Bilaga 2 - Polisen

Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 

Diarienr (åberopas vid korresp) 

PoA-428-1031/07 

Bilaga 2 

Bilaga 2 till 

Slutredovisning av regeringsuppdrag 

IJ2007/349/JÄM, IJ2007/2249/JÄM 

Informationsspridning till allmänheten 

Brott i nära relationer 

1 (38) 

INFORMATIONSSPRIDNING TILL ALLMÄNHETEN | BROTT I NÄRA RELATIONER

Annette Gille 

INNEHÅLL 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


1. SAMMANFATTNING 3 

2. UPPDRAGET – INFORMATIONSSPRIDNING 5 

3. ARBETSPROCESS 7 

4. BAKGRUND, INSIKTER OCH VÄGVAL 10 

5. KREATIVT KONCEPT 13 

6. KANALSTRATEGI 14 

7. UNDERSÖKNINGAR 16 

8. DELAR I INFORMATIONSKAMPANJEN 18 

9. INTERNINFORMATION 21 

10. GENOMSLAG I MEDIA 24 

11. EFFEKTER 28 

12. SAMVERKAN 31 

13. INFORMATIONSSPRIDNING MOT HEDERSRELATERAD BROTTSLIGHET 32 

14. ÖVRIGA AKTIVITETER 34 

2 (38) 


Annette Gille 

1. Sammanfattning 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


I juli 2007 fi ck Rikspolisstyrelsen i uppdrag av regeringen att ytterligare intensifi era sitt 

arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, 

samt våld i samkönade parrelationer. En del av regeringsuppdraget handlar om att 

informera allmänheten om Polisens arbete med att minska brott i nära relationer samt att 

stärka allmänhetens förtroende för Polisen så att fl er brott anmäls. 

För all kommunikation inom brott i nära relationer har interna och externa opinionsbildare 

och vidareförmedlare använts för att förankra arbetet, stärka relationer och för att hitta 

olika sam arbetsmöjligheter. Kommunikationen har bidragit till att fl er aktörer bättre förstår 

Polisens agerande och ser Polisen som trovärdig samt att fl er bättre vet hur de kan understödja 

det arbete och de mål Polisen satt inom området. En rad möten, insatser och aktiviteter 

har genomförts, både lokalt och centralt. 

För att ytterligare intensifi era arbetet med att få fl er att anmäla brott och därmed minska 

mörkertalet startades en nationell informationskampanj – Kom till oss – i början av september 

2009. Kampanjen har haft tre beståndsdelar: 

• en speciell webbplats, www.polisen.se/komtilloss 

• annonsering i tidningar, nationellt och lokalt, och på Internet 

• insatser gentemot press och medier, nationellt och lokalt. 

Informationskampanjens primära målgrupp har varit personer som utsatts för våld i en 

partnerrelation. Kampanjen har också vänt sig till dem som bevittnat eller känner till våld i 

en nära relation. Barnperspektivet har beaktats i alla insatser. 

Gemensamt för personerna i målgruppen är att de inte har anmält brott. I förarbetet har 

därför mycket fokus lagts på att skaffa insikter om varför man inte anmäler. Vad är det som 

hindrar? Vilken roll ska kommunikationen till allmänheten spela för att hjälpa målgruppen 

över dessa hinder? För att defi niera detta har vi bland annat låtit psykologer genomföra 

djupintervjuer med brottsutsatta män och kvinnor som inte anmält. Utifrån detta gjordes 

vägvalet att bredda bilden av vad som uppfattas som ett brott – från det grova våldet till att 

även innefatta verbala hot och alla typer av våld. På så sätt känner fl er igen sig, och fl er inser 

att det fi nns en anledning att anmäla. 

Informationsinsatsen om hedersrelaterat våld är en viktig del av uppdraget. Tidigt togs 

beslutet att göra speciella och separata insatser för att nå bästa effekt. Under december 2009 

inleddes den satsningen, med annonsering i kollektivtrafi ken i Storstockholm och Malmö, 

samt med annonsering på Internet och med affi schering hos Folktandvården i hela landet. 

3 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

Informationskampanjens effekter 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


I slutet av hösten gjordes en effektmätning av kampanjen bland allmänheten. Kampanjens 

genomslag har varit störst i storstadsregionerna och bland kvinnor, vilket även motsvarar 

de investeringar för annonsering i medier som gjorts. Budskapsförståelsen är mycket stark. 

Genom kampanjen har Polisen lyckats med att bredda bilden av vad brott i nära relationer är 

- från att handla om det grova våldet till att även innefatta verbala hot och alla typer av våld, 

även det ”lite mildare”. Man förstår att man ska vända sig till Polisen om man är brottsutsatt 

eller vittne. Mätningen visar att brott i nära relationer väcker känslor som ilska och missmod, 

och allmänheten ger kampanjen sitt fulla stöd och har ett starkt positivt intryck av den. 

Det lokala informationsarbetet i alla polismyndigheter har varit en viktig del av kampanjen. 

Många myndigheter arbetade intensivt med lokala medier under kampanjperioden. Alla 

polismyndigheter fi ck stöd av Rikspolisstyrelsen för sitt arbete genom underlag och tips och 

genom att lokalt genomförda aktiviteter spreds nationellt som goda exempel. 

