2008-01.pdf - Öckerööarnas Släktforskarförening

ÖÖSF 

Medlemstidning för Öckerööarnas Släktforskarförening 

Nr 1 2008 Årg 10 

Bilden insänd av Hans Taremark – Visst känns den fortfarande efter 73 år aktuell? 

1

Styrelsen år 2008 

Ordförande Sture Olofsson 96 14 51 

V ordförande Hans Taremark 96 73 25 

Kassör Helene Sörensson 96 71 55 

Sekreterare Agneta Zachariasson 96 50 41 

Ledamot Gunnar Alexandersson 96 75 70 

Ledamot Claes-Göran Sörensson 96 93 38 

Ledamot Lena Knutsson 96 17 88 

Suppleant Roland Vejfors 96 76 14 

Suppleant Carl-Olof Olausson 96 62 31 

Styrelsen meddelar 

• Hemsidan – på föreningens hemsida www.oosf.se kan ni hitta namn, adress, mail, 

telefonnummer till styrelsen. Hör gärna av er till oss med idéer, funderingar, förslag, frågor osv. 

• Fotografier - Har ni några fotografier som ni vill dela med er av till vår hemsida? Hör av er 

till Hans på adress webmaster@oosf.se . Gamla fotografier är alltid intressanta. 

• Föreningens postgironr 71 19 28 - 2 

• Bingolotter.Stöd föreningen genom att prenumerera på Bingolotter. När ni anmäler er som 

prenumeranter skall ni uppge att ni vill stödja Öckerööarnas Släktforskarförening. 

• 16 april kl 18:00 besöker vi Forskarstugan i Frölunda Kent Andersson har lovat 

att komma och kåsera för oss. Adressen: Mandolingatan 19, spårvagnshållplatsen heter 

Orgelgatan och är hållplatsen före Frölunda Torg om man kommer från stan. Det tar ca 5-7 min 

att gå från Frölunda Torgs busstation. Bra parkeringsmöjligheter alldeles utanför Forskarstugan. 

Kommer man med bil måste man ta sig under spårvägen. Anmäl er gärna till Agneta 965041 

eller agneta@oosf.se så vet vi hur många som vill med. 

• Årets resa 7 juni kommer att bli en liten rundtur till intressanta och vackra platser under 

ledning av vår eminenta guide Berit Johansson. Vi åker med 8:20-färjan och beräknar vara 

tillbaka ca kl 20 igen. Resan kommer att gå till Mössebergs kurort där vi dricker 

förmiddagskaffe därefter fortsätter vi till den vackra staden Hjo vid Vätterns strand för att äta 

lunch och se oss omkring en stund. Efter lunchen fortsätter vår färd till Stockuts där vi kan 

inhandla deras egenproducerade marmelader, saft, vinäger olja mm. Sedan fortsätter vi förbi 

tändsticksstaden Tidaholm på vår väg till Åsle Tå där vi får en inblick i hur livet tedde sig för 

våra förfäder samt dricker kaffe innan vi återvänder hemåt. Resan kostar 500 kr/person och ni 

anmäler er som vanligt till Agneta 96 50 41 eller agneta@oosf.se 

• Årsavgiften – Kassören meddelar att det fortfarande är många som inte har betalt in 

medlemsavgiften: 100 kr för enskild medlem och 150 kr för familjen. Uppge namn och 

mailadress på avin. Betala till pg 71 19 28 - 2 

• Midsommarafton på Spindeln vill vi gärna medverka vid som vanligt, det är synd att 

missa en möjlighet att få in pengar till föreningen. Men i år behövs det fler som kan ställa upp 

och hjälpa till runt detta arrangemang. Känner ni att ni kan ”offra” någon eller några timmar på 

detta så hör av er till Agneta. 

2

Protokoll fört vid Öckerööarnas släktforskarförenings årsmöte 2008-02-23 

Närvarande vid årsmötet: ca 44 personer 

Lennart Olsson hälsade oss välkomna och berättade lite om Tönns-Anna, Märit tog vid och fortsatte en stund att berätta om hennes liv. 

§1 Sture Olofsson hälsade alla välkomna och berättade att 15 mars har vi Säktforskarnas Dag i Missionskyrkan på Hönö – Anders Ryberg 

kommer och pratar om lotsar, 7 juni blir det den årliga resan med Berit Johansson som guide, årets resa kommer att gå till Mössebergs 

kurort – Hjo – Åsle Tå, resan kommer att kosta 500 kr/pers och anmälan till Agneta. Midsommaraftonens lotteriförsäljning, det behövs 

fler som kan hjälpa till med detta, hör av er till Agneta. En dator till har inköpts av biblioteket och ställs till vårt förfogande i 

Forskarsalen. Därefter förklarade han årsmötet öppnat. 

§2 Till ordföranden för årsmötet valdes Sture Olofsson. 

§3 Till sekreterare för årsmötet valdes Agneta Zachariasson 

§4 Till justeringsmän att jämte ordföranden justera dagens protokoll valdes Helge Svensson och Göte Nilsson. 

§5 Dagordningen godkändes. 

§6 Frågan om årsmötets behöriga utlysande genom e-post, brev och annonser godkändes. 

§7 Styrelsens verksamhetsberättelse upplästes och lades till handlingarna. 

§8 Revisorernas berättelse upplästes och lades till handlingarna. 

§9 Ansvarsfrihet för styrelsen för det gångna verksamhetsåret beviljades. 

§10 Som ordförande för föreningen valdes Sture Olofsson. 

§11 Som ordinarie ledamöter i styrelsen valdes Heléne Sörensson, Gunnar Alexandersson, Lena Knutsson, Claes-Göran Sörensson, Hans 

Taremark och Agneta Zachariasson. 

§12 Som suppleanter i styrelsen valdes Roland Vejfors och Carl-Olof Olausson. 

§13 Som revisorer omvaldes Eva Westin och Barbro Parment. Till revisorsuppleant omvaldes Anders Börjesson. 

§14 Som ledamöter i valberedningen valdes Ola Strömsjö (sammankallande) och Jan-Yngwe Linderhav, som suppleant omvaldes Gerd 

Ludvigsson. 

§15 Styrelsens verksamhetsplan upplästes och godkändes. 

§16 Fastställande av budgeten. Ett budgetförslag presenterades av Hans Taremark och godkändes av mötet. 

§17 Årsmötet beslutade att årsavgiften för 2009 skall vara oförändrad: 100 kr/pers eller 150 kr/hushåll. 

§18 Som firmatecknare för föreningen utsågs ordföranden, kassören och sekreteraren att var för sig teckna föreningen. §19 

Övriga ärenden som hänskjutits till årsmötet: Inga motioner hade inkommit. 

§20 Ordföranden tackade alla för visat intresse och förklarade årsmötet avslutat. 

Vid protokollet Justeras 

Agneta Zachariasson Sture Olofsson 

Justeras Justeras 

Helge Svensson Göte Nilsson 

Efter årsmötet delade Ted Rosvall ut förtjänstdiplom och blommor till Anna-Stina Wettesten och Rolf Nilsson för deras 

förträffliga arbete i Släktforskningens namn. Därefter höll han ett föredrag om sina erfarenheter inom släktforskningen. 

Sune Segersäll avtackades med blommor sedan han avgått ur styrelsen. Eftersom han inte var närvarande tog Helene 

Sörensson emot blommorna för att överlämna dem till honom. 

Verksamhetsberättelse för ÖÖSF år 2007 

Styrelsen har under verksamhetsåret bestått av: 

Ordförande Sture Olofsson 

Vice ordförande Hans Taremark 

Kassör Helene Sörensson 

Sekreterare Agneta Zackariasson 

Ledamöter Claes-Göran Sörensson 

Gunnar Alexandersson 

Lena Knutsson 

Suppleanter Roland Vejfors 

Sune Segersäll 

Revisorer Eva Westin 

Barbro Parment 

Revisorssuppleant Anders Börjesson 

Valberedning Jan Rohman, sammankallande 

Jan-Yngwe Linderhav 

Suppleant Gerd Ludvigsson 

Styrelsen har haft åtta protokollförda sammanträden under verksamhetsåret. 

Antal medlemmar per 31 december 2006 var 138 stycken, en minskning med tolv. 

Årets aktiviteter har bland annat varit följande: 

Regelbundna måndagsträffar på huvudbiblioteket på Öckerö. 

Medverkan vid den riksomfattande Släktforskningens Dag 17 mars. 

Föredrag om Krigsarkivet av arkivarien Anders Thornström 21 april. 

Resa till Käringön 9 juni. 

Besök på Hönö Hembygdsgård 22 september. 

3

Höstmöte 17 november med medverkan av Föreningen Släktdata och föredrag av Hjördis Dangardt. 

Medverkan vid Adventsmarknaden i Hönö Klåva 1 – 2 december med information om släktforskning och lottförsäljning. 

Föreningen var representerad på släktforskardagarna i Halmstad 25 augusti genom ordföranden. 

En nybörjarkurs för släktforskare med fyra deltagare genomfördes under hösten 2007. 

Föreningen medverkade med lottförsäljning vid midsommarfirandet på Spindeln, Hönö. 

Följande släktforskningsmaterial har inhandlats: 

Digitala bilder av passjournaler genom ArkivDigital. 

Föreningens hemsida med Hans Taremark som redaktör fortsätter att vara ett mycket använt hjälpmedel för många släktforskare. 

Två nummer av medlemstidningen har utkommit. 

Föreningen har abonnemang hos Genline, SVAR och ArkivDigital med fri tillgång till deras databaser och digitaliserade arkiv för våra 

föreningsmedlemmar via släktforskardatorn på Öckerö bibliotek. 

Föreningen har inlett ett samarbete med Föreningen Släktdata som innebär att Släktdata lägger ut av vår förening datoriserade register på sin 

hemsida för allmänt bruk. 

Arbetet med datoriseringen av en ny upplaga av Sveriges Dödbok för perioden 1901 – 1946 har inletts med Roland Vejfors som 

huvudansvarig. 

I samverkan med Hönö Hembygdsförening har en ny lotteribod beställts genom Gunnar Alexandersson. 

Efter ansökan av styrelsen har Anna-Stina Wettesten och Rolf Nilsson tilldelats Sveriges Släktforskarförbunds diplom för förtjänstfulla 

insatser i släktforskningens tjänst. 

Förslag till verksamhetsplan för ÖÖSF år 2008 

Vi kommer att anordna: 

Måndagsträffar under vår och höst på Öckerö bibliotek under ledning av rutinerade släktforskare 

Föreläsningar. 

Utflykter och studiebesök. 

Vi kommer också att: 

Fortsätta arbetet med att tolka och renskriva kyrkoarkivalier, särskilt flyttningslängder och bilagor till flyttningslängder samt dödböcker för 

perioden 1901 - 1946. 

Ge ut en medlemstidning två gånger per år. 

Ytterligare utveckla föreningens hemsida. 

Medverka vid Släktforskningens Dag 15 mars 2008. 

Medverka vid midsommarfirandet vid Spindeln på Hönö. 

Delta i adventsmarknaden i Hönö Klåva hösten 2008. 

Öckerö 23 februari 2008 

Styrelsen 

Ekonomisk berättelse för Öckerööarnas släktforskarförening 

1/1 2007 – 31/12 2007 

Inkomster Utgifter 

Medlemsavgifter 12 250,00 Försäkring 1 500,00 

Försäljning 160,00 Genline,Cd,Svar, AD 7 529,00 

Släktforskningskurs 600,00 Trycksaker,kont.material 3 689,00 

Bidrag, gåva 4 160,00 Medlemsavgifter 1 545,00 

Lotteri 12 462,00 Kaffebröd 293,50 

Sv Släktf återbetal-06 450,00 Föredrag,Guide, Resa 8 864,00 

Fondens värdeökning 1 293,00 Kontoavgift 415,00 

Blommor 1 265,00 

Tryckkostnader 3 636,00 

Annonsering 4 987,00 

Hemsida www.oosf.se 4 900,00 

Summa inkomster 31 375,50 Summa utgifter 37 578,50 

Årets underskott - 6 203,00 

Tillgångar 2007-12-31 

Behållning från 2006 66 810,02 

Årets underskott - 6 203,00 

4

Behållning till 2008 

SEB Likviditetsfond 43 129,82 F. konto 5191-2040964 

postgirot 14 037,20 pg 71 19 28-2 

Kontant 3 440,00 60 607,02 

Behållning på pg 429 52 41-6 (Konto för Bingolotter) 3 559,28 

Heléne Sörensson Eva Westin Barbro Parment 

Kassör Revisor Revisor 

Inkomster 

Öckerööarnas Släktforskarförening Budget 2008 

Budget Utfall Budget 

2007 2007 2008 

Medlemsavgifter 13 000 12 250 13 000 

Materialförsäljning 700 160 500 

Lotterier 10 000 12 462 10 000 

Bidrag, gåvor 2 200 4 160 2 200 

Kurs 2 000 600 0 

Summa intäkter 27 900 29 632 25 700 

Utgifter 

Försäkring av inventarier 1 600 1 500 1 600 

Medlemsavgifter till org 1 400 1 545 1 600 

Genline mm, CD, Microkort 10 000 7 529 8 000 

Föredrag, resor 10 000 8 864 10 000 

Porto, förbrukningsmaterial 4 000 3 689 4 000 

Blommor, kaffebröd 2 500 513 2 000 

Tryckkostnader tidning mm 4 000 3 636 4 000 

Hemsida (abonnemang, webserver) 3 000 4 900 3 000 

Annonsering 4 000 4 987 5 000 

Del i lotteribod + skylt 2 900 

Övrigt 1.000 415 1 000 

Summa utgifter 41 500 37 578 43 100 

Beräknat underskott /. 13 600 /. 17 400 

Årets resultat -7 946 

5

Det blir allt lättare att släktforska – om man har 

tillgång till dator, Internet och abonnemang på 

SVAR (Svensk Arkivinformation), Genline 

och/eller Arkiv Digital. Den gamla goda tidens 

arkivbesök blir allt mer sällsynta för de flesta. I sin 

förlängning måste ju detta innebära bättre 

möjligheter att få service för dem som fortfarande 

besöker landsarkiven. Och ibland är det ett måste 

att ta sig hit när källorna saknas på nätet. För den 

som har sina anor i Öckerö socken och använder 

källorna och databaserna på föreningens hemsida 

blir det också allt enklare att komma bakåt i tiden i 

sin forskning. Nya bearbetade källor läggs in 

kontinuerligt. Just nu pågår till exempel ett stort 

arbete med att komplettera Sveriges dödbok för 

perioden från 1901 och framåt med Roland Vejfors 

som huvudansvarig. 

