You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kunskapsluckorna inom ett visst problemområde (Davidsson & Patel, 2003). På detta sätt har<br />
jag sökt efter något centralt, eller vad som kan liknas vid essensen i det upplevda<br />
färgfenomenet, inom denna studies kontext och ramar.<br />
Urvalsgrupp<br />
Urvalet av respondenter består av tre waldorfpedagoger, arbetandes på tre olika<br />
waldorfförskolor i Stockholmsområdets utkanter. Alla tre har olika lång bakgrund och<br />
erfarenhet inom waldorfläraryrket. I studiens begynnelse fanns en tanke om att förskolans<br />
lokalisation, om den låg på landet eller i stan, kunde spela in i pedagogens tankar om<br />
färgsättning. Något som jag rätt tidigt i processen fick förkasta, då jag efter sex andra försök till<br />
kontakt med waldorfförskolor, fått till svar att de inte var villiga att ställa upp. Från början fanns<br />
också tre specifika waldorfförskollärare i mina tankar, pedagoger som jag vet uttalat sig i en<br />
eller annan fråga angående färgers inverkan på barnet, men som jag valde bort, eftersom jag<br />
tänkte att det dels kunde vara intressant med nya åsikter, och dels för att se om dessa nya<br />
pedagoger eventuellt kunde tänkas ha liknande waldorfpedagogiskt formade åsikter som de<br />
förra pedagogerna. Urvalet av de tre aktuella waldorfförskolorna, kom så inte längre att handla<br />
om plats, ej heller om förkunskaper, utan istället mer om vilka som tyckte sig ha tid att ställa<br />
upp för ett samtal. Dock med det förutbestämda kravet på intervjupersonens erfarenhet, i någon<br />
form kopplad till waldorfpedagogik eller färgperception.<br />
Vidare ansåg jag det vara av intresse att pedagogerna arbetat olika länge inom<br />
”waldorfvärlden”, för att eventuellt kunna urskilja likheter eller olikheter i omedveten, eller<br />
medveten teoribildning kring färg. Men detta kriterium ställdes aldrig upp som ett obevekligt<br />
sådant ifrån början, då jag av tidsskäl ansåg att jag fick nöja mig med dem som jag kontaktade<br />
och som ville medverka i studien. Antalet tre, hade också kunnat fördubblas om tiden räckt till.<br />
Dock ansåg jag att siffran utgjorde en litet, men potentiellt sett variationsrikt underlag när det<br />
kom att handla om pedagogernas erfarenheter.<br />
Övriga medverkande, tre informanter, är valda utefter de olika yrkeskategorier de representerar.<br />
Men gemensamt för dem alla, och som tidigare nämnts, är att de har anknytning till någon form<br />
av kunnande inom människans färguppfattning, samt erfarenheter av praktisk utformning inom<br />
antingen färgsättning av förskole- och skolmiljöer, såväl som av offentliga utrymmen, eller<br />
erfarenhet av färgterapi, liksom av ett eget konstnärskap. Alla tre färgkunniga, i denna studie,<br />
har erfarenheter inom waldorfpedagogikens område.<br />
Till sist kan även en definition utifrån Holme & Solvangs (1997) forskningsmetodiska litteratur,<br />
av begreppen respondent, respektive informant vara på sin plats; Respondenten i en intervju<br />
betecknas som själv delaktig eller medverkande i den kultur vi undersöker. Respondenterna å<br />
sin sida, utgörs i mina intervjuer av de pedagoger som arbetar inom waldorfförskolans<br />
”färgvärld”. Informanten, å andra sidan, står utanför den företeelse vi forskar om (här: den<br />
pedagogiska verksamheten i praktiken), men har mycket kunskaper att förmedla om den.<br />
Informanterna i den här studien utgörs av de resterande tre färgkunniga intervjupersonerna.<br />
8
Change language