Mätningar och intervjuer med brottsutsatta, vittnen och allmänheten bekräftar att vägval, 

det kreativa anslaget och informationssajten skapar goda förutsättningar för att minska 

mörkertalet, det vill säga öka antalet anmälningar från brottsutsatta och vittnen. Polisen ses 

även som en trovärdig avsändare för den här typen av kampanjer och allmänheten uppskattar 

att kampanjen görs. 

Av de tillfrågade säger sig uppemot 30 procent ha blivit utsatta för brott i en nära relation. 

Det stärker bilden av ett stort mörkertal och att brott i nära relationer är ett stort samhällsproblem 

med mänskligt lidande som följd. Detta understryker behovet av att bedriva den 

här typen av informationskampanjer. 

All kommunikation under perioden präglades av ett proaktivt synsätt med ett tydligt mottagarperspektiv, 

där Polisen ville visa att man tagit initiativ när det gäller brott i nära 

relationer. 

4 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

2. Uppdraget - informationsspridning 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Inför och under 2007 fi ck Polisen fl era regeringsuppdrag inom området brott i nära 

relationer. En del av uppdraget handlade om att sprida information till allmänheten. Målet 

har varit att stärka allmänhetens förtroende för Polisen så att fl er brott anmäls. 

Nulägesanalys och övergripande kommunikationsplan 

Under november 2007 genomfördes en nulägesanalys av hur Polisen arbetar med frågor om 

brott i nära relationer, vilken status arbetet har, hur man arbetar med informationsspridning 

samt hur detta arbete uppfattas av viktiga externa nyckelpersoner, till exempel inom frivilligorganisationer 

och inom andra myndigheter. Analysen bestod dels av en skrivbordsunder 

sökning, dels av en intervjuundersökning. 

Med nulägesanalysen som utgångspunkt utarbetades en övergripande kommunikationsplan 

med strategier för informationsarbetet. Planen låg färdig juni 2008. I planen konsta terades 

att kommunikationens roll i projektet Brott i nära relationer är att understödja att målen för 

projektet uppnås och att säkerställa att det nationella handlingssättet förankras och blir 

verklighet. 

5 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Upphandling av kommunikationsbyrå 

Hösten 2008 gick Rikspolisstyrelsen ut i en offentlig upphandling och sökte en kommunikationsbyrå. 

För att uppmana många att komma med ansökan annonserade Rikspolisstyrelsen 

i branschtidningen Resumé. 

Det var 51 kommunikationsbyråer som lämnade intresseanmälan, och av dessa inbjöds 7 att 

lämna anbud. Efter en noggrann utvärdering utsågs Granath till kommunikationsbyrå med 

totalansvar för den externa informationskampanjen. Granath påbörjade sitt arbete i januari 

2009. 

6 (38) 


Annette Gille 

3. Arbetsprocess 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Arbetet med att ta fram informationskampanjen har bedrivits efter nedanstående process. 

Kännetecknande har varit ett nära och öppet arbetssätt mellan Granath och Rikspolisstyrelsen, 

som tillsammans bildade en arbetsgrupp. 

Arbetsgruppen genomförde ett omfattande inläsningsarbete av facklitteratur och olika 

forsk ningsrapporter. I arbetet med budskapsstrategin rådgjorde arbetsgruppen med 

forskare vid Göteborgs universitet. Arbetsgruppen har också suttit med och lyssnat vid 

polisförhör samt haft fördjupande samtal med personer från olika frivilligorganisationer. 

STEG 1: 

Nuläge 

STEG 2: 

Budskapsstrategi 

STEG 3: 

Kanal- & 

aktivitetsstrategi 

STEG 4: 

Kreativt 

koncept 

Steg 1 Nuläge: Inläsning av befi ntligt material, kompletterande research, djup intervjuer 

och fokusgrupper, jämförelse från liknande kampanjer i andra länder, målgruppsanalys,defi 

nition av kommunikationsutmaningar, målformulering, riskanalys etc. 

Steg 2 Budskapsstrategi: Handlar om att defi niera målgruppen. Identifi era och besluta om 

strategiska huvudbudskap som ger en tydlig riktning för kommunikationen. 

Steg 3 Kanal- och aktivitetsstrategi: Genomlysning av möjliga kanalval utifrån 

kommunikationens uppgift och givna budgetramar. Roller och prioriteringar för 

varje kanal (medieoberoende). 

Steg 4 Kreativt koncept: Idéarbete och framtagande av kampanjens kreativa idé 

(medieoberoende). 

Steg 5 Förtest: Här testas kampanjens idé i målgruppen. 

Steg 6 Produktion: Teknisk produktion av kampanjenheter. 

Steg 7 Genomförande: Annonsering med mera påbörjas. 

Steg 8 Uppföljning: Effektmätningar. 

STEG 5: 

Förtest 

STEG 6: 

Produktion 

STEG 7: 

Genomförande 

STEG 8: 

Uppföljning 

7 (38) 


Annette Gille 

Förankring 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


En viktig del av arbetet har varit att förankra de olika stegen i arbetsprocessen, både internt 

och externt. 