Den sannolikt sista möjligheten att besöka den 

populära forskarstugan i Västra Frölunda blir det 

onsdagen 16 april kl 18. Då tar Kent Andersson 

emot oss och kåserar om verksamheten där. Vi har 

säkert en hel del att lära av vad som händer i denna 

göteborgsfilial till släktforskarförbundets 

högkvarter, numera i Solna. Som kanske är bekant 

kommer forskarstugan att stängas inom en snar 

Ordföranden har ordet 

framtid till sorg för många. Just nu har jag inga 

säkra uppgifter om vad som kommer att ersätta 

detta centrum för västsvensk släktforskning. 

Årets medlemsresa äger rum 7 juni (se notis på 

annan plats) och med tanke på att det är vår 

mångårige guide Berit Johanson som svarat för 

planeringen blir det säkert en trevlig tur. Denna 

gång har styrelsen beslutat subventionera en del av 

reskostnaden. Apropå subventioner finns det nu 

möjlighet att inhandla Henrik Karlssons bok ”Havet 

var vårt liv” till ett kraftigt nedsatt pris. Styrelsen 

har köpt in den lilla återstående restupplagan och 

boken kan köpas hos Rolf Nilsson, 96 70 32. 

Måndagarnas släktforskarkvällar på Öckerö 

bibliotek fortsätter fram till och med 12 maj. 

Numera finns ju två forskardatorer här och 

möjligheterna till ett effektivt forskningsarbete har 

således ökat kraftigt. Många fler är välkomna 

mellan kl 17 – 20 varje måndag vår och höst! Vi 

har alla goda tips att ge varandra i sökandet efter 

våra anor. 

Flyttningslängder – ett bra komplement 

Insänt av Sture Olofsson 

Enligt kyrkolagen av 1686 skulle prästerna 

föra förteckningar över ”theras namn som tijd 

efter annan flyttia in uti eller utur församlingen 

…” Sådana längder fördes sporadiskt under 

1700-talet och mer fullständigt under 1800talet. 

Syftet med längderna var att kontrollera 

de flyttande ur skattesynpunkt. Därför upptar 

längderna de flyttandes namn, in- och 

utflyttningsort, datum för flyttningen och 

ibland födelsedatum och födelseförsamling. 

Ofta finns kommentarer om kunskaper och 

särskilda förhållanden. 

Flyttningslängder för Öckerö socken, stundtals 

gemensamma för Öckerö och Torslanda, finns 

i huvudsak i in- och utflyttningslängder för 

Torslanda för perioden 1812 – 1830 och i 

motsvarande längder för Öckerö 1835 – 1860. 

En bearbetad form av längderna kommer inom 

kort att finnas tillgänglig bland databaserna på 

föreningens hemsida. 

Flyttningslängderna är ett bra komplement till 

födelse-, vigsel- och dödböckerna. De kan 

många gånger ge helt nya uppgifter om våra 

Hälsö 29 mars 2008 

Sture Olofsson 

anor. I min egen släkthistoria kan jag till 

exempel följa min avlägsna ana Josefina Maria 

Widegren, fosterbarn på Hälsö, som flyttade 

mellan Hälsö och domkyrkoförsamlingen i 

Göteborg ett antal gånger och också mellan 

Marstrand och Hälsö i slutet av 1860-talet. I 

förteckningarna får man oftast besked om 

personernas titlar. I våra längder hittar man allt 

från en tidigare arbetsfånge, frigiven från Nya 

Älvsborgs fästning, fattighjon, lösdrivare och 

oäkta fosterbarn till jaktlöjtnanter och en 

friherre. Många ovanliga namn utöver de 

vanliga patronymikonkonstruktionerna finns 

här. Några exempel: Bengtsson Lejonsköld 

Oxenstierna, Caesar, Gadd, Gullstrand, 

Rödlock och von Platen. 

I längderna kan man också följa immigrationen 

från Nordamerika och andra utrikes orter. 

Under perioden 1880 – 1894 återvände sju 

utvandrare till Amerika hem till Öckerö 

socken. Invandring hit förekom också från 

Norge och Danmark. Emigrationen kan 

naturligtvis spåras. Till Nordamerika 

6

utvandrade 44 personer under tiden 1868 – 

1893, de flesta i slutet av 1880-talet. England, 

Danmark, Norge, Tyskland, Holland och 

Ryssland var andra destinationer. Till sjöss 

gick 42 personer under den oroliga perioden 

1812 – 1830. 

Prästernas kommentarer kring de enskilda 

personerna var - som de brukar vara i de 

kyrkliga handlingarna - mycket tydliga och 

utan större hänsyn. Mångfaldiga gånger möts 

man av begreppet ”oäkta barn”. Ett oäkta barn 

kan ha avlats i ett ”begånget lönskaläge”. Om 

kunskaperna i den kristna tron var bristfälliga 

admitterades man inte till den heliga 

nattvarden, och detta noterades nogsamt. 

Straffregistret för personer i Öckerö sockens 

flyttningslängder nämner våldtäkt, knivslagsmål, 

stöld och snatteri. Särkilt viktigt 

förefaller det ha varit att notera om de flyttande 

var lediga till äktenskap eller om man var 

vaccinerad mot smittkoppor. Besked om detta 

återkommer mycket frekvent. 

Min utskrift av Öckerö sockens 

flyttningslängder bygger på att alla 

personnamn är normerade så långt detta är 

möjligt. Geografiska namn är förenklade och 

uppdaterade i förhållande till uppgifterna i 

Rosenberg, Geografiskt – statistiskt 

handlexikon öfver Sverige 

Fynd i samband med arbetet med Flyttattesterna 

Insänt av Claes-Göran Sörensson 

Under mitt arbete med renskrivningen av Flyttningsattesterna till Torslanda Pastorat har jag hittat en 

del intressanta och hemska händelser som exempelvis denna Drunkningsolycka som talar för sig själv 

Utdrag ur Torslanda kyrkobok ”Döda och Begravda 1798 

11. d. 24 Nov Drunkande i öpen sjön midt för och nära wid Krossholmen följande, anmg Pigan 

Ingeborg Larsdotter från Lundby Pastorat Wedtle Härad och Berggjums Sockn, nämligen 

Pigan Ingeborg Larsdotter, 25 år gl. Begrovs d. 2 Dec 

12. do. Flickan Annicka Andersdotter 25 år gl. Begr d. 2 Dec 

13. do. Flickan Anna Andersdotter 23 år gl. Begr. 2 Dec 

14. do Gossen Olof Andersson 14 år gl. Begr. D. 2 Dec 

15. do Drängen Anders Börjesson, 26 år gl. Begr. 9 Dec. 

16. do. Pigan Annicka Jonasdotter, 22 år gl. Begr. 16 Dec. 

17. do. Pigan Brita Olofsdotter, 24 år gl. Begr. 16 dec. 

18. Utom dess Drunknade, men icke igenfunna, nämligen, drängen Anders Pehrsson, Mannen Jon 

Andersson, mannen Eric Jonsson, Mannen Olof Andersson, Pig Cathrina Olofsdotter, Mannen 

Jean Börjesson, Pigan Annicka , Pig. Elin Ericsdotter, Pig. Ingeborg Börjesdotter, 

Pig. Ulrica Olofsd. Samt ett litet barn. 

At gifte mannen Anders Andersson, som på eller vid Risön i Thorslanda Pastorat af köld på en klippa 

aflidit, meddelas det intyg, at han härstädes, då han varit hemma, med god christendoms.kunnskap, 

utan hinder och försummelse, nyttjat de dyra Salighetsmedlen och at intet hinder är här gekant mde 

mindre han må christl. begravas. Han är ock härstädes i Kyrko-boken ibland de döda nu anteknd. 

Skepplanda d. 12 Nov 1801 

O.J. Andren 

K.H. Pr och Kyrko-Herde 

7

Så här kan en flyttningsattes också se ut - även prästerna skyllde ibland på varandra: 

Framledne Constapel Nils Dahle Son, Anders Nilsson lemnas det betyg, at han är född i Kronhusförsamlingen, 

höste-tiden 1768, enligt närmare Anförvaranters och äldre personers vittnesbörd, hvilket 

jag ock anser ganska sannolikt, hälst han tycktes vara omkring 3 år ålder, då jag blef Präst vid 

Regementet härstädes; mera noggran uplysning kan jag ej meddela, då min företrädare, hvilket är nog 

kunnigt, aldeles vårdslösade Kyrko-Böckerna, ifrån 1760 til år 1772, då bättre anstalt til deras hållande 

fogas. 

Götheborg d 11 April 1788 

Fredrik Ad. Silvander 

Regts Pastor 

I min forskning efter mina och hustrun 

Monas förfäder så träffade jag på en 

kvinna som visade sig vara Monas farmors 

farmors syster. Hon hette Johanna och var 

född 1789. Föräldrarna hette Sven 

Jungberg och Anna Britta Nilsdotter. Dom 

hade fem barn, tre flickor och två pojkar. 

Det är om Johanna den här historien 

handlar. Hon fick enligt Folke Danbratts 

bok ”Strandad Jakt” en ganska god 

uppfostran. Oklart är när hon träffade 

bokhållaren på Vargös sillsalteri , Fredrik 

Hård född 1777, som hon gifte sig med. 

Han var änkling och hade två barn, en 

flicka född 1800 och en pojke född 1805. 

Flickan var sjuklig och dog 1820. Familjen 

var då bosatt i Vargödal. Fredrik Hård dog 

i lungsot 1818 och efterlämnade Johanna 

och de två barnen, de hade inga gemensamma 

barn. Det var väl inte förrän nu som 

Strandad jakt 

Insänt av Roland Vejfors 

hon började ägna sig åt lurendrejeri fast 

hon var tydligen smart nog att undvika 

”Lagarnas kraf.” Men 1823 utspelade sig 

händelser som har blivit mycket omskrivna 

och som blev ödesdigra för de inblandade. 

Detta finns återgivet i bland annat Nättidningen 

RÖTTER, vilket ni finner här 

nedan. Folke Danbratt har i sin bok gått 

igenom mängder av domstolsprotokoll 

mm som ger en utförligare bild av vad som 

hände en vårdag i maj 1823. Eftersom 

Johanna Hård gick fri och ”försvannn ur 

kyrkböckerna och in i historiens mörker” 

så tycker Danbratt sig ha anledning att 

efterlysa henne. Det kan nämnas att ett par 

äldre släktingar till Mona har ett par olika 

teorier om vart hon tog vägen. Danbratts 

uppmaning vidarebefordras härmed till 

ÖÖSF:s medlemmar 

8

Med anledning av Rolands artikel så hittade red följande på Rötters 

hemsida: 

Enligt en artikel av fil. dr Lars Gahrn i 

Mölndalsposten 1996 avrättades 1824 tre män 

vid avrättningsplatsen Långås Lider nära 

hemmanet Våmmedal i Kållereds socken. De 

tre, båtsmannen Johan Andersson i Flatås, 

fiskaren Christer Andersson och drängen 

Anders Andersson hade mördat besättningen 

på en strandad båt och plundrat dess last. 

Åklagaren hade begärt att de tre skulle avrättas 

på en ö ute i skärgården, ”skärgårdsbor och 

sjöfarande till skräck och varnagel”, men detta 

bifölls inte av häradsrätten, utan avrättningen 

kom att ske på den ”vanliga” 

avrättningsplatsen. Dödsdomen utfärdades den 

15 sept. 1823 av Askims och Östra Hisings 

häradsrätt, men fallet överklagades via 

hovätten upp till Kunglig majestät, och den 11 

maj 1824 fastslogs domen av Carl XIV Johan. 

Johan Andersson begärde att få bli avrättad 

snarast möjligt genom att såsom krigsman få 

bli skjuten, men han avrättades genom 

halshuggning den 11 aug. 1824. Samma öde 

mötte hans medbrottslingar den 2 dec. samma 

år, och kropparna styckades och sattes på 

stegel. Bakgrunden till avrättningen av 

Johannes Andersson Flatås och hans kumpaner 

var om möjligt ännu allvarligare än enbart 

vrakplundring, nämligen sjöröveri. Brottet 

omfattade dessutom ytterligare två anklagade, 

vilka dock ej avrättades. 

De fem var änkan Johanna Hård och hennes 

dräng Anders Andersson, bördiga från resp. 

