Johanna Hellsten - WLH

Metod
En fenomenologisk ansats i en explorativ
studie
Att ta sig an ett skeende och studera det ur en fenomenologisk ansats, avkräver forskaren en
klarvaken uppmärksamhet och en ren nyfikenhet, inför den ”livsvärld”, d v s det sätt människan
upplever sig själv och sina handlingars mening, i det skeende som skall studeras (Lindgren,
1994). Den levda vardagsvärlden skall med vidöppna sinnen undersökas (Kvale, 1997).
Forskaren bör vara medveten om alla de förutfattade meningar och erfarenheter som området
bjuder, och föra dessa åt sidan, så att ett rent iakttagande kan ske. Vidare skall forskarens
förförståelse i form av teorier, attityder, värderingar och begrepp förkastas så att tillvarons
sakliga mening kan låta sig gripas (Lindgren, 1994) och snarare låta sig beskrivas, än förklaras
och analyseras (Kvale, 1997). Fenomenologin ställer i och med detta onekligen höga krav på
undersökarrollen! Naturligtvis är denna, forskarens subjektiva objektivism, något av en
omöjlighet. Det går inte att komma ifrån att människan är en social varelse som influeras och
formas av omvärlden, menar Lindgren (1994).
En fenomenologisk undersökningsdesign tillämpas främst tillsammans med kvalitativa
forskningsintervjuer, och närmandet fokuserar den mening som den intervjuade personen
upplever i sin livsvärld (Kvale, 1997).
Fenomenologi som filosofisk forskningsmetod grundades av Husserl vid 1900-talets början.
Den inbegrep i första hand ett undersökande av medvetandet och erfarenheten, men
vidareutvecklades av Heidegger som existensfilosofi, i den undersökta mänskliga livsvärlden.
Sartre och Merleau-Ponty kom ytterligare att använda sig av fenomenologin i en existentiell och
dialektisk riktning inom den mänskliga handlingen. Ett fenomenologiskt förhållningssätt kan
således i den kvalitativa forskningsansatsen bygga på att undersökaren försöker förstå världen
såsom informanten, och att en relevant verklighet är precis så verklig som aktören själv
upplever att den är (Kvale, 1997).
Kvale (1997) beskriver: Fenomenologins intresse ligger i klargörandet av både det som
framträder och på vilket sätt något framträder. Den fenomenologiskt inriktade forskaren studerar
individens perspektiv på sin värld, den kvalitativa mångfalden i hennes upplevelser, och söker
göra dess egentliga mening explicit. Fenomenologin försöker att: ”gå utöver de omedelbart
upplevda innebörderna för att artikulera en förreflektiv nivå av levda innebörder, för att göra det
osynliga synligt” (s. 54, Kvale, 1997).
Lindgren meddelar vidare att den fenomenologiska forskningsansatsen ingalunda är en entydig
metod. Det enda rådet som kan ges är att i forskningsarbetet leta efter mönster, inslag och
teman, för att därefter bilda begrepp som fokuserar iakttagelserna i materialet (Lindgren, 1994).
Som bihang till det ovan sagda har jag också, på det sätt jag förstått den explorativa studiens
arbetsgång, dito tillagt min egen litteraturundersökning. Ett explorativt undersökningssätt
handlar enligt Hartman (2003) om att forskaren: ”nosar lite här och var och prövar olika
uppläggningar för att finna framkomliga vägar för en fortsättning” (s. 43, Hartman, 2003).
Syftet med ett explorativt upplägg är att finna så mycket kunskap som möjligt för att fylla
7