och ljus är,
men har enligt många färgens revolutionärer; konstnärer, fysiker som psykologer, visat sig vara
allt för ensidig (Bjerke, 1961).
Definition av färg -Olika utkikspunkter
Nationalencyklopedin framlägger:
13