Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
intervjupersonen ställer sig till påståendet i fråga, i andra mindre, då jag mestadels hållit mig i<br />
bakgrunden, och genom gester, och följdfrågor visat mitt intresse i ämnet. Jag har också funnit<br />
att de tankegångar som figurerat bakom intervjuernas upplägg, där jag försökt uppmärksamma<br />
min egen roll som ”forskare” genom att fokusera på såväl mitt eget sätt att ställa frågor, lyssna<br />
och gestikulera, som på vilka kläder som passat för uppdraget, figurerat i enlighet med Kvales<br />
(1997) tankar om god intervjumiljö och teknik. ”Kulissen”, som Holme & Solvang (1997)<br />
omnämner miljön där intervjun skall utspelas, är enligt författarna en viktig komponent för en<br />
lyckad intervju. Här ingår såväl förhållanden som tid och mötesplats, liksom intervjuarens eget<br />
kroppsspråk, och hur eventuell teknisk apparatur påverkar samtalsklimatet. Bandspelare har<br />
heller i alla intervjufall inte varit särskilt populärt, och även då jag bedyrat att det hela fungerat<br />
som minneshjälp för mig själv och för en så rättvisande sammanställning som möjligt, har jag<br />
ibland fått lägga undan den.<br />
Frågor har i förväg skickats ut till pedagogerna (se bilaga 1: Samtalsram för respondentintervju/<br />
Förberedelsefrågor för pedagoger) för att i möjligaste mån försöka få ut så mycket kvalitativ<br />
information ur samtalet som krävs. Jag har tydligt informerat respondenten om bilagans<br />
funktion: Att verka som en slags ram åt samtalet, och för att göra det lättare för intervjupersonen<br />
att resonera, och i förväg reflektera kring temat. Tanken har varit att försöka få respondenten till<br />
att ”tänka två gånger”, och erinra sig om erfarenheter och känslor utifrån det vida temat färg.<br />
Dessa frågor har också utgjort en grund för resterande tre intervjuer, utförda med yrkesverksamt<br />
färgkunniga. Men här har jag valt att inte presentera frågeställningarna i förväg för informanten,<br />
då jag i dessa fall istället utgått ifrån en redan uppnådd reflexiv förmåga i förhållande till mitt<br />
tema, liksom tanken om att frågorna i detta fall, möjligtvis skulle kunna motverka den öppna<br />
ansatsen. Och för att ett få ett så utvecklande samtal som möjligt, har jag, liksom Repstad<br />
(1999) menar att man skall försöka få informanten att tala om vad denne tycker är viktigt i<br />
ämnet, försökt att ge informanten, den färgkunnige, tillfällen att helt få föra egna samtalsspår.<br />
I intervjuernas framställning, (se bilaga 2: Intervjuredovisning), inleds varje samtal med ett<br />
”samtalets kontext”, där omkringliggande kuliss kort beskrivs för att redogöra för eventuella<br />
påverkansmedel för samtalets utgång och resultat. Jag har även i detta sammanhang valt att<br />
beskriva respondenternas, d v s pedagogernas svar på ett ”berättande” sätt, och informanternas,<br />
de färgkunniga yrkesutövarna, på ett mer direkt sätt med vissa framställningar av direkta<br />
intervjufrågor och svar. Detta pga. att pedagogerna dels velat vara anonyma, och dels för att jag<br />
upplevt mig mer som huvudansvarig, eller representant för temat, och i viss mån styrande i valet<br />
av frågor. Känslan av att pedagogerna uppfattade mig som mest kunnig, eller insatt i ämnets<br />
kärna infann sig, varför jag i deras fall valt en berättande ton i redovisandet av respondenternas<br />
upplevelser (se bilaga 2: Intervjuredovisning). I framläggandet av informanternas svar, intar jag<br />
istället mer av en underroll i förhållande till deras kunskap och beskrivningar. Därför redovisar<br />
jag i detta sammanhang, en något mer ”fråga-svar-orienterad” framställning. Jag har också, så<br />
långt det är möjligt försökt att behålla de intervjuades utsagors personliga karaktär, för att få en<br />
så överensstämmande bild av personernas livsvärld och uppfattningar som möjligt, trots att jag<br />
fått sovra, korta av och sammanfatta det transkriberade materialet i sin helhet (se bilaga 2:<br />
Intervjuredovisning).<br />
Ett etiskt förhållningssätt och arbetsgång<br />
I alla intervjufall har Vetenskapsrådets etiska regler för samhällsvetenskaplig forskning, åtföljts<br />
(www.vr.se). Informanter och respondenter har kontaktats via mail eller telefon, där jag frågat<br />
om de funnit något intresse i att ställa upp på ett samtal för min C-uppsats vid <strong>WLH</strong>. På så sätt<br />
10
Change language