Backa och Solberga socknar, båtsmannen vid 

Nya Varvet, Johannes Andersson Flatås samt 

de båda Styrsöborna Christen Andersson, 

fiskare, samt dennes dräng Carl Börjesson. 

I änkan Hårds hem förbereddes ett illdåd, 

nämligen att segla ut för att borda ett fartyg, ta 

lasten och sälja denna. Alltså rent sjöröveri, för 

vilket också fyra av de fem sedermera dömdes. 

Efter tre dagars segling, då de siktat Skagen, 

bordades den danska jakten ”Frau Mette” från 

Nordby på Fanö på Jyllands västkust, på resa 

från Köpenhamn till Hamburg Altona, under 

förvändning att få vatten och eld. De tre 

besättningsmännen – kaptenen Anders 

Mathiasen Nørby, styrmanen Mathias Clausen 

och den blott 17-årige skeppspojken Johannes 

Abrahamsen – mördades på brutalast tänkbara 

sätt: kapten och skeppspojken skadesköts och 

slogs därefter ihjäl med gevärskolven, styrman 

slängdes levande överbord efter att ha sårats av 

en kula, delar av lasten plundrades och jaktens 

roder surrades för att leda fartyget ut till havs. 

Genom en ödets ironi kom emellertid dessa 

planer helt på skam: ”Frau Mette” gick inte till 

havs utan strandade med fulla segel och surrat 

roder på Fotö! Då lasten innehöll samma sorts 

varor som sedan några dagar salufördes av 

piraterna var sjöröveriet – det sista i Sverige? – 

snart uppklarat. Som redan sagts dömdes 

Johannes Flatås, Anders Andersson och 

Christen Andersson till döden och avrättades 

medelst halshuggning. Carl Börjesson gick ett 

nästan ännu kusligare öde till mötes. Efter 40 

par spö och kyrkoplikt skickades han till 

Karlstens fästning ”för att där i all sin övriga 

livstid sättas till allmänt arbete”. Han levde 

ytterligare 29 år innan han avled i kolera år 

1853. Mot änkan Hård fanns inte tillräcklig 

bevisning och saken fick avskrivas; hon fälldes 

dock för en del andra mindre brott. Därefter 

försvinner hon, vad jag kunna utröna, ur 

kyrkböckerna och in i historiens mörker. 

Den spektakulära händelsen har givetvis 

avsatt en hel del avtryck i litteraturen, inte bara 

genom de fem olika tryck som publicerades i 

samband med avrättningarna. Så har t.ex. 

C.R.A. Fredberg behandlat ämnet i ”Det gamla 

Göteborg”; Folke Danbratt och Nathan 

Odenvik har skrivit en utförlig skildring i 

”Styrsö socken. Ur dess historia från forntid till 

nutid” (1966). Också i Danmark har det 

skrivits om illdådet, t.ex. i N.M Kromans bok 

”Fanøsømænd i Storm och Stille (Esbjerg 

1936). 

9

Förvaltare 2008 är Rolf Nilsson 

Inventarieförteckning 2008-03-04 

Objekt Spec. Finns var 

Maskiner Dator Laptop Mitac Förvaltaren 

Böcker SSF årsbok 1989-2007 Biblioteket 

Skrifter m.m. Historik över Friherrliga ätten Hisinger Biblioteket 

Minnesblad efter L. O. A. Simson på Käringö Biblioteket 

Om Brunnefjäll Biblioteket 

Timat vid tinget i Fågelåsbygden Biblioteket 

Gustav Karlsson: Två små öar i Bohuslän Biblioteket 

EB-nytt 1993 Biblioteket 

EB-nytt 1994 Biblioteket 

Angeläget Biblioteket 

Diskulogen Biblioteket 

Disketten Biblioteket 

Anropet Biblioteket 

Öckerö C1: Personregister Biblioteket 

Göteborgs stift herdaminnen Ordföranden 

Microkort Askim Biblioteket 

Backa Biblioteket 

Björlanda Biblioteket 

Gullholmen Biblioteket 

Harestad Biblioteket 

Hålta Biblioteket 

Jörlanda Biblioteket 

Kareby Biblioteket 

Klädesholmen Biblioteket 

Klövedal Biblioteket 

Krokstad Biblioteket 

Kungälv Biblioteket 

Käringön Biblioteket 

Lundby Biblioteket 

Lycke Biblioteket 

Långelanda Biblioteket 

Marstrand Biblioteket 

Mollösund Biblioteket 

Morlanda Biblioteket 

Myckleby Biblioteket 

Norum Biblioteket 

Romelanda Biblioteket 

Rönnäng Biblioteket 

Röra Biblioteket 

Solberga Biblioteket 

Spekeröd Biblioteket 

Stala Biblioteket 

Stenkyrka Biblioteket 

Styrsö Biblioteket 

Säve Biblioteket 

Tegneby Biblioteket 

Torp Biblioteket 

Torsby Biblioteket 

Torslanda Biblioteket 

Tuve Biblioteket 

Valla Biblioteket 

Västra Frölunda Biblioteket 

Ytterby Biblioteket 

Öckerö Biblioteket 

Ödsmål Biblioteket 

Gbgs och Bohus län Fö, Vi, Dö 1921-1933, kort Biblioteket 

Personregister Amiralitetsförsamlingen Biblioteket 

Domkyrko/Gustavi Biblioteket 

Göteborgs Fattighus Biblioteket 

Garnisonsförsamlingen Biblioteket 

Karl Johan Biblioteket 

Örgryte Biblioteket 

10

Öckerö: AI:1-11. Jordebok 1573-1574. Mtl-längder 1748, 1766, 1770. Förvaltaren 

Pärmar 

Örgryte, Karl Johan förs. Personregister Biblioteket 

Amiralitets- och Domkyrkoförs. 

Personregister f.v.d. Biblioteket 

V+Ö Hisingen Bou och register över Bou Biblioteket 

V+Ö Hisingen Småprotokoll Biblioteket 

Inlands Södre Bou Biblioteket 

Öckerö Register för Dödbok, 3 olika Biblioteket 

” Fö, Vi, Dö 1684-1860 Biblioteket 

” Emigranter Biblioteket 

” Personalia, 2 pärmar Biblioteket 

” C1,C2,C3,C4 fotokopia Biblioteket 

” C1,C2,C3 renskrift Biblioteket 

” Båtsmän ur Öckerö socken 

” Gravstensinventering Biblioteket 

Öckerö diverse utskrifter Register över Hönö och Öckerö kyrkogårdar med kartor, om Daniel Hildebrand, Telefonkatalog för 

Öckerö 1908 och 1923, Lotsar m.m. 

Biblioteket 

Hönö Röd Husförhör Biblioteket 

Södra Bohuslän Ortregister och handstilar Biblioteket 

Ericsson, Hjalmar Gårdarna i Valla, 4 pärmar Biblioteket 

Eriksson, L-E Släktutredningar Biblioteket 

Eistrand, Arvid Släktutredningar, två pärmar Biblioteket 

Fransson, Daniel Fö, Vi, Dö Klövedal, Valla och Öckerö Biblioteket 

” Mtl Klövedal, Stenkyrka, Valla, Öckerö Biblioteket 

” Öckerösläkter Biblioteket 

” Fotö- och Hälsösläkter Biblioteket 

Karlsson, Henrik Mtl Öckerö Biblioteket 

” Div. alster, släktutredningar Biblioteket 

Olsson, Ragnar Bou Öckerö, Bohusläns fartyg m.m. Biblioteket 

Utbult Släktutredning Biblioteket 

Brandförs. verket Sillsalterier och Trankokerier, Öckerö Biblioteket 

Inlands Södre Register Biblioteket 

Inlands Södre Härad Register, vigsel Biblioteket 

Internet Nyttiga länkar Biblioteket 

Vigselbok Kville, Fjällbacka, Svenneby, Lur och Bottna Biblioteket 

Dödbok Kville Biblioteket 

Domböcker Orust och Tjörns häradsdomböcker Biblioteket 

Orust Från vår bygd, Tegneby, Stala och Röra Släkter och gårdar Biblioteket 

Orust, Tjörn Utdrad ur dombok 1684-1726 

Mantalslängder Stala 1755-1845 Biblioteket 

Röra 1755-1840 Biblioteket 

Tegneby 1755-1805 Biblioteket 

Tegneby 1810-1840 Biblioteket 

Morlanda 1755-1790 Biblioteket 

Morlanda 1790-1810 Biblioteket 

Mollösund 1830-1845 Biblioteket 

Öckerö, Björlanda, Torslanda 1669-1807 Biblioteket 

Morlanda Torp och backstugor 1700, 1800-talen Biblioteket 

Register över gårdar och personer Biblioteket 

Register över fiskelägen Biblioteket 

Födda 1711-1800 Biblioteket 

Vigda, döda 1711-1800 Biblioteket 

Myckleby F.v.d. 1688-1800 Biblioteket 

Kyrkoböcker Tegneby, Lunden, Livetorp m.m. Biblioteket 

Bouppteckningar, utdrag, 

renskrivna 

Orust och Tjörns härad 1840-1842 Biblioteket 

Tryckta alster 

Öö C1 spiral Förvaltaren 

Öö C2 spiral Förvaltaren 

Öö C1 lösblad Förvaltaren 



Öö C1 foto lösblad Förvaltaren 

Öö C2 foto spiral Förvaltaren 

Öö C3 foto spiral Förvaltaren 

Öö C4 foto lösblad Förvaltaren 

CD Karl den Store (Nobility of the holy Roman Empire) Förvaltaren 

Emigranten Förvaltaren 

11

Emibas Förvaltaren 

Nationell Arkiv Databas Förvaltaren 

Svenska orter Förvaltaren 

Svenskt Biografiskt Lexikon Förvaltaren 

Bouppteckningsregister för Halland Förvaltaren 

Sv. Ostindiska Compagniet Förvaltaren 

Folkräkning 1900 Gbgs- och Bohus län Förvaltaren 

Gbg-regionens dödbok 1947-1971 Förvaltaren 

Sveriges befolkning 1890 Förvaltaren 




Arkion: Sjöfolk version 1,1 Förvaltaren 

Polisunderrättelser 1878, 1879 Förvaltaren 

Söderskivan Förvaltaren 

Häradsekonomiska kartor 1860-1930 Förvaltaren 

Historiska stadskartor Förvaltaren 

Central Soldatregistret I, II Förvaltaren 

Ett år i Bohusläns domböcker Förvaltaren 

Bouppteckningsregister Halland 1671-1850 Förvaltaren 

Vigselregister Halland 1668-1860 Förvaltaren 

C. M. Rosenberg, ortbeskrivningar Förvaltaren 

Paleografi Förvaltaren 

Svenska Gods och Gårdar, sydvästra Sverige Förvaltaren 

Sveriges dödbok 1947-2006 Förvaltaren 

Föreningen Släktdatas kyrkoboksregister, jan 2001 Förvaltaren 

Öckerö Digitalfoton över kyrkoböckerna Förvaltaren 

Saxat från hemsidan 

Årsmöte 2008 i historisk miljö 

Föreningens årsmöte 2008 hölls i Öckerö Hembygdsförenings nybyggda lokal, 

”Tönns-Annas”, en imponerande skapelse och mycket lämplig för ett 

sammanträde av vår storlek med ett femtiotal närvarande. (se sid 29) 

Adventsmarknad 1:a Advent 2007 

Så var det dags för skärgårdsmarknad i advent i Hönö Klåva igen. Helgen 1 -2 

december, i piskande regn, fick vår förening låna tornet i Fiskemuséet. Det är lätt 

att skapa nya traditioner och det är nog riskfritt att anta att vi kommer att 

medverka också vid skärgårdsmarknaden 2008. 

Elektronisk och levande släktforskning 

Föreningens höstmöte 2007 (17/11 2007) ägde rum i den förnämliga 

gradängsalen i Fiskets Utbildningscentrum på Björnhuvudet. Gäster och 

föredragshållare denna gång var Mats-Olof Sander och Mårten Sjöbris från 

Föreningen Släktdata samt Hjördis Dangardt från Fjällsholmen. 

12

Besök på Hönö Hembygdsgård 22 sept 2007 

Hembygdsföreningen hade förberett vårt besök på ett utomordentligt sätt och 

föreningens kärntrupper samlade oss vid kungastenen och påbörjade en intressant 

och fullödig information om föreningens byggnader och verksamhet. 

En besvärsskrivelse ang fiskeriskatten från 1662 

Insänt av Hans Taremark 

När Bohuslän blev svenskt tillsattes en 

kommission för att utreda vilka skatter som 

skulle tas ut. Kommissionens arbete 

beskrivs utförligt i Arcadius bok "Om 

Bohusläns införlivande med Sverige". Från 

denna tid kom fiskarna i Bohuslän årligen 

att betala en skatt som kallades strandsittar 

eller skärgårdsskatten. Den bestämdes på 

tinget efter en viss taxa beroende på hur 

fisket utföll. Under det stora nordiska 

kriget förhindrades fisket i Bohuslän och 

någon skatt kom inte att betalas från år 

1709 och fram till krigets slut 1720. Då var 

fiskeflottan i mycket dåligt skick och 

fiskarna fick fortsatt skattebefrielse i flera 

år. Till slut ansåg dock Kammarkollegiet 

att de fått nog med skattebefrielse och 

begärde att skatten åter skulle tas ut. Det 

framgår inte av några handlingar om 

fiskeriskatten återinfördes under 1730talet. 

Enligt alla jordeböcker fram till 

mitten av 1700-talet, taxerades fiskarna på 

häradstinget efter fiskefångsten för 

respektive år. Det finns dock inga 

verifikationer efter år 1709 som visar att 

skatten verkligen togs ut. På sidan 313 i 

1736 års landsbok för Göteborg och 

Bohuslän i Riksens Ständers Arkiv finns 

en längd över obetalda skatter för åren 

1719-32. Där framgår det att många fiskare 

var utfattiga och åtskilliga vistades 

utomlands. På grund av det svåra ekonomiska 

läget för västkustfiskarna tvingades 

staten till slut att subventionera fisket. 

Jämför även med uppgifterna i 

fiskeriutredningen år 1752 som redovisas 

på sidan 83. 

Avskrift av brev från allmogen i Morlanda 

socken till Bohusläns Kommission år 

1662, Kammarakivet, sid 334. 

Hanns Kongl. Mayts. Hyebetrorde Herrar 

Commisarier ynscher wi Undertegnede ald 

thienlig och Ehrlig Welstand Aff Gud 

Allene. 

1. Wii fattige Alffmue Aff Öeboer och 

strandsiddere wdi Molland sougen Wnder 

Orouste fougderie, Nödwendigenst for 

aarsages Eders Exel. med denne Woreis 

Wnderdånigste Suplication att Besuaerge 

och der udunder ydmygeligens att 

forredrage och tillkiendegiffue, huorledes 

Wii fattige fischere och strandsiddere 

haffuer Oss att besuaerge Offuer 

Marstrands Byens Öffrighed, huerledes dj 

formedelst deris Welfangne piuilegier 

haffuer Udloffuett att wille forsiine 

scheergaarden med huiss di kunde 

behöffue till deris husses förnödenhed och 

schuders Wdreedelse, Werre sig Roug, 

Malt, och andet huilchet iche er holdet 

eller Epterkomit i Synnerlighed i dette 

Aaret, thir der om wii iche haffde faaet 

Nogett i fraa Suaerig haffde der Mange 

fattige folch död aff Hungers Nöed, 

Ligeuell lige dj Oss effter och will 

forderffue Oss fattige folch i dett di will att 

Wii med Woreis smaa fisherschuder skall 

flötter till Marstrand, huilchet er Oss 

umueligt att kand giöre Wden heele 

13

Scheergaarden der öffuer schulle bliffue 

gandsche Oedelagde och forderffuede. 

Begierer aller Wnderd. Wii fattige folch 

maa Niude Woreis Ringe Waaninger och 

fischebrug med Wores schuder her effter 

som hijttill. Epterdj Wii Ingen anden 

Naering haffuer till att föede Worres 

fattige hustruer och smaa börn med. 

2. Huad Woreis fischerie angaar som Wii 

haffuer och Bruger Wdj Westersöen och 

aabet haff med Woreis fischerschuder udj 

stöste liffs fahrlighed, huilchett Wii dog 

iche kand Öffergiffue formedelst Wii 

Insted ändok haffuer leert att bruge, 

huorved Wii Nest Gudz forsiun kunde 

haffue Woreis föede och Ophold, och Naar 

Gud will schuderne komer till land och Wii 

faar fischen sör, till Byder Wii dj 

Marstrande borgere den, och thager igien 

aff dennomb Huiss Wii kand behöffue, aff 

Roeg, Malt, salt och Hamp med ändock 

mehre till hussens förnödenhed for saa hoy 

priiss som dj well saette oss dett före. 

3. Att Marstrande Borge wille forMeene att 

Wii fattige folch som ehre fischere paa 

schuderne iche schulle maa affhende 

Worreis fisch till Worreis Reeder som 

Eijer schuderne, Menss Wii selff att före 

dend till Marstrand i Mellum huer reijsse, 

och da kiöb aff denum med Oss till Bagers 

huiss Wii kunde behöffue, huilchett er Oss 

Wmuligt, formedelst dett kand hende sig 

att Wii iche formedelst stormb och Wwaer 

kand komme tillbagers i fraa byen igien i 

heelle 3 eller 4 dager tillege och schulle 

Wii aaledess forsömme Woreis Reisser och 

fischerie om sommaren, huad schulle Wii 

da haffue att föede Woreis fattige hustruer 

och börn med Omb Winteren. 

4. Er dett Woreis Wnderdanigste 

Angiffuende huorleedess Nu udj for leen 

sommer, saauelsom och udj forige 

Aaringer er komne till Marstrand med 

Woreis fisch att forhandle, da haffuer dj 

med geualt Optagett Woreis fisch i Arest, 

den beholdt och Bytt sig selff i Mellum 

Wden en Schellings Wederlag och 

betallning, och Wnder Adschellig protester 

Ilde med Oss handler, Begieres aller 

Wnderdanigste Wii fattige folch for saadan 

deris Offuerlast maa Werre forschaant. 

5. Er dette Woreis aller Wnderd. Begiering 

Efftersom Woreis Ringe Naering och 

fischebrug med Woreis smaa 

fischerschuder udj Westersöe iche kand 

hindre Marstrandebyens priuileger, Menss 

mehre er dennomb till Baade och profit i 

dett Wii byder dem Woreis fisch till och 

handler med dennom derom, Uden dett 

scheer udj frij Marcheder Inden Rigeis, 

som Oss aldrig tillforne haffuer Werett 

forment, som dett och udj Zeeniste Kongl. 

Commissariers Well: Her Gregers Krabbe 

och Her Iffuer Krabbes domb formeldes 

for Wenntendes Exelentie Milde och Gode 

suar och udj Guds Milde Beschermelse 

ydmygligens Befalle. 

Oddeuald den 23 Augustij Anno 1662. 

Hans Kongl Not: Och Eder Exell: Underd: 

throu pligtige undersaatter och thienare. 

Mortten Jenssen Jacob Anderssen Chresten Hansson 

Halffuor Olssen Jacob Karlssen Olle Simonsson 

Om Backefisket i Nordsiön 

Utdrag ur Fiskeriutredningarna 1752 och 1774 

Detta finns att läsas i sin helhet (21 sidor) på vår hemsida 

Det så kallade storfisket med backar föröfwas 

wäl öfwer hela Bohuslänska skiärgården, dock 

14

med mer och mindre drift. J Morlanda 

skiärgården hafwa inwånarena på Mollsund, 

Kiäringöen, Hälwikstrand, Råön, Stocken, 

Gullholmen, Ellös, Rågårdswik, Grönsund och 

Fiskebäckskihls fiskeläger enkannerligen winlagt 

sig härom, af hwilka större dehlen äro försedde 

med tienliga fiskeskutor, med 

hwilka, så wäl som deras storbåtar, de 

egendteligen under danska wallen idka sin 

handtering. J anseende til sättet kan det efter mitt 

begrep wäl eij förbättras, om eij deras så kallade 

känsor, i hwilka kroken är häftad, och den der är 

wid sielfwa linan eller refwen fäst, borde 

förwaras med cantillietråd, at de eij kunna bitas 

af. 

Fiskarena hålla wäl före, at så snart en långa 

slukat ett sådant angn, och slitit af känsan skall 

hon eij återwända förän hon å nyo upsöker ett 

annat, och så gradatim, tils hon ändteligen warder 

fångad, det de förmena sig bestyrka ärmed, at uti 

en och samma långa ofta kunnat finnas 2, 3 a 4 

krokar afbitna. Men sådant låter något paradoxt, 

ty ofehlbart måste hon under och efter arbetet 

innan hon hunnit afklippa en 10 a 12 

garnakiänsa, widkännas någon sweda där kroken 

häftat, hwarföre hon eij så hastigt kan sluka; 

utom des är bekant, at så snart långan mer eller 

mindre blifwer skadad i tarmen, så at hon blifwer 

sprängd, som fiskarena kalla, börjar hon at flyta 

och följer gemenligen strömen åt alt ängre och 

längre från botn, tils hon ändteligen når 

wattnbrynan, sådane fiskar både af långor och 

torsk har jag under mitt wistande i Bohuslänska 

skiärgården om somrarne 1767 och 1768 funnit 

flera, dels aldeles döde, dels halfdöde. En gång 

träffade jag en sådan, som wid itt annalkande 

sökte skygd wid en stor sten med hufwudet neder 

til bottn och sierten upp åt; Lifskrafterna kunde 

eij länge hindra naturens ordning med denna 

sårade fisken, utan började hufwudet småningom 

lätta sig upp i watnbrynan, då hon åter tog diupet 

in, och flere gånger på detta sätt mattade sig tils 

jag med en wanlig fiskekäx skilde henne från sitt 

naturliga hemwist; i denna långa fant jag 2:ne 

krokar, den ena i sielfwa swalget och kunde eij så 

särdeles förmärkas denna wara magrare än andra. 

Alla 

dylika komma ganska sällan tll någon nytta, 

hwllket genom öfwerspinning af cantillietråd lätt 

kan botas. 

I Holland skall efter berättelse brukas 

mässingstråd emellan kroken och flarnet, men 

han må glödgas huru wäl han wii, så är han 

ändock eij pålitelig, ty det har händt, at sådane 

krokar äfwen funnits i långor här under danska 

wallen. Utom dess skulle de eij med den 

beqwämlighet å deras backetråg kunna nyttias, 

hwarest krokarne böra ligga i en särskildt 

ordning; således måste öfwerspinning af 

cantillietråd blifwa det säkraste och torde ett 

medel härvid ännu böra i akt tagas. 

Man wet at så snart nytt tåg otiärat kommer i 

wattnet blifwer det hårdt, som härörer efter min 

tanka deraf, at hampen i wattnet mera swäller och 

giäser, men i anseende til twinningen eij kan få 

swälla ut, och derföre hårdnar och knorras; 

men at förekomma en sådan hampens egenskap, 

blef jag tilfälligtwis af en holländsk coopvardie 

capitain förständigad at om man lägger hampen i 

små dockor och lakar dem med skarp lut hwilka 

sedermera i warmt wattn uttwättas samt uphänges 

upsnodda i ett warmt rum eller i sohlen at torka, 

och hwilka åter wridas tilsammans hårdt och wäl 

bultas med en trädklubba mot en stock, låts 

tågorna sig klyfwa, så at deraf kan spinnas finare 

garn, hwilket blifwer långt starkare och segare, 

som wattnet sedermer eij hårdnar, detta har jag 

försökt til min insiö fiskeredskap och funnit dess 

riktighet, och sådant garn til kiänsor waxat och 

öfwerspunnit håller jag före wara det säkraste 

wid storbackar, äfwen för dem som dörja långor 

och annan storfisk, såsom wid fiskelägren 

Grafwarna, Smögen och Fisketången med flera 

hwilka eij hafwa storbackar. 

15

GG 930 – Solar (Ur Åke Hansson vykortssamling) 

16

Det finns många sätt att nå ut med sina resultat 

för att kunna hjälpa andra forskare och 

komplettera egna forskningsrön. Resultatet är det 

viktigaste. Det är visserligen roligt med själva 

forskningen, men på grund av mängden data som 

är möjliga att efterforska och nödvändiga att 

sammanställa måste man hjälpas åt. Ett sätt att nå 

andra är att ge ut en bok. Det var ett av syftena 

med min bok ”Havet var vårt liv” som 

publicerades 1995 och nu (1998) har spridits i 

drygt 700 exemplar. 

En tid efter utgivningen kontaktades jag av 

Rolf Berlin i Stockholm, vilken är bördig från 

Bohuslän och nu främst forskar på Morlanda 

socken. Rolf hade lämnat många för boken 

nyttiga uppgifter om källor från det gamla 

Bohuslän. En av dessa är Marstrands rådhusrätt, 

som han nu efteråt hade gått igenom och hittat en 

anteckning från 1707 om en Daniel Hildebrand. 

Han tyckte att namnet verkade bekant och kom 

på att det var i min bok han hade läst det. 

Styrmannen Daniel Hildebrand kom till Rörö 

omkring år 1700. I de källor jag använt betydde 

styrman oftast lots. När han gifte sig heter det att 

han kom från Holstein. Han försvann efter sju år, 

och inget var känt om vart han tog vägen. 

Anteckningen i Marstrands rådhusrätt var en 

efterlysning. Så pass visste man ändå som att han 

gifte sig på Rörö och fick två barn som överlevde 

till vuxen ålder och efterlämnade många nu 

levande ättlingar. Jag skall på mångas begäran 

lämna en redogörelse för hur jag efter bokens 

utgivning kunde hitta många ytterligare uppgifter 

om Daniels härstamning och liv. Bifogat finns en 

utskrift av hans anor och något om hans ättlingar. 

Jag lånade hem mikrokort från Marstrands 

rådhusrätt 1707 och hittade originalanteckningen. 

Det visade sig att Daniel kom från Flensburg, att 

han varit gift en gång tidigare, och att han hade 

två nu levande barn med sin svenska hustru 

Maret Gunnesdotter. Det beskrevs även hur 

Daniel såg ut (se den bifogade 

originalanteckningen i avskrift). 

Nu skrev jag ett brev till Flensburgs stadsarkiv, 

där en ”Bartsch, Archivinspektorin” hade 

vänligheten att i arkivet leta fram att Daniel var 

skeppare och hade fått burskap i Flensburg 1693 

Daniel Hildebrand 

Insänt av Henrik Karlsson 

Vem var Daniel Hildebrand? 

(Del I, 1997-1998, reviderad) 

6/2. Han bodde där i stadsförsamlingen S:t 

Marien men var född i landsförsamlingen Hürup 

en bit utanför Flensburg som son till kyrkoherden 

Peter (Petrus) Hildebrand. Denne kom från en 

organistsläkt i grannförsamlingen Grundhof. 

Daniels mor Margareta Rivesell var av gammal 

köpmanssläkt i Flensburg. 

Daniel Hildebrand fick med sin första hustru 

(utan känt namn, men syster till en Peter Nissen i 

Köpenhamn) en son som namngavs Peter efter 

sin farfar, vilken då måste ha varit död. Han 

döptes 1693 11/11 och dog senare samma år. 

Detta får man veta i kyrkoräkenskapernas listor 

över avgifter för klockringning. Så mycket mera 

kunde man inte leta fram, delvis beroende på 

luckor i arkivmaterialet, utan man hänvisade till 

litteratur om församlingarna Hürup och 

Grundhof. 

Nu blev det mycket intressant att se om det 

fanns något om de här personerna i böckerna om 

Hürup och Grundhof. De beställdes hem via 

biblioteket, och det gick verkligen att hitta 

namnen på Peter Hildebrands förfäder, så långt 

tillbaka som tiden för reformationen. Det fanns 

också en del fakta om kyrkoherde Peter 

Hildebrands egen familj, men tyvärr mycket lite 

om släkten Rivesell. 

Som svar på ett nytt brev till stadsarkivet i 

Flensburg hänvisade man i fråga om släkten 

Rivesell till släkttavlor av en O. H. Moller. Dessa 

släkttavlor bestämde jag mig för skulle bli mitt 

nästa forskningsmål, men det måste vänta tills jag 

eventuellt kunde få tillfälle att åka ner och själv 

titta efter. 

I september 1997 skulle min hustru och jag åka 

på en traditionell lillsemester till Danmark i 

samband med vår bröllopsdag. Jag föreslog att vi 

skulle passa på att åka till Flensburg också och 

besöka stadsarkivet och kyrkan S:t Marien samt 

kyrkorna i Hürup och Grundhof. I kyrkan i 

Hürup skulle det enligt litteraturen finnas en 

målning av prästfamiljen Hildebrand. Om det 

gick att få se den, skulle det vara en höjdpunkt i 

den delen av resan. Och det gick vägen! Resan 

blev av och kom att gestalta sig i enlighet med 

alla mina förhoppningar. 

17

På stadsarkivet i Flensburg var det dags att 

friska upp skoltyskan, och det gick tillräckligt bra 

för att få fram de önskade handlingarna, Mollers 

släkttavlor. Det rörde sig om kortfattade 

handskrivna blad, som jag fick fotostatkopiera. 

En svårighet med sådana andrahandsuppgifter är 

att veta hur tillförlitliga de är. Min tanke är därför 

att i framtiden försöka få kontakt med andra 

släktforskare via internet och tyska 

släktforskartidningar, helst någon som har 

anknytning till familjen Hildebrand och har utfört 

forskning, åtminstone någon som kan ge råd om 

andra användbara källor. 

De tre nämnda kyrkorna besöktes. I Hürup 

måste man gå till pastorsexpeditionen och hämta 

Bildtext: 

På sådana här målningar avbildades ofta maken med 

alla hustrurna och barnen på samma bild, även om det 

ju är kronologiskt omöjligt. Peter Hildebrand här har 

nog en viss likhet med den levande personen, men 

åtminstone den första hustrun som ju var död när 

tavlan målades kan inte ha blivit helt lik. Barnen är 

säkert målade på ett för den tiden vanligt stereotypt 

sätt. Även den äldste sonen kan ha varit död när tavlan 

målades. Hustrun till vänster (sett från betraktarens 

håll) måste ha varit den första, eftersom hon håller ena 

handen på det äldsta barnet. Den andra handen tycker 

jag inte att hon håller på det andra barnets axel, utan in 

mot magen, bakom honom. I så fall hör de tre yngsta 

barnen till det andra giftet. Denna hustru (Margareta 

Rivesell) kan av naturliga skäl inte hålla en hand på 

alla tre, utan har intagit en allmän pose med armen 

riktad mot det mittersta av barnen, syftande på alla tre. 

Det mittersta barnet har ett liknande axelkläde som de 

en nyckel. Det var inte så svårt då prästen visade 

sig vara på plats, och det var nära till kyrkan. 

Även om det inte varit så lätt, hade det varit värt 

besväret. En av min 20-åriga släktforsknings 

höjdpunkter var denna, när jag kunde stå uppe på 

läktaren i Hürups kyrka och se bilden av min 

anfader och hans familj! Denna bild är den enda 

jag har av mina anor på 1600-talet. Tyvärr var det 

svårt att få perfekta foton på målningen, men ett 

av dem ses här ovan. 

Sådant är läget i november 1998, och jag avser 

att återkomma med fler uppgifter om det visar sig 

möjligt att få fram sådana. 

båda hustrurna och måste vara en dotter. Dessutom 

håller hon en röd blomma i handen. Det yngsta barnet 

har en klädsel som gör att det kan uppfattas som en 

pojke. 

Om man ska läsa in mer i tavlan är det i så fall hur 

barnen håller sina händer. Jag vet inte om det fanns 

någon officiell bildsymbolik som skulle kunna 

bekräfta mina antaganden, men det skulle kunna var 

så att den äldste sonen håller sina händer på ett 

allmänt sätt, medan den andre håller dem mera fromt 

tydande på att han var ämnad att bli präst och hade 

börjat utbildning till sådan. Det skulle i så fall vara 

Daniel (han bör enligt ovan vara den längst till vänster 

av de tre och inte den längst till vänster av alla, vilket 

inte blev tydligt i bildtexten i den ursprungliga 

artikeln). Det kan stämma även om han blev skeppare. 

Inte alla fullföljde väl sina studier. 

18

Nu har det gått mer än tio år, och lite har väl 

hänt. Tyvärr har jag dock inte lyckats få kontakt 

med någon tysk forskare i organistfamiljen 

Hildebrand, och någon mer resa till Flensburg har 

jag inte gjort. Jag skall ändå här berätta om mina 

vidare försök med släkterna Hildebrand och 

Rivesell och om vad jag av en slump har hittat 

om Daniel i Göteborgs rådhusrätt. Dessutom 

finns här en avskrift av målet i Marstrands 

rådhusrätt 1707 och en bättre bild. 

Jag berörde tidigare frågan om tillförlitligheten 

i O. H. Mollers släkttavlor. Några primära källor 

till dessa antavlor har jag inte hittat, men genom 

sökningar på nätet har flera av de i översikten 

nämnda släkterna visat sig ha existerat, och det 

kan finnas vissa kompletterande uppgifter om 

sidosläktingar, men på grund av osäkerheten är 

det ingen idé att arbeta med detta ännu. 

Ett av mina ständigt pågående projekt är att gå 

igenom Göteborgs rådhusrätts protokoll, där det 

har visat sig finnas mycket som direkt berör 

Öckerööarna och övriga Västra Hisingen. Ett mål 

från år 1700 berör Daniel Hildebrand. Vi får där 

veta att han var styrman på ett fartyg från Stettin 

Vem var Daniel Hildebrand? 

(Del II, 2008) 

Hürups kyrka. Från ett vykort. 

som hade varit i Holland. När de kom till 

Göteborg gick Daniel och fyra matroser iland och 

ville inte gå ombord igen förrän de fått förhöjd 

hyra. Detta krävde de för att de blivit uppehållna 

i Holland och Göteborg. Skeppet hade troligen 

skadats i Holland. Det står på ett ställe att skeppet 

”var läckt”. Man hade kunnat ta sig till Göteborg 

(kanske efter en provisorisk reparation). Nu blev 

det ännu mera försenat, säkerligen för att skeppet 

behövde repareras ytterligare. Tyvärr för Daniel 

och hans matroser fick de inte rätt mot 

skepparen, utan måste böta och blev ålagda att 

fullfölja resan. 

Daniel gifte sig bara två månader efter den här 

händelsen. Frågan är om han ändå reste med till 

Stettin. Det måste ha varit svårt att hinna tillbaka 

på ett par månader. Dessutom måste ju Daniel ha 

varit på Rörö tidigare än 1700 för att ha kunnat 

träffa Maret och utveckla relationen till giftermål. 

Om detta går det dock knappast att få någon 

kunskap. Vi får vara glada att det gått att få veta 

så mycket om honom som det gjort. Det är för 

den tiden ovanligt många data som har 

framkommit om hans liv och härstamning. 

19

1 Daniel Hildebrand, född cirka 1665 i 

Prästgården, Hürup sn, Flensburg, Dk, död cirka 

1708. Skeppare i Flensburg och styrman på Rörö, 

Öckerö sn (O). 

[ Far 2 ] [ Mor 3 ] 

-Vid vigseln 1700 sägs Daniel ha kommit från 

Holstein. Visat sig vara född i Flensburg och gick 

i skolan där. Föräldrarna hade ett hus och var 

grannar med en Jakob, vilkens son Claes var 

skolkamrat med Daniel och senare liksom honom 

blev styrman(1). Flensburg ligger i Schleswig- 

Holstein, vilket 1460-1864 hörde till Danmark.- 

Blev borgare i Flensburg 1692 21/4, och avlade 

1693 6/2 sin burskapsed som skeppare (2).-I 

mönstringsrullan 1703 för enrollerade båtsmän 

på Västra Hisingen sägs Daniel då ha varit 38 år 

och sjöfaren. Året därefter tjänstgjorde han som 

styrman på Anders Torssons skepp S:ta Maria.- 

Sannolikt död 1707 eller 1708. Nämns i mtl 

1705, men inte 1708 11/1 (åren 1706-07 saknas). 

Nämns sista gången i kyrkoräkenskaperna 1707 

14/7, då han offrade en daler. Hustrun gifte om 

sig några år senare (troligen 1712). 

-Källor: (1) Marstrands RR 1707 16/1 (2) Brev 

1996 16/1 från stadsarkivet i Flensburg med 

uppgifter bl.a. ur ett register i stadsarkivet i 

Flensburg ("Neuburger in St Marien:"BB. Kr. 

1691-92: Hilbrandt, Daniel, Schiffer. KGP. p, 

299: Sohn des gewesen. Pastors in Hürup"). 

Gift 1692 med 

NN Nissen, död i St Marien sfs (Flensburg). 

-Var syster till en Peder Nissen i Köpenhamn 

(källa 1 ovan). Fadder 1693 var en Niss 

Peterssen, kanske far till henne och Peder. I 

släktregister i stadsarkivet i Flensburg 

("Geschlechterbuch") nämns en "Stadtvogt" 

(stadsfogde) med det namnet under 1600-talet, 

gift med en Edel Jessen, som den mest sannolike 

fadern, men har inte kunnat kontrolleras vidare. - 

Gift cirka 1692, eftersom en son döptes den 11 

januari 1693 och Daniel blivit borgare i staden 

den 21 april 1692. -Död efter 1693, men senast 

1699, då maken gifte om sig år 1700. 

Gift 1700 16/9 i Öckerö sn (O) med Maret 

Gunnesdotter, född 1676 på Rörö, Öckerö sn 

(O), död 1756 15/1 i Västergården, Björkö, 


Daniels anor 

-Vb:"D. 16 Septemb. copulerades Daniel 

Hillebrand, Styreman af Holstein, oc Margreta 

Gunnes dother på Rörö". -Omgift 1712 med Erik 

Torgersson från Hyppeln, med anor från Björkö 

Västergård (ej i vigselboken, men på Rörö till 

1711, och barn i Björkö Västergård 1713). - 

Db:"D. 15 Janu. afled Erik Gunnessons hustru 

Marit Gunnesdotter på Biörkö Wästergård af 

ålderdomsswaghet, begrofs d. 2 februari öster för 

Kyrkan, 79 åhr gamal".-Bouppteckning finns 

1757 2/5. 

Barn i första giftet: 

* Peter Hildebrand, född (döpt 1693 11/1) i St 

Marien sfs (Flensburg),död 1693. 

-Fb:"(Anno 1693. Januarj) d. 11 d. Daniel 

Hildebrand einen Sohn Peter, die Gew: Herr 

Jenss zu Hürup, Niss Peterssen, Magdalena 

Paulss". -Död samma år som han föddes, enligt 

klockringningslängden (vigsel- och dödböcker 

saknas 1683-1708). 

Barn i andra giftet: 

* Peter Danielsson, född 1701 20/10 på Rörö, 


-Döpt 27/10. -Dog troligen som liten, då han 

aldrig nämns efter dopet. Dock sannolikt död 

efter 1708, då brodern som föddes det året fick 

ett annat namn. Föräldrarna uppges ha haft en 

son och en dotter 1707 (Marstrands RR 11/1). 

* Ingrid Danielsdotter, född 1704 20/4 på Rörö, 

Öckerö sn (O), död 1766 15/3 i Ryd, Björkö, 


-Bortadopterad till mostern Elin och hennes man 

Per Andersson (enligt tolkning av en uppgift i 

Västra Hisings härads dombok). Detta förklarar 

att hon inte nämns i bouppteckningen efter 

modern. -Vb:"D. 27 Octob. copulerades Nils 

Bengdtson på Rydet med Ingrid Danielsd:r ifrån 

Wästerg:n". -Db:"D. 18 Martij afled Nils 

Bäncttsons hustru på Ryth wed namn Ingrid, och 

begrofs d. 23 d:o söder om Kiörckan, och hade 

legat siuk I fyra wickor af bröst, war 62 åhr 

gam:l". 