Intern förankring 

Förutom att internt visa var arbetsprocessen har befunnit sig har Rikspolisstyrelsen även 

haft en dialog med polismyndigheterna om olika vägval samt om frågor som skulle kunna 

påverka polisorganisa tionen. Detta arbete har skett kontinuerligt via möten hos polismyndigheterna, 

telefonmöten och vid nationella sammankomster som exempelvis informationschefsträffar, 

kontakt- och införandemöten samt telefonkonferenser. 

Ett antal informationschefer från polismyndigheterna har även varit engagerade i en intern 

referensgrupp. Dessa polismyndigheter har varit: 

Polismyndigheten i Gävleborgs län, Polismyndigheten i Östergötlands län, Polismyndigheten 

i Uppsala län, Polismyndigheten i Västerbottens län, Polismyndigheten i Västernorrlands 

län, Polismyndigheten i Västmanlands län. Dessutom har Polisförbundet deltagit i 

referensgruppen. 

Kontakterna har för det mesta skett via telefon, e-post eller möten. 

’’ 

Vi [på myndigheterna] har bjudits in att vara delaktiga på fl era nivåer och i olika 

forum, i mycket god tid. Det har vi både välkomnat och dragit nytta av, på 

fl era sätt - både i vårt interna utvecklingsarbete och för vår planerade kommunikation. 

Det har skapat engagemang. 

’’ 

Ulrika Hjerpe, informationschef, Polismyndigheten i Gävleborgs län 

’’ 

Projektet Brott i nära relationer och den externa informationskampanjen har 

varit en oerhörd draghjälp för vårt arbete på myndigheten och med att få en 

förståelse för svårigheten att hantera dessa ärenden. 

’’ 

Inger Olsson, kriminalkommissarie, Länskriminalpolisen i Hallands län 

8 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Extern förankring 

Möten och dialoger med andra myndigheter och frivilligorganisationer har varit viktiga för 

allt arbete med brott i nära relationer och då särskilt förankringen av arbetet med informationsspridning 

till allmänheten. Förutom att det har varit väsentligt att förankra budskap, 

målgrupper och kanalval har det varit angeläget att visa på den kunskap och kompetens som 

har utvecklats inom ramen för projektarbetet, såsom den nationella utbild ningen, metodhandboken 

samt andra satsningar som genomförts. Det har också varit viktigt att lyssna på 

hur andra aktörer arbetar inom området. 

Tidigt utsågs en extern referensgrupp för arbetet. Den har samlats vid några tillfällen under 

perioden. Däremellan har kontakter tagits genom möten, samtal och via skriftliga lägesrapporter. 

I denna referensgrupp ingick: 

Åklagarmyndigheten (Utvecklingscentrum i Göteborg), Brottsoffermyndigheten, Brottsförebyggande 

rådet (Brå), Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Sveriges Kommuner och 

Landsting (SKL) och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). Dessutom har Polismyndigheten 

i Östergötlands län och Polismyndigheten i Västerbottens län samt representanter 

från fackförbunden deltagit i referensgruppen. 

Flera externa organisationer har tagit aktiv del i arbetet och bidragit med kunskap och 

engagemang. Bland dessa kan nämnas; 

Electra/Sharafs Hjältar (Fryshuset), Alla Kvinnors hus, Brottsofferjourernas Riksförbund, 

Kvinnors Nätverk, Glöm aldrig Pela och Fadime-föreningen, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers 

Riksförbund (SKR), Riksorganisationer för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige 

(ROKS), Rädda Barnen, Systerjouren Somaya etc. 

’’ 

Jag ser det som positivt att polisen bjöd in intresseorganisationerna till dialog. 

Mäns våld mot kvinnor är ett av våra allra allvarligaste samhällsproblem. För 

att råda bot på det är det av största vikt att polisen tar till vara all den kunskap, 

erfarenhet och kreativitet som fi nns ute i landet. Det är helt avgörande att polisen 

tydligt visar att de är tillgängliga för och lyssnar på fl ickor och kvinnor som är 

’’ 

utsatta för våld. 

’’ ’’ 

Angela Beausang, ordförande Roks, 

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige 

Polisen får inte glömma vikten av att samverka även i framtiden. Det fi nns en 

enorm kunskap och ett stort engagemang hos alla frivilligorganisationer. 

Arhe Hamednaca, Electra/Sharafs hjältar (Fryshuset) 

9 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

4. Bakgrund, insikter och vägval 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Syftet med den externa kommunikationen var att stärka förtroendet för Polisen så att fl er 

brott anmäls. För att på sikt nå dit behövde Rikspolisstyrelsen först förstå varför brottsutsatta 

och vittnen inte gör någon anmälan. 

Målgruppsfokus 

Tidigt defi nierades en av regeringsuppdragets stora utmaningar: Den stora och breda målgruppen 

i kombination med en begränsad budget. Stor i bemärkelsen hela allmänheten och 

bred i form av heterogen. 

Kvinnor/män 

Heder 

Vittnen/ 

anhöriga 

För att ge bästa möjliga effekt bestämdes att den externa informationsinsatsen skulle ges ett 

målgrupps fokus på följande grupper: 

• Personer som utsätts för våld i partnerrelation (hetero och hbt) 

• Personer som bevittnar eller känner till våld i nära relation 

Barnperspektivet skulle beaktas i kommunikationen. Hedersperspektivet skulle framförallt 

tas om hand genom utbildningsdelen i projektet samt genom separata insatser. 