Gift 1723 27/10 i Öckerö sn (O) med Nils 

Bengtsson, född 1693 16/11 i Ryd, Björkö, 

Öckerö sn (O), död 1770 27/5 i Ryd, Björkö, 


-Fb:"Den 16 december blef Bengtz barn på Ryyd 

Niels född och christnad den 18. Qw som bar 

barnet war Mareth Erichsdotter ibid, Ole 

20

Mårtensson, Erich Stephansson, Arian på 

Hoffuit, Eli Persdotter i Sörgård, Eli 

Andersdotter i Westergård". -Db:"Den 27 maj 

afled Nils Bengtsson på Ryd 77 år gammal, af 

hosta och bröstwärk i 8 dagar. Begr. den 4 juni". 

* Anders Danielsson, född 1708 på Rörö, 

Öckerö sn (O), död 1789 26/2 i Högen, Torslanda 

sn (O). 

-Sägs ha varit 81 år gammal vid dödsfallet, och 

skulle då ha varit född 1708, året efter det att 

Daniel Hildebrand nämns sista gången. Detta är 

ju ingen omöjlighet, även om det inte är infört i 

dopboken. I så fall bör det ha varit före 13/2, då 

Marets far Gunne dog. Sonen borde ju ha fått 

namnet Gunne om han föddes efter detta. När 

Daniel offrade 1 daler till kyrkan den 14 juli 

1707 kanske det var för att han fått veta att 

-Kallade sig också på prästvis Petrus Hildebrand. 

-Födelseår och dödsår enligt en målning av 

familjen i Hürups kyrka. 

Gift med NN, född 1634, död 1662 i Prästgården, 

Hürup sn, Flensburg, Dk. 

Gift 1663 19/10 i St Marien sfs, Flensburg, Dk 

med nästa ana 


* Gosse I Hildebrand, född cirka 1660 i 

Prästgården, Hürup sn, Flensburg, Dk. 

-Födelseår uppskattat efter en familjemålning i 

Hürups kyrka. 


* Daniel Hildebrand, född 1665, se ana 1. 

* Flicka II Hildebrand, född i Prästgården, 


-Avbildad på en målning av familjen Hildebrand. 

-Gissningsvis den Catharina Maria Hildebrand 

som nämns i ett släktregister i stadsarkivet i 

Flensburg (III/45 v, 13 (437), född 1667 18/1. 

* Gosse II Hildebrand, född i Prästgården, 


-Avbildad på en målning av familjen Hildebrand. 

hustrun väntade barn, eller för att han skulle ut på 

en resa, eller både och. Man kan nog anta att 

Anders var född tidigt 1708. Detta stöds också av 

att första gången en son (styvson) nämns hos Erik 

Torgersson i Björkö Västergård är till mtl 1726 

(upprättad vid årsskiftet 1725-26). Anders var då 

17 år, på det 18:de, en vanlig ålder att bli 

mantalspliktig vid. Namnet Peter fick den förste 

sonen då liksom Daniels avlidne son i första 

giftet, i sin tur efter Daniels far, vilket stämmer 

bättre än Anders då. Daniels far var ju död 1701, 

men inte Marets. Det är alltså svårt att få det till 

att det var Anders som föddes 1701, och att det 

var en felskrivning av namnet i fb. -Gift 1733 

17/6 med Pernilla Börjesdotter från Högen, dotter 

till Börje Hansson och Gunilla Olsdotter, och 

bosatt där. -Fick bl.a. sonen Daniel (1740). 

*** Generation I *** 

f 

2 Peter Hildebrand, född 1637 i Grundhof sn, m 

Flensburg, Dk, död 1669 i Prästgården, Hürup sn, 3 Margareta Rivesell, född 1641 i St Marien sfs, 

Flensburg, Dk. Kyrkoherde i Hürup. 

Flensburg, Dk, död i Prästgården, Hürup sn, 

[ Far 4 ] [ Mor 5 ] [ Maka 3 ] [ Proband 1 ] 

Flensburg), Dk. 

[ Far 6 ] [ Mor 7 ] [ Make 2 ] [ Proband 1 ] 

-Kom från en köpmanssläkt i Flensburg (1). 

Födelseår enligt en målning av familjen 

Hildebrand i Hürups kyrka. -Vb:"D. 11 dito 

(Anno 1663: Copulirte in Octobrj) Am 17 Sont. 

Post Trinit.Jss der Ehrbahre Grossachtbar und 

wolgelehrte Hr. Petrus Hildebrandt 

wolverordneter Pastor der Christl. Gemeinde zu 

Hürup, und Jungfr. Margretha, Hr. Peter 

Riwesells, vornehmer Kauffhändlers auf vier und 

Zwanziger diesser Stadt Eheleibl. tochter 

abgekundiget und am Montage 8 tage darnach 

Copulirt". -Död efter 1699 enligt gravstenen som 

finns bevarad och sitter inmurad i väggen i 

vapenhuset i Hürups kyrka. 

Källor: (1) Enligt brev 1996 16/1 från 

Stadsarkivet i Flensburg. 

Gift 1663 19/10 i St Marien sfs, Flensburg, Dk 

med föregående ana 

Gift 1671 i Hürup sn, Flensburg, Dk med Jens 

Rabe (Carvinus), född 1640, död i Prästgården, 

Hürup sn, Flensburg, Dk. Kyrkoherde i Hürup. 

-Efterträdde Peter Hildebrand och gifte sig med 

dennes änka. Innehade kyrkoherdetjänsten 1671- 

1702. -Var den som inrättade församlingens 

21

kyrkböcker (1673). -Gravstenen finns bevarad (se 

hustrun). 


* Peter Rabe, född 1671 i Prästgården, Hürup 

sn, Flensburg, Dk, död 1685. 

* Katarina Rabe, född 1674 i Prästgården, 

Hürup sn, Flensburg, Dk, död 1674. 

* Jens Rabe, född 1675 i Prästgården, Hürup sn, 

Flensburg, Dk, död 1676. 

* Obenämnt barn 1 Rabe, född 1677 i 

Prästgården, Hürup sn, Flensburg, Dk, död 1677. 

ff 

4 Daniel Hildebrand, född i Grundhof sn, 

Flensburg, Dk, död 1672 i Grundhof sn, 

Flensburg, Dk. Organist i Grundhof. 

[ Far 8 ] [ Maka 5 ] [ Son 2 ] 

-Organisttjänsten inrättades senast 1538 och 

kombinerades med kyrkvaktmästartjänsten. 

Uppgifterna om släkten från Grundhofs krönika 

(Nerong, 1922). -Vigselåret uppskattat. 

Gift 1635 med nästa ana 

Barn: 

* Peter Hildebrand, född 1637, se ana 2. 

fm 

5 NN. 

[ Make 4 ] [ Son 2 ] 

Gift omkring 1635 med föregående ana 

Gift 1673 i Grundhof sn, Flensburg, Dk med 

Fredrik Jakob Cron, född i Giessen sfs, Hessen, 

D, död 1674 i Grundhof sn, Flensburg, Dk. 

Organist i Grundhof. 

Gift 1675 i Grundhof sn (Flensburg) med Jens 

Wellowius, född i Broacker sfs, D, död 1729 i 

Grundhof sn, Flensburg, Dk. Organist i 

Grundhof. -Har inte kunnat lokalisera Broacker. 

Barn i tredje giftet: 

* Hans Wellowius, född i Grundhof sn, 

Flensburg, Dk, död 1719 i Grundhof sn, 


*** Generation II *** 

* Margareta Rabe, född 1678 i Prästgården, 

Hürup sn, Flensburg, Dk, död 1699. 

* Obenämnt barn 2 Rabe, född 1680 i 

Prästgården, Hürup sn, Flensburg, Dk, död 1680. 

* Katarina Rabe, född 1682 i Prästgården, 

Hürup sn, Flensburg, Dk, död 1750 6/10 i 

Prästgården, Hurup sn, Flensburg, Dk. 

-Gift med faderns efterträdare, Laurentius 

Andersen, född 1678 i Quern, kyrkoherde i 

Hürup från 1703, död 1729. 

* Flicka Wellowius, född i Grundhof sn, 

Flensburg, Dk. 

Gift med Fredrik Kasper Gangeloff, född i 

Kappeln sfs, D, död 1775 i Grundhof sn, 


-Kappeln ligger inte långt från Flensburg. - 

Organist 1719-75. Efter honom gick tjänsten ur 

släkten, efter cirka 250 år. 

mf 

6 Peter Rivesell, född 1605 22/12 i Stade sfs, 

Bremen, D, död 1675 27/10 i St Marien sfs, 

Flensburg, Dk. Köpman i Flensburg. 

[ Far 12 ] [ Mor 13 ] [ Maka 7 ] [ Dotter 3 ] 

-Data för släkten Rivesell enligt stamtavlor av 

O.H. Moller i stadsarkivet i Flensburg. -Monitor 

och kurator i latinska skolan 1655. Ålderman i 

24:e 1664. -Db:"(Anno 1675. Todten in 

Novembrj) D. 2 dito Am dienstage ist Sehl. Peter 

Rivesell begraben, gebn vor die grosse Gl. An die 

Schule 24 s." -Likpredikan S. Thomi Lundii. 


Gift 1661 25/2 med 

Margareta Lysius. 

-Dotter till Henrik Lysius, död före 1661. -Inga 

barn. 


* Henrik Rivesell, född i St Marien sfs, 

Flensburg, död 1690 i Dollerup, Grundhof sn. 

Köpman och bonde i Dollerup. 

-Ägde genom hustrun den från godset 

Glücksburg första friköpta gården i Dollerup; 

22

kallades Rivesellschen Toft. -Gift med Anna, 

dotter till Asmus Lassen och Abel Albinidotter i 

Dollerup. -Barn: Peter, köpman och 

grönsakshandlare i Flensburg, född i Dollerup 

1679 18/3, gift, fem barn, bl.a. Henrik Rivesell, 

född 1711 och död i Ostindien, vilkens son Peter 

Rivesell (1756-90) var författare till en krönika 

om Flensburg. Peter död 1726 29/1. Asmus, född 

1681 31/3, gift, två barn. Hilmar, köpman i 

Flensburg, född 1684 28/11, död ogift 1720. 

Abel, född 1687 1/11, gift I med Jes Dietrichsen i 

Dollerup, II med Hans Dietrichsen Allda(?), död 

utan barn. Margareta Anna Magdalena, född 

1692 24/7, gift I med Christian Beck i Dollerup, 

en dotter, gift II med Thomas Thomsen i 

Dollerup, en son. 

* Margareta Rivesell, född cirka 1641, se ana 3. 

fff 

8 Daniel Hildebrand, född i Grundhof sn, 

Flensburg, Dk, död 1660. Organist i Grundhof. 

[ Far 16 ] [ Son 4 ] 

Barn utan känd moder: 

* Daniel Hildebrand, se ana 4. 

mff 

12 Peter Rivesell, född i Verden sfs, Bremen, D, 

död i Stade sfs, Bremen, D. Köpman i Stade. 

[ Far 24 ] [ Mor 25 ] [ Maka 13 ] [ Son 6 ] 

-Borgare och köpman (fiskhandlare) i Stade i 

ärkestiftet Bremen. 

Gift med Margareta Schacht, född i Stade sfs, 

Bremen, D. 

-Dotter till Claus Schacht, fiskare på Elbe, död 

1667, 120 år gammal(!?) och med 96 ättlingar då, 

samt hans hustru Anna Suren(?). Dessa sannolikt 

bosatta i Stade, som ligger vid Elbe. 


ffff 

16 Owe Hildebrand, född i Grundhof sn, 

Flensburg, Dk, död 1650. Organist i Grundhof. 

[ Far 32 ] [ Son 8 ] 

*** Generation III *** 

*** Generation IV *** 

* Magdalena Rivesell, född 1654 19/7 i St 

Marien sfs (Flensburg), död 1704. 

-Gift 1680 8/9 med Paul Paulsen. -Kan vara den 

"Magdalena Paulss", som var fadder vid (i så fall 

systersonen) Daniel Hildebrands son Peters dop i 

Flensburg 1693. 

mm 

7 Margareta Müller, död 1657 29/7 i 

Sönderborg sfs, Dk. 

[ Far 14 ] [ Make 6 ] [ Dotter 3 ] 

-Man hade ytterligare tre söner och tre döttrar, 

vilka dog före fadern. 

Gift omkring 1635 med Hans Vake. 

-Vigseldatum uppskattat. -Död före 1641. 

Gift omkring 1641 med föregående ana 


* Peter Rivesell, född 1605 22/12, se ana 6. 

mfm 

13 Magdalena Mollers, död (begravd 1662 

12/12) i St Marien sfs, Flensburg, Dk. 

[ Make 12 ] [ Son 6 ] 

-Vigseldatum uppskattat. -Db:"Todten im Monat 

Decmbrj. Den 12 dito Am Freytage ist 

Magdalena Mollers Peter Rivesele Sehl. fr. 

Mutter begraben, geben vor die grosse Glocke 1 

mk 4 s." -Nämns i protokoll 1637 som en 

Bernhard Eckholts dotter. Kan alltså ha varit gift 

II Mollers. Dock sannolikt att hon inte var dotter 

till denne Eckholt, utan att det blivit en 

förväxling mellan Peter Rivesells d.y. hustru och 

mor, då även fadern hette Peter Rivesell. 

Gift 1600 med föregående ana 

mmf 

14 Henrik Müller. 

[ Dotter 7 ] 


* Margareta Müller, se ana 7. 


* Daniel Hildebrand, se ana 8. 

mfff 

23

24 Peter Rivesell. Borgare i Verden sfs, Bremen, 

D. 

[ Maka 25 ] [ Son 12 ] 

-Borgare och invånare i staden Verden (an der 

Aller) i ärkebiskopsdömet Bremen. 

Gift med nästa ana 

Barn: 

* Peter Rivesell, se ana 12. 

mffm 

25 Anna Eckholt, född i Vecht sfs, Westphalen, 

D, död i Stade sfs, Bremen, D. 

[ Far 50 ] [ Mor 51 ] [ Make 24 ] [ Son 12 ] 

-Skall ha varit dotter till Berndt eller Bernhardt 

Eckholt, rådsförvant i Vecht, Westphalen, och 

hans hustru Anna Nack (först gift med en NN 

Doring). -Jfr dock sonen Peter Rivesells första 

hustru, som sägs ha varit dotter till denne Berndt 

Eckholt. Det kan ha blivit en namnmässig 

förväxling mellan Peter d.y:s hustru och mor. 

Gift med föregående ana 

*** Generation V *** 

fffff 

Gift med nästa ana 

32 Peter Hildebrand, född i Grundhof sn, 

Flensburg, Dk, död 1590. Organist i Grundhof. Barn: 

[ Far 64 ] [ Son 16 ] 

* Anna Eckholt, se ana 25. 

-Kallade sig även Petrus Hildebrand. 


* Owe Hildebrand, se ana 16. 

mffmf 

50 Berndt Eckholt. Rådsförvant i Vecht sfs, 

Westphalen, D. 

[ Maka 51 ] [ Dotter 25 ] 

mffmm 

51 Anna Nack, död i Vecht sfs, Westphalen, D. 

[ Make 50 ] [ Dotter 25 ] 

-Gift I med en NN Doring. 

Gift med föregående ana 

ffffff 

*** Generation VI *** 

-Kallade sig även Petrus Hildebrand. 

64 Peter Hildebrand, född i Schleswig, Dk, död 

1548 i Grundhof sn, Flensburg, Dk. Organist i Barn utan känd moder: 

Grundhof. 

[ Son 32 ] 

* Peter Hildebrand, se ana 32. 

24

Ur krönikan om Grundhofs församling. Den del av organistlängden (personerna 1-9) som handlar om samma släkt i 

ämbetet under 250 år. 

Forskare: 

© Henrik Karlsson. Adress: Villagatan 9, 432 44 Varberg, Sverige. Telefon: 0340/611185 

Denna sida är skapad med datorprogrammet Holger7 2008-02-24 

”A:o 1707 d. 16 Jan. Hölltz Rådstuga, 

närwarande Hr. Borgmästaren Stenius, 

Rådmannen Rotgier Schiller, Petter Plate, 

Willum Ericksson och Lars Bouchman. 

Då upsteg för Rätten Hr. Rådman Willum 

Ericksson och ingaf i Rätten et bref från des 

Broder Bengt Ericksson i Kiöpenhambn, der uti 

han begierer å Pedr Nissens wegnar 

dersammastädes, at han wille förskaffa 

Kiörckioherdens in loco attest hwad tijd Daniel 

Hillebrand är wigd med sin senare hustru Maret 

Gunnesdotter på Rörö, Sampt fullkombl. och 

säcker Kundskap om be.te Perssons Statur, 

emedan sådane attester skohle der i ven. 

Bilaga A 

Ur Marstrands rådstugurätt 1707 

concistorium inläggas, så wijda be.te Daniel 

Hillebrand är förr gifft i Flensborg, hwaraf i 

föllje Hr. Rådman Willum Ericksson redan 

bekommit Prästens Hr.Pedr Larssons attest i 

Torslanda på Hisingen, hwar under Rörö 

Sorterar, hwilken attest in Originali här för 

Rätten nu upwijstes, hafwandes angående be.te 

Hillebrandz Statur, till i dag låtit lagl. upstäma 

för Rätten åthskillige Perssoner, som honom 

kiänna, at derom Edel. examineras, hwarföre 

Styrmännen Hans Bengtsson och Clas Jacobsson, 

sampt Inwånare Nills Krusse och des hustru Elin 

Anders doter Sampt Rangela Arfwedzdoter för 

Rätten inkallades, hwillka Edel. verificerade, at 

Daniel Hillebrand, som är gifft på Rörö, med 

25

hustru Maren el. efter Prästens attest Margaretan 

Gunnesdoter be.t, är af Ord. Statur, har brunt rakt 

hår och röbrun lagd(?) under ansichtet, brukandes 

intet skiegg, utan(?) skiefwar med begge benen 

när han går, hafwandes 2 barn Nbl. en Sohn och 

en doter med samma hustru som än lefwa, 

hwillket allt Daniel Hillebrandz senare hustru 

Margareta Gunnesdotter i nästl. weka personl. för 

Hr. Borgmäst. Stenius och Rådman Bouchman 

jembwähl berättat, förmälandes förb. Clas 

Jacobson des utan, at han är född i Flensborg 

nästa huset in till Daniel Hillebrandz Förälldrar, 

och gådt med honom i Scholen, och således 

känner honom och des första hustru mycket 

grant, warandes hon förb.te Peder Nissens Syster. 

Hwar öfwer Hr. Rådman Willum Ericksson 

Borgm. Hans von Gerdes, Gerard BrJohan, 

Rådm. Christ. Schotte, Anders Swenson, Volrat 

Tham, David Amija, Magnus Melander, Johan 

Bekman 

Styrmannen Daniel Hildebrandt och Skepsfolcket 

på Skeppet Engel Michael hemma i Stetin emot 

Skepparen Michael Westphal, wid inkommandet 

för Rätten insinuerade Styrmannen och 

Skepsfolcket emot Skepparen dhess klagemåhl 

som på tydska språket war opsatt; som 

communicerades med advocaten Maul som 

Skepparen i sitt stelle efter fullmacht 

befullmechtigat att förklara sig dherpå till 

Morgonen”. 

Bilaga B 

begierade Magist.s attest under Stadz Sigill, som 

bewilljades.” 

Förkortningar och förklaringar: 

Ur Göteborgs rådhusrätts protokoll 1700 

”Anno 1700 d. 4 Julij 

Present. 

be.te=bemälte (tidigare nämnde) 

ven. concistorium=domkapitlet (som dömde i 

olika äktenskapsärenden) 

Edel. examineras=förhöras under ed 

verificerade=bekräftade 

be.t=benämnd 

förb.=förberörde (ovannämnde) 

Första sidan ur Göteborgs rådhusrätts protokoll 1700 

4/7 från målet som Daniel Hildebrand var delaktig i. 

26

Den 5 juli 

”Styrmannen Daniel Hildebrandt med 4 af Skepsfolcket 

emot 

Skepparen Michael Wästphal på Skeppet Michael från Stetin, 

Parterne kommo tillstädes och inlade Skepparen 

sin förklaring öfwer Skeppsfolckets nästledne 

Rådstugudag inlagde skriftel.n lydande begge in 

actis; Wid samma tillfälle praesenterades och en 

skrift som Styrmannen för Skepparen opsatt och 

obligerat honom i Texel att underskrifwa sampt 

en af Skepparen der emot oprättat och formerat 

Notarial act, hwilcket alt oplästes och öfwerlades, 

och sedan Parterne mundtel.n hörde woro, 

afgiordes Saken således som fölljer. 

Wthj den här incaminerade Siö Saken emillan 

Styrmannen Daniel Hildebrandt, Timmermannen 

Fester Hefman och Matroserne Martin Halling, 

Petter SwartzKopf och Jürgen Sewetz å ena och 

dheras Skeppare Michael Wesphal på Skeppet 

S.te Mechail från Stettin å andra sijdan, angående 

dhe förras hela hyras åthniutande här å orten 

sampt praetenderat förbättring för det dhe utj 

Texal och här ophåldne blefwit, och Skepparens 

deremot öfwer dessas ärwijste opstudsigheet i 

een och annan måtto anförde Klagan hwaröfwer 

dhe ömsom, så wehl skriftl. som mundtel.n 

dheras beswär anfördt hafwa, är dhetta Rättens 

resolution afsagd på Götheborgs Rådhuus d. 9 

Julij 1700. 

Dhet påstår wehl Styremannen och ofwanbe.te af 

Skepsfolcket att dhe efter en producerat 

Swarandens d. 10 Junij utj Texel uthgifwen 

revers, böre här åthniuta dheras hela betingade 

hyra, såsom wore resan på Stetin reden fullgiordt, 

praetendera och efter samma revers till 

förbättring för ophåld och försummelse 

officerarne en fierdepart af heela hyran, och 

folcket hwardhera 10 gylden, så anförer och 

Styrmannen huru han af Skepparen är worden 

förachtat och folcket i een och annan måtto 

förnär skiedt, begärandes häruthinnan blifwa 

befordrad; men som Skepparen dheremoth har 

wijst och förklarat; huru han intet allena af 

Styrmannen och folcket till ofwan bem.te revers 

uthgifwande den Styrmannen sielf efter sitt sinne 

och behag har skrefwit och opsatt på een 

främmande ort, och såsom den der sielf eij kan 

skrifwa, har warit twungen och förledd emot 

hwilken han och straxt innför en Edswuren Not. 

Publicus har protecterad, utan och nu af dheras 

mundtl.e uthlåtande befinner; huru Styrmannen 

och ofwanbe.te af Skepsfolcket nu här å orten 

aldeles hafwa förlåtit Skeppet, farit i land och på 

Skepparens begäran icke wehlat komma om 

bord, med mindre han fullgör dhe Conditioner 

som dhe i Texel twunget honom att ingå, 

remonstrerandes och högel.n Contesterandes att 

han dem till alt hwad billigt och med Siölagen 

Conformt wara kan, will wara beforderl. Allena 

att dhe willia hafwa tohlamod till dhess han 

åthniuter sine Redares och befrachtares ordre om 

han här skall Lossa eller resan fullföllia och 

innan dess förmodar han att dhe här på en 

främmande orth dher han ännu inga medell har 

att Commendera eij få twinga honom och fast 

mindre öfwergifwa Skeppet, som och är läckt 

med mehra. 

Ty pröfwar Rätten skähl.t att Styrmannen och 

folcket i föllje af dhet 4 Cap. Skepsmanna B. 

Siölagen böra förblifwa i tiensten och fullföllia 

dheras resa, widare then both som i samma Capit. 

exprimerat är, nembl. att återgifwa hwad dhe 

opburit hafwa och ther ofwanpå att plichta ½ 

parten af dhen betingade hyran, ther och 

Lossningen här kommer att skie och the sig thes 

förinnan tillbörl.n förhålla, will Rätten låta dem 

niuta till godo deras hyra under dhe förmånner 

som utj dhet 24 Cap. i ofwan bem.te balck 

exprimerade finnas, eftersom och alt öfrigit thet 

the ensijdes slutit och Skepparen aftwungit hafwa 

för ogilt och utan kraft hållas bör argumenta Cap. 

25 Eodem titulo och wore Parterne i ofwansagde 

måhl lagl. åthskilde”. 

Kommentarer och ordförklaringar: 

Det skulle säkert gå att följa skeppets färd genom 

Öresundtullsräkenskaperna och få fram uppgifter 

om datum, storlek och last. 

Gerard BrJohan=Gerard BraunJohan (känd 

Göteborgssläkt då) 

Insinuerade=inlade (i rätten) 

In actis=bland handlingarna i saken (bilagor) 

Incaminerade=instämda, inlagda (ungefär 

detsamma som insinuerade) 

Obligerat=tvingat 

Texel=hamnstad i Holland 

Praetenderat=krävt 

Stetin reden=redden i Stettin (alltså ej 

felskrivning för redan) 

Blifwa befordrad=få rätt 

27

Protecterad=bestyrkt 

Förlåtit=övergivit 

Conditioner=villkor 

Remonstrerandes=påstående, framhållande 

Contesterandes=vittnande 

Billigt=skäligt 

Med Siölagen Conformt=i enlighet med sjölagen 

Karta över Flensburgstrakten. Hürup och Grundhof markerade. 

Beforderlig=behjälplig 

Both=bot, påföljd 

Exprimerat=uttryckt 

Eodem titulo=samma titel (skeppsmannabalken i 

sjölagen) 

28

Jag heter Märit Andreasson och är född på Hälsö 

men bor sedan 1942 på Björkö. 

Jag kommer från Rabesläkten. Min farfars farmor 

var Charlotta Rabe f. 1787 hennes föräldrar var 

Johannes Peter Rabe d. 1807 och hans hustru 

Malena Hindriksson d. 1804. Charlotta Rabes 

barnbarn Axel f. 1869 (min farfar) flyttade till 

Hälsö 1891 och öppnade affär. I affären arbetade 

Klara som han senare gifte sig med. 

Min farmor Klara var äldsta dottern till ”Binde” 

på Hälsö. Han var född 1848, alltså för 160 år 

sedan. Han hade 10 barn, 37 barnbarn och 74 

barnbarnbarn varav jag är ett av dem. Åke 

Gustavsson på Hälsö (hembygdsföreningen 

Öckerö) är ett annat. Av de 10 barnen kom två 

till Hönö, två till Knippla och sex blev kvar på 

Hälsö. Det äldsta barnbarnet var född 1894 och 

det yngsta 1936. Av dessa lever fortfarande åtta 

och det äldsta av dessa fyller 91 år nu den förste 

mars. Morfar Axel Berntsson f. 1868 var också 

gammal Hälsösläkt. 

Det finns säkert många här idag som finns med i 

boken ”Släktregister för släkten Utbult 1760- 

1943”. Jag kommer fortsättningsvis hänvisa till 

de olika tabellerna i den boken. 

Jag var med på släktmötet på Liseberg 

midsommarafton 1957. Det var mycket intressant 

eftersom både jag själv och min man härstammar 

från Utbultsläkten. 

Min man har koppling till tab.131, Helena. 

Hennes dotter Kristina blev gift på Björkö 15 juni 

1855 med Ola Christensen. Deras äldsta son 

Karl-Johans dotter, Signe f 1888 blev gift 1910 

med Hilmer Zackarias Andreasson f. 1881 och 

deras son John Hilmer Sanfrid (här hade Tönns- 

Anna bestämt namnet) Andreasson f. 1913 blev 

min man. Hilmer var son till Andreas 

Zackariasson som var bror till Anna-Maria som 

Tönns-Anna egentligen hette. 

Tönns-Anna föddes på Björkö Huvud 13 mars 

1847. Hon var äldst av tre barn. Hennes bröder 

var Andreas f. 1850 och Alfred f. 1854. Deras 

föräldrar var Karin Larsdotter från Hönö och 

Zackarias från Björkö Huvud. De övertog gården 

på Björkö Huvud 1851 för 600 riksdaler men 

länge fick de inte leva tillsammans. Efter blott 4 

år såsom jordbrukare drabbades den forne 

sjömannen Zackarias av ”okänd” sjukdom och 

Tönns-Anna 

Insänt av Märit Andreasson 

dog, 1855, endast 37 år gammal. Tönns-Anna 

som var äldst var då 8 år, Andreas 5 år och 

Alfred 1 år så det var inte lätt för mor Karin. 

Vem skulle nu försörja dem – och sköta gården? 

Svärföräldrarna levde men var gamla. Karin 

kämpade vidare några år men till slut, 1870, var 

hon tvungen att sälja gården då ingen av hennes 

barn eller släktingar kunde överta den. I samband 

med det flyttade Tönns-Anna till Öckerö för att 

hjälpa någon släkting, vem vet jag inte. 

Jag minns när min svärmor Signe träffade sin 

svägerska Malvina Kleopatra så pratade de alltid 

om både Tönns-Anna och hennes bror Alfred. 

Tönns-Anna var känd i släkten för att hon alltid 

skulle vara med och bestämma vad barnen skulle 

heta. Alfred blev också gift med en gren från 

tab.1. Alexander bror till Helena (se ovan) var 

född 1796, dog 1834 i kolera, gift 2 ggr. Första 

gången med Anna Carlsdotter f. 1797. De fick 

dottern Caisa f. 1823 g.m. Zackarias Olofsson f. 

1816 Rörö. 

Caisa och Zackarias fick dottern Matilda 

Bernhardina f. 1858 gift med Lars Alfred 

Zackariasson Björkö. När deras första barn f. 

1865 skulle namnges var Tönns-Anna med och 

bestämde att dottern skulle heta Zenobia 

Cleopatra. 

Andreas (bror till Tönns-Anna) första dotter fick 

heta Malvina Kleopatra (här hade Tönns-Anna 

troligen varit framme). Hennes ene son var arg en 

gång när jag var med på kalas och vi pratade om 

Tönns-Anna och namn. Han hette Gustav Valdus 

och här hade Tönns-Anna också varit framme. 

Jag tycker det börjar dyka upp en massa konstiga 

namn nu för tiden också. När man läser 

födelseannonserna: Dexter, Noel, Kelvin och 

Alvin. Varför inte Albin? Det står åtminstone i 

almanackan! Tindra, Smillan och Meja? 

Tönns-Anna gick som de flesta andra i kyrkan 

varje söndag. Hon hade en särskild begåvning, 

hon kunde ordagrant återge predikan efteråt. 

Avslutningsvis så känns det bra att Lars, min son, 

med stort intresse deltagit i arbetet här med 

bygget av huset som hans farfars faster har gett 

namn åt. 

29

Årsmöte i historisk miljö 

Föreningens årsmöte 2008 hölls i Öckerö Hembygdsförenings 

nybyggda lokal, ”Tönns-Annas”, en imponerande skapelse och mycket 

lämplig för ett sammanträde av vår storlek med ett femtiotal 

närvarande. Huset ligger som sig bör inom hembygdsföreningens 

område centralt på Öckerö, en plats som sannolikt varit bebyggd i minst 

tusen år. Hembygdsföreningens ordförande Lennart Olsson hälsade oss 

välkomna till huset, som stod färdigt lagom till hans sextioårsdag 

alldeles nyligen och lämnade sedan över ordet till den mycket kunniga 

släktforskaren Märit Andréasson från Björkö, som på sitt oefterhärmliga sätt förklarade bakgrunden 

till husets något märkliga namn. 

Före det egentliga årsmötet informerade jag kort om föreningens aktuella 

verksamhet och närmast om Släktforskningens Dag, som äger rum 15 

mars 2008. Till detta tillfälle hade vi lyckats engagera den välkände 

släktforskaren Anders Ryberg, delvis bördig från Rörö, som lovat tala om 

sitt specialämne ”Lotsar i Öckerö socken”. I samband med 

Släktforskningens Dag planerades också en anbytarträff. Årets 

sedvanliga sommarresa hade schemalagts till 7 juni och resroute denna 

gång var Mössebergs kurort – Hjo –Åsle Tå. När jag nämnde Åsle Tå, en 

märklig backstugemiljö, begärde vår gäst Ted Rosvall, Sveriges Släktforskarförbunds ordförande, 

ordet för första gången och berättade att han inte bara var släktforskare utan också kyrkomusiker i den 

församling, där Åsle Tå ligger. Ett märkligt sammanträffande – och därmed var Ted introducerad. Han 

skulle återkomma senare. 

Så var det dags att förklara årsmötet öppnat. Som vanligt gick det lugnt 

och konstruktivt till med omval över nästan hela linjen. Styrelsens 

mångårige suppleant Sune Segersäll hade meddelat, att han önskade 

lämna styrelsearbetet och han ersattes på valberedningens förslag av 

Carl-Olof Olausson, Hönö. Valberedningens ordförande Jan Rohman 

ville också lämna sitt uppdrag och till att efterträda honom utsågs Ola 

Strömsjö, Hönö. 

Innan årsmötet avslutades fick Ted 

Rosvall ordet igen och hans uppgift denna gång var att överlämna 

släktforskarförbundets hedersdiplom till våra förtjänta medlemmar 

Anna-Stina Wettesten och Rolf Nilsson. Föreningens styrelse ansökte 

om utmärkelserna redan våren 2007 men av skilda skäl hade det inte 

varit möjligt att dela ut diplomen förrän nu. Två mycket uppskattade 

släktforskare fick nu äntligen sin välförtjänta belöning för lång och 

mycket trogen tjänst. Från föreningen avtackades också Sune Segersäll 

och Jan Rohman. Och därmed avslutades årsmötet. 

Efter en kaffepaus tog Ted Rosvall till orda och berättade på sitt 

medryckande sätt om en släktforskares möjligheter och vedermödor i 

dagens genomdatoriserade värld. Han började med att säga, att det 

sannolikt finns tvåhundratusen mer eller mindre aktiva släktforskare i 

Sverige idag. Inom Sveriges Släktforskarförbund finns 161 föreningar 

med cirka 71 000 registrerade medlemmar – men många är medlemmar 

i mer än en förening och därför måste siffran tas med en stor nypa salt. 

Släktforskarförbundets tidning Släkthistoriskt Forum är en bra 

informationsplattform, framhöll Ted. Tidningen kommer att få en ny layout från och med första 

30

numret 2008. Förbundets andra viktiga trycksak är Släktforskarnas årsbok. Men viktigaste 

informationskällan är kanske ändå nättidningen ”Rötter”, som nu kommer att ändras och kompletteras 

med ett antal nya databaser. Som exempel nämnde Ted de mycket intressanta konsulatsarkiven, där 

man kan spåra utlandssvenskar över hela världen. 

Släktforskarförbundets utgåvor av CD-skivor med för släktforskningen oumbärliga databaser blev 

nästa tema i Teds föredrag. Han nämnde de välkända Sveriges dödbok (där ett stort arbete nu pågår för 

att komplettera med tiden 1901 – 1946), emigrantregistret Emibas och Sveriges befolkning 1970 och 

1980. Motsvarande databas för 1890 både varnade för och berömde Ted. Den ”kryllar av fel” men 

måste ändå betraktas som ett oerhört bra hjälpmedel. 

En verkligt engagerad Ted Rosvall fick man höra när han kom in på 

frågorna kring skatteverkets hantering av befolkningsuppgifter. ”Den 

moderna folkbokföringen är en katastrof” – för att citera ur föredraget. 

Den finns numera bara i digital form och var och en kan ju räkna ut 

konsekvenserna av ett stort datorhaveri eller nu okända problem med att 

lagra datafiler på längre sikt. Den ohämmade gallringen av massvis med 

uppgifter om enskild person i myndigheternas hantering störde också en 

ordförande i Sveriges Släktforskarförbund, som kämpat förgäves för att 

motverka en papperslös framtid. Han slutkläm blev drastisk: ”Vi håller på att få världens sämsta 

folkbokföring – från att ha haft den bästa”. Teds föredrag avslutades med en frågestund och efter det 

att han fått blommor och Henrik Karlssons dedicerade bok ”Havet var vårt liv” med sig hem till 

Falköping slutade ett trivsamt årsmöte med dragning i vårt sedvanliga 

lotteri. 

Direkt efter årsmötet samlades den nyvalda styrelsen och fördelade 

arbetsuppgifterna. Hans Taremark blev vice ordförande, Agneta 

Zackariasson sekreterare och Helene Sörensson kassör, precis som 

vanlig! 

Sture Olofsson, författande ordförande, Hans Taremark fotograferade 

Sydlands förlisning 

En film från 1920 har hittats som visar Broströmsångaren Sydland som förliste utanför Hönö Huvud. 

Werner Carlsson var med sin far vid fartyget som delades i två delar. Förskeppet sjönk, och 

akterskeppet bogserades in till Eriksberg. Filmen finns på DVD. 

Red 

31

Biblioteksdatorn ett oundgängligt hjälpmedel 

för Alla medlemmar i Öckerööarnas 

Släktforskarförening har som bekant fri 

tillgång till datorerna i släktforskar-rummet på 

Öckerö bibliotek. Genom bibliotekets 

tillmötesgående finns det numera två 

dataarbetsplatser i forskarsalen och utöver den 

mer eller mindre bokade tiden på måndagar kl 

17 – 20 finns det mycket goda möjligheter att 

släktforska på egen hand under bibliotekets 

övriga öppettider. Datorerna är fulla med 

användbart material för oss släktforskare. Här 

följer en sammanställning: 

Register, databaser och dokument 

Arkivtips, bland annat för Öckerö kommun 

Byfogderäkenskaper för Halland 1619 

Digitala bilder ur Bokenäs kyrkoarkiv 

Digitala bilder ur Harestads kyrkoarkiv 

Digitala bilder ur Torsby kyrkoarkiv 

Digitala bilder ur Torslanda kyrkoarkiv 

Digitala bilder ur Valla kyrkoarkiv 

Digitala bilder ur Vallda kyrkoarkiv 

Digitala bilder ur Öckerö kyrkoarkiv 

Diverse dokument, Agneta Zachariasson 

Diverse dokument, Barbro Parment 

Döda i Starrkärr 

Flyttningsattester Torslanda – Öckerö 

Födda i Kilanda, Nödinge, Skepplanda, 

Starrkärr, Hålanda 

Födda i Vedens härad 

Församlingsbok för Starrkärr 1910 och 1920 

Förteckning över gravar, Hönö 

Förteckning över gravar, Öckerö 

Förteckning över inloggningsuppgifter 

Genväg till AD Online 

Genväg till Genline (Genline Family Finder) 

Genväg till SVAR (Svensk Arkivinformation) 

Mantalslängder för Vallda 1674 – 1775 (vissa 

år) 

Mantalslängder: Björlanda, Torslanda, Öckerö 

Namnförteckningar: Förnamn, kvinnoförnamn, 

mansförnamn 

Ortsregister bland andra Öckerö, Björlanda, 

Gullholmen, Harestad, Hålta … 

Register över bouppteckningar 1723 – 1887 i 

Västra och Östra Hisings häradsrätts arkiv 

Svenska gods och gårdar (delarna 4 – 8, 22, 28 

– 32, 41, 46, 48 – 51) 

Sveriges befolkning 1890 




Sveriges dödbok 1947 – 2006 

Varbergs läns tingsbok, länsräkenskaper 1633 

– 1635 

Vigslar i Starrkärr, Skepplanda, Hålanda, 

Kilanda, Nödinge 

Den egna släktforskningen blir effektivare om 

man använder kontrollerat och godkänt 

material från andra forskare. Ta gärna vara på 

möjligheten att utnyttja våra utomordentliga 

resurser i forskarsalen på biblioteket 

Hälsö 25 mars 2008 

Sture Olofsson 

Tidningsredaktionen söker nya medarbetare, du som är 

intresserad kan höra av dig till agneta@oosf.se 

Manusstopp till nästa tidning 30 augusti 2008 

32

Två bilder ur Görans Johanssons arkiv 

August M Larssons affär år 1935 

Laura Larsson, Augusta Granberg o Amanda Åvall i tvättartagen 

33

2008-01.pdf - Öckerööarnas Släktforskarförening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?