Barn 

hbt 

10 (38) 

INFORMATIONSSPRIDNING TILL ALLMÄNHETEN | BROTT I NÄRA RELATIONER 

9

Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Den externa informationsinsatsen riktad till de valda målgrupperna startade under andra 

halvan av augusti. Den föregicks av informationsinsatser riktade till media. Tidpunkten för 

kampanj start valdes utifrån att man skulle kunna utnyttja konjunkturläget när det gällde 

köp av annonsplats i medierna samt att augusti gav möjligheten att arbeta samlat under 

hösten. Vidare sade sig samtliga polismyndigheter föredra denna tidpunkt för start. Vissa 

kommunikationsinsatser gjordes dock redan under juni månad i anslut ning till Rikspolis - 

styrelsens med verkan i Almedalen samt under Pridefestivalen i Stockholm i slutet av juli. 

Defi niera anmälningsbarriärer 

Kommunikationen handlade om att få fl er brottsutsatta och vittnen till våld i nära relationer 

att anmäla detta. Det fi nns mycket kunskap och statistik om alla brott i nära relationer som 

anmäls. Nästa steg i arbetet inriktades på att skaffa insikter om de brott som inte anmäls 

och vilka hinder som fi nns för att anmäla. Arbetsgruppen defi nierade också vilken roll 

kommunikationen kan ha för att lösa upp respektive barriär. En viktig del här var att beakta 

vad som är förenligt med polisens uppdrag och vad Polisen kan stå bakom som avsändare. 

Barriärer ur den brottsutsattes perspektiv 

BARRIÄRER KOMMUNIKATIONENS ROLL 

Man ser sig inte själv som 

ett ”misshandelsoffer” som lever 

i en misshandelsrelation. 

Man vill inte se sig själv som 

ett ”misshandelsoffer” som lever 

i en misshandelsrelation. 

Man ser inte nyttan med 

att anmäla. 

Man är osäker/rädd för 

konsekvenserna av en anmälan. 

Man har fel föreställningar om 

vad en anmälan innebär. 

Nyansera bilden av att vara 

misshandlad och att leva i en 

misshandelsrelation. 

Nyansera och luckra upp bilden 

av att vara misshandlad och att 

leva i en misshandelsrelation. 

Visa varför det är viktigt 

att anmäla. 

Skapa tydlighet och trygghet 

kring vad en anmälan innebär. 

Tydliggöra hur ett ingripande/en 

kontakt med Polisen kan gå till. 

Varför anmäler inte den brottsutsatte? 

Det är en kombination av fl era olika anledningar som gör att den som utsätts inte anmäler, 

men en av de avgörande barriärerna är att den brottsutsatte inte ser sig själv som ”en brottsutsatt” 

som lever i en misshandelsrelation. Den brottsutsatte har svårt att identifi era sig med 

den bild som exempelvis medierna ger av ”en brottsutsatt”, där fokus ligger på det grova 

våldet, medan vardagen för många utsatta består av förnedring, hot, örfi lar, slag och knuffar, 

men inte nöd vändigtvis av det allra grövsta våldet (även om det bevisligen förekommer). 

11 (38) 


27

Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


I början av en misshandelsrelation är det vanligt att den brottsutsatte försöker hitta rationella 

för klaringar till varför partnern hotar och/eller slår. Vartefter relationen fortskrider normaliseras 

hoten och våldet, och blir en del av vardagen. Den brottsutsatte blir slagen men uppfattar 

det inte som misshandel. Med andra ord: Den brottsutsatte ser inte brottet och då fi nns 

det heller inget att anmäla. 

Att leva i en misshandelsrelation är också förenat med känslor av misslyckande och skam. 

Det är inget man pratar om, istället försöker man dölja det. Skammen hindrar den brottsutsatte 

från att anmäla. 

Hur kan vi få den brottsutsatte att anmäla? 

För att den brottsutsatte ska tänka tanken att göra en anmälan, måste den han eller hon inse 

att det faktiskt rör sig om ett brott. Därför behövde kommunikationen bredda bilden av vad 

som uppfattas som ett brott – från att handla om det grova våldet till att även innefatta 

verbala hot och alla typer av våld. På så sätt skulle fl er kunna känna igen sig, fl er inse att de 

är utsatta för ett brott och fl er få en anledning att anmäla. 

Känslan av skam sitter djupt rotad hos den brottsutsatte. En extern informationskampanj löser 

inte problemet, men det kan vara en del av lösningen genom att bilden av brotten breddas 

och visar att det sker hela tiden, överallt och i alla samhällsklasser. Ju vanligare det är, 

desto mindre skamligt blir det. 

Att få fl er brottsutsatta att inse att de själva (och många andra) är utsatta för ett brott, var 

utgångspunkten för kommunikationen. Men frågetecknen var fl er än så: Varför ska jag anmäla? 

Vilka konsekvenser kan en anmälan egentligen få? Hur dramatiskt och utpekande är 

ett polisin gripande? Dessa frågor fi ck sin svar på informationssajten som annonserna 

hän visade till. Informationssajten länkar också vidare till olika fri villig organisationer dit 

den brottsutsatte kan vända sig med frågor som ligger utanför Polisens område. På informationssajten 

får även vittnen reda på vad de kan göra om de märker att någon i deras 

omgivning far illa. 

12 (38) 


Annette Gille 

5. Kreativt koncept 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Utifrån den valda kommunikationsriktningen presenterade Granath ett antal kreativa 

koncept för Rikspolisstyrelsen. Efter fördjupning kring två av koncepten valdes konceptet 

”Kom till oss”. 

Konceptets uppgift var att bredda bilden av vad som uppfattas som ett brott. På så sätt skulle 

fl er känna igen sig, fl er inse att de är utsatta för ett brott och fl er få en anledning att anmäla. 

Konceptet bygger på tankelinjen att om du tror att det som du är utsatt för är normalt, och 

att det ska vara så – så misstänker vi på Polisen att du kan vara utsatt för ett brott. Det är 

helt oacceptabelt och i så fall ska du absolut komma till oss. 

Istället för att använda uppmaningen – Anmäl – valdes en tydlig men mjukare form – ska 

du absolut komma till oss. 

Med hjälp av förtest bekräftades att konceptet 

hade de kommunikativa effekter som önskades. 

Såväl brottsutsatta som allmänheten deltog i 

dessa tester. Läs mer om detta under avsnitt 7. 

Polisen talar direkt till den brottsutsatte 

För att inte riskera att prata över huvudet på den brottsutsatte har Polisen valt att prata 

direkt till dessa kvinnor och män. Det betyder dock inte att vittnen glömdes bort, men 

istället för att vända sig till dem i själva anslaget togs det om hand i annonstexter och på 

den särskilda informationssajt som togs fram för brott i nära relationer. 

Ett fl ertal av de barriärer som identifi erades är gemensamma för brottsutsatta och vittnen, 

vilket innebär att vittnen kan känna igen sig även om tilltalet riktar sig till den brottsutsatte. 

13 (38) 


Annette Gille 

6. Kanalstrategi 

Kanalmix 

Breda 

Annonsering Utomhus 

Selektiva 

HBT 

Etnicitet 

Internet 

Sökord 

Sociala 

medier 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

Samverkan 

Frivilligorganisationer 

Andra 

myndigheter 

INFORMATIONSSAJT 

Fördjupning Mobilisering Räta ut frågetecken 

POLISEN – 112 – 114 14 

Informationskampanjen har bestått av tre beståndsdelar: 

• En speciell informationssajt – www.polisen.se/komtilloss 

• Annonseringar i tidningar och på Internet 

• Press- och mediearbete – nationellt och lokalt 

1 (1) 

Press och media 

Medier riks 

Medier lokalt 


PoA-428-1031/07 


Utifrån en begränsad budget för köp av annonsplats med mera har arbetet skett med följande 

grundtanke: Via olika former av medier nås målgruppen av Polisens budskap. Här kan 

frågan lyftas och skapa intresse och beröring. Utifrån den informationen kan man själva välja 

att ”gå direkt till Polisen”. Men eftersom kampanjen vänder sig till personer där motståndet 

är stort mot att göra anmälningar skapades ett mellansteg i form av en informationssajt. 

Medier där man som mottagare på egen hand i lugn och ro kunde ta till sig budskapen 

valdes. Medier som kan innebära ”samtittande eller samlyssnande” med förövaren, till 

exempel TV eller radio, valdes bort. 

Breda medier är sådana som når alla 

Morgonpress: Annonsering i landets största dagstidningar som Dagens Nyheter, Svenska 

Dagbladet, Göteborgsposten, Sydsvenska Dagbladet. Via tidningen Metro nådde vi också 17 

stora städer i landet. Genom annonsering i 43 olika lokaltidningar samt kvällstidningar och 

deras så kallade söndagsbilagor ökade vi räckvidden i hela landet. 

Utomhus/trafi k: T-bana och pendeltåg i Stockholm, spårvagn i Göteborg och bussar i 

Stockholm, Göteborg och Malmö 

Populär- och veckopress: Tidningar med många kvinnor bland läsarna, från Land och Ica- 

Kuriren till Amelia och Allers. 

14 (38) 


1

Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Selektiva medier förbättrar räckvidd i vissa grupper 

För att förstärka kommunikationer gentemot hbt-gruppen annonserades i tidningen QX 

och på internetsajten www.qx.se. För att nå ut i bredare språkgrupper har Rikspolisstyrelsen 

annonserat i olika tidningar på Internet och på hemsidor med andra språk än svenska. 

Internet – leder till Polisens informationssajt 

I inledningen av kampanjen annonserades på aftonbladet.se, en av Sveriges populäraste 

nyhets sajter med 1,2 miljoner läsare per dag. Artikelannonsering användes, vilket innebär att 

Polisens annonser automatiskt dyker upp när relavanta ämnen tas upp. Vidare annonserades 

i anslutning till så kallade relationsspalter, på bloggar och på Facebook. Även sökordsoptimering 

användes, till exempel om någon söker på ordet ”kvinnomisshandel” på Internet 

kommer adressen till Polisens informationssajt upp. 

Samarbeten och andra lösningar 

Kampanjen med sina budskap har suttit på insidan av skåpluckorna på SATS Gym och 

funnits på plats med affi scher runt om i landets alla väntrum på Folktandvården och barnavårdscentralen. 

Press och andra medier 

Press och mediearbetet har handlat om att förbereda medierna inför kampanjen. 

Lokalt material – fördjupar och förlänger kampanjen 

Polisens lokala informationsarbete under kampanjen har varit mycket viktigt. Alla polismyndigheter 

har fått tillgång till ett stödpaket för sitt lokala arbete med press och media. 

Vidare har polismyndigheterna och andra intresserade kunnat beställa affi scher att sätta 

upp på viktiga platser, såsom akutmottagningar och så vidare. 

Tidsplan 

september 2009 oktober 2009 november 2009 december 2009 

Informationskanal 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 

Annonsering tidningar 

Till exempel dagspress, kvällspress och magasin 

Annonsering Internet 

Till exempel Aftonbladet.se, QX, etniska sidor 

Trafikreklam 

Skyltar pendel, T-bana och spårvagn 

Övrig medier 

Till exempel affischer Folktandvården, BVC, SATS 

Press och andra medier 

Lokalt infoarbete 

Webbplats 

www.Polisen.se/komtilloss 

15 (38) 


Annette Gille 

7. Undersökningar 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


I arbetet med den externa informationskampanjen har Rikspolisstyrelsen använt sig av 

djupintervjuer för att skaffa mer kunskap, framför allt från personer som blivit utsatta för 

brott i nära relationer men inte anmält. De olika delarna i informationskampanjen har 

förtestats med samma metod. Ett oberoende undersökningsföretag – Kommunicera – har 

anlitats för att genomföra intervjuerna. Intervjupersoner togs fram genom att annonsera, 

via kvinnojourer samt genom att använda Kommuniceras eget register. 

Dessa undersökningar genomfördes: 

• Djupintervjuer med personer som blivit utsatta för brott i nära relationer men inte 

anmält. Syftet var att förstå varför man avstår från att anmäla och vad som krävs för att 

anmäla. 

• Förtest med personer som blivit utsatta för brott i nära relationer men inte anmält. 

Syftet var att få kunskap om vilka reaktioner och vilket intresse som konceptet väcker, 

samt om budskapsförståelse och uppfattning om avsändarens trovärdighet i sammanhanget. 

• Förtest med en grupp ur allmänheten eller potentiella vittnen, personer som inte 

själva varit brottsutsatta eller i kontakt med brott i nära relationer. Syftet var att få 

kunskap om vilka reaktioner och vilket intresse konceptet väcker, samt om budskapsförståelse 

och uppfattning om avsändarens trovärdighet i sammanhanget. 

• Användartest av informationssajten. Syftet med testet var att öka kunskapen om vilka 

reaktioner och vilket intresse webbkonceptet väcker, hur webbplatsen fungerar, vad 

budskapet uppfattas vara samt uppfattning om avsändaren och dennes trovärdighet i 

sammanhanget. 

• Kvantitativ undersökning bland allmänheten med 1 041 respondenter. Syftet var att 

klar göra allmänhetens kunskap och attityd till vad som egentligen är brottsligt. 

’’ 

Jag minns särskilt en ung kvinna som varit illa däran och levt i 

skräck i många år, och jag blev den första personen hon vågade 

tala med. Hon bekräftade också behovet av att synliggöra problemet 

och att hon inte är ensam, och därför inte behöver skämmas. Hon 

använde fl era gånger ordet ” förtjänar”, och det var också det ordet 

som fanns med i kampanjen, det var bra. 

’’ 

Lena Posner-Körösi, leg. psykolog, Kommunicera 

16 (38) 


Annette Gille 

Några exempel från Kommuniceras rapporter 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


17 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

8. Delar i informationskampanjen 

Om du trOr att 

du är annOrlunda , 

dum i huvudet Och 

att lördagSk väll ar 

är lik a med StrYk... 

...Så misstänker vi på Polisen istället att du kan vara utsatt för ett allvarligt brott av den du lever med. Kanske har du som 

läser detta fått höra hur ful och värdelös du är så ofta att det har blivit en sanning? Kanske får du ta emot både örfilar och knytnävsslag? 

Du är i så fall inte ensam. Den här typen av brott före kommer i alla former av relationer, i alla samhällsgrupper, i alla 

delar av landet. Exakt hur många som drabbas varje år vet ingen, men det rör sig om 10 000-tals, kanske uppemot 100 000. Då 

har vi inte räknat in alla de barn som tvingas uppleva våld i hemmet, och som kanske själva också utsätts för våld. 

Polisen kraftsamlar mot den här typen av brott och vill göra fler medvetna om att detta är brott som ska polisanmälas. Men vi vet 

också hur svårt det kan kännas att göra en anmälan. Därför finns nu en webbplats, www.polisen.se/komtilloss, där du kan läsa 

mer om hur en anmälan går till, vad som händer efter anmälan, eller hur du ska göra om du ser att någon i din omgivning far illa. 

Polisen verkar för ett samhälle där ingen ska behöva leva i en relation där man utsätts för kränkningar, hot och våld. Om det 

är en vardag som du känner igen ...Sk a du a B SOlut kO m m a till OS S . 

För mer information om våld i nära relationer, se www.polisen.se/komtilloss För anmälan, ring 114 14, eller besök närmaste polisstation. Vid akuta ärenden, ring 112. 

Om du trOr at t 

du är kOrk ad, 

Affi scher i kollektivtrafi ken i Stockholm, Göteborg och Malmö. 

äcklig Och at t du 

för tjänar nÅgr a 

knY tnävS Sl ag dÅ 

Och dÅ ... 


läser detta fått höra hur ful och värdelös du är så ofta att det har blivit en sanning? Kanske får du ta emot både örfilar och knyt- 

nävsslag? Du är i så fall inte ensam. Den här typen av brott före kommer i alla former av relationer, i alla samhällsgrupper, i alla 









1 (1) 


PoA-428-1031/07 



du är ful , helt 

värdelöS Och at t 

Bl Å märken är en 

del av vardagen... 












Annonser har publicerats i landets största dagstidningar, i söndagsbilagor i kvällspress, i lokalpress, populärpress 

och veckopress. 

Banners på aftonbladet.se, Sveriges största nyhetssajt. 

Banners på relationssidor, bloggar och i anslutning till redaktionella artiklar om området. 

18 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 


du är kOrk ad, 


1 (1) 


PoA-428-1031/07 


äcklig Och at t du 

för tjänar nÅgr a 

knY tnävS Sl ag dÅ 

Och dÅ ... 


läser detta fått höra hur ful och värdelös du är så ofta att det har blivit en sanning? Kanske får du ta emot både örfilar och knyt- 

nävsslag? Du är i så fall inte ensam. Den här typen av brott före kommer i alla former av relationer, i alla samhällsgrupper, i alla 








19 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


På informationssajten www.Polisen.se/komtilloss kan allmänheten läsa mer om vad man ska göra om man är utsatt för brott i 

nära relationer, vart man kan vända sig och så vidare. Det fi nns möjlighet att läsa informationen eller se en fi lm. Det fi nns 

också en sammanfattning av webbsidan på tretton olika språk. På sajten fi nns även information för den som är utsatt för hedersrelaterad 

brottslighet. 

’’ ’’ 

Sajten har blivit mycket bra vilket om inte annat visas av att antalet 

unika besökare blivit så många. 

Johan Ström, kammaråklagare, Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Göteborg 

20 (38) 


Annette Gille 

9. Interninformation 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

’’ ’’ 

Det har varit enkelt och smidigt att genomföra lokala 

informations insatser tack vare det stödmaterial vi erhållit. 

Peder Jonsson, informationsansvarig, Polismyndigheten i Västerbottens län 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Sedan Rikspolisstyrelsen fi ck regeringsuppdraget 2007 har chefer och personal kontinuerligt 

informerats via möten, brev och webb. Ju närmare kampanjstart, desto mer ökades de 

interna informationsinsatserna. Syftet har hela tiden varit att ytterligare öka Polisens 

kompetens och kapacitet gällande brott i nära relationer så att allmänhetens förtroende för 

Polisen stärks och fl er brott anmäls. 

Rikspolisstyrelsen har haft som ambition att till alla poliser förmedla vilka rutiner och 

metoder som ska användas då brott i nära relationer inträffar. Det har också varit viktigt att 

sprida kunskap om de utbildningar som tagits fram. Detta har skett via de kontakt- och 

införande personer som varit knutna till projektarbetet men också via andra kanaler. Det 

utbildnings material som tagits fram har spridits via utbildade handledare från alla polismyndigheter. 

Några informationschefer på polismyndigheterna har även ingått i en intern referensgrupp 

för arbetet med all interninformation om brottsområdet. Som huvudkanal har Polisens 

intranät använts. Det har varit viktigt att alla enkelt och snabbt kunnat hitta till information 

både om handböcker, utbildningar och kampanjmaterial. Före, under och efter den externa 

informa tionskampanjen har även andra kanaler använts för att nå ut med relevant 

information till alla medarbetare. 

Några av dessa kanaler fi nns beskrivna på följande sidor. 

21 (38) 


Webbplats 

Varför ska jag anmäla, jag ser inte nyttan? Hur går ett polisingripande till? Det är några av de frågeställningar som vi ger svar på via vår 

webbplats www.polisen.se/komtilloss. Gå gärna in på sidan du med. 

Nationell och lokal kampanj 

Kampanjen drivs från Kommunikationsavdelningen på 

Rikspolisstyrelsen. Men det egna lokala informationsarbetet 

under hösten är mycket viktigt. Alla myndigheter kommer 

att få ett stöd material för det lokala informationsarbetet. 

Öka dina kunskaper 

Att arbeta med 

brott i nära 

relationer kan 

vara svårt. 

Brotten begås 

i hemmet och 

ofta saknas 

vittnen. Det 

ställs särskilda 

krav på vårt 

bemötande i 

dessa situationer. 

Nu finns ett 

nytt och 

lättillgäng ligt 

utbildningsmaterial. 

Utbildningen är interaktiv och nås via Intra polis. 

De som använt denna har varit mycket positiva. Gå in på 

Intrapolis och titta på utbildningen. 

Hur berörs du? 

Kampanjen ska leda till att fler anmäler 

till Polisen. Du kan få frågor om kampanjen 

eller hamna i en skarp situation 

direkt. Vad vi vet är att just i den här 

typen av brott är vårt bemötande och 

våra förstahandsåt gärder mycket viktiga 

för utgången. Oavsett om du arbetar 

i yttre tjänst eller på annat sätt möter utsatta och 

vittnen. Så än en gång, gå gärna in och titta på utbildningen 

och skaffa dig bättre förutsättningar att lyckas i kampen mot 

dessa brott. Vi har också tagit fram ett åtgärdskort med 

tips och råd, för att underlätta ditt arbete. 

Frågor om kampanjen 

Gå in på Intrapolis och läs mer. Eller tala med din närmaste 

chef. På varje myndighet finns också en kontakt- och 

in förandeansvarig för arbetet med brott i nära relationer och 

en informationschef som är mer insatta. 

På Rikspolisstyrelsen kan du alltid vända dig till följande 

personer: 

Anders Hagquist, Kommunikationsdirektör 

Sofia Oliv, Kommunikationsstrateg 

Annette Gille, Kommunikatör 

Tel. växel 08401 90 00 

Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Intrapolis 

På Polisens intranät (Intrapolis) har arbetet presenterats för olika interna målgrupper. De 

olika sakkunniga i projektet för brott mot barn, hedersrelaterad brottslighet och brott mot 

kvinna/närstående har haft möjlighet att lämna detaljerad information samt länkar till andra 

relevanta källor. En särskild kampanjsida togs också fram där medarbetare kunde ta del av 

kampanjmaterial, vad som skrivits i medierna med mera. 

Kampanjinformationsfolder 

Dagarna innan kampanjstart fi ck samtliga medarbetare foldern med kampanjinformationen 

hemskickad tillsammans med personaltidningen Svensk Polis (den 11 september 2009). 

Utöver information från Rikspolisstyrelsen var det nödvändigt att de ordinarie 

informations kanalerna användes på respektive polismyndighet. 

Augusti 2009 

Till alla inom polisen: 

nU sTaRTaR 

polisens 

infoRmaTionskampanj 

om 

bRoTT i näRa 

RelaTioneR 

Vårt uppdrag 

Brott i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem och arbetet mot det en viktig del av Polisens 

verksamhet.Viharfåttiuppdragavregeringenattintensifieravårtarbetemotdessabrott.Föratt 

genomförauppdragetharvifåttöronmärktapengartillsärskildainsatser. 

De senaste åren har vi bland annat satsat på metodutveckling och utbildning samt erfarenhetsutbyte 

mellanpolismyndigheterna.Ivårtuppdragingårattgenomföraeninformationskampanjriktadtillallmänhetenochdenstartarnuimittenavseptember.Måletmedkampanjenärattfåflerattvågaanmälabrottochfullföljasinanmälan.VivillattbrottsofferochvittnenskainseattbrottbegåsochintetvekaattvändasigtillPolisen.Härkanduläsameromkampanjensåattduärförbereddidittarbete. 

Bakgrund och syfte 

Arbetet med brott i nära relationer är ett regeringsuppdrag 

och informationskampanjen till allmänheten är en del av det. 

Syftet är att minska mörkertalet, det vill säga få fler utsatta 

kvinnor och män som inte anmält att anmäla brottet och fullfölja 

sin anmälan. Allmänheten är en mycket stor och bred 

målgrupp och fokus i kampanjen kommer därför att ligga på 

följande grupper: 

• Personer som utsätts för våld i alla former av partnerrelationer 

• Personer som bevittnar eller känner till våld i nära 

relationer 

Så har vi tänkt 

Många anmäler brott i nära relationer idag. Men ännu fler 

avstår. Mörkertalet är stort. Vi har försökt att förstå varför den 

utsatte eller vittnet inte anmäler. Utifrån det har vi bestämt vad 

informationen ska fokusera på. Vår information ska bredda 

bilden av vad som uppfattas som ett brott – från det riktigt 

grova våldet till att även innefatta verbala hot och alla typer av 

våld. På så sätt kommer fler att kunna känna igen sig, och fler 

få en anledning att anmäla. I informationen är vi alltid tydliga 

med vad som krävs för att en polisut redning ska kunna påbörjas. 

För att inte riskera att prata över huvudet på den utsatte 

har vi valt att prata direkt till dessa kvinnor och män. 

Kanaler och tider 

Informationskampanjen vilar på tre ben: 

• En speciell webbplats (www.polisen.se/komtilloss) 

• Annonsering i tidningar och på Internet, nationellt 

och lokalt 

• Press och media, nationellt och lokalt 

I den breda informationen, det vill säga i annonseringen 

och via media, lyfter vi upp frågan. På webbplatsen ger 

vi fördjupad information. Vi startar i mitten av september 

och kampanjen pågår året ut. 


Vi kommer att ha ännu större synlighet och tillgänglighet 

i arbetet med press och media genom att initiera, följa 

och kommentera det som media skriver och frågar om. 

Journalister kommer att bjudas in till utbildning. Vi vill ge 

dem som bevakar och skriver om ämnet mer kunskap och 

insikter inom såväl området som kring hur Polisen arbetar. 

Det är viktigt för bilden av Polisen i media. Alla polismyndigheter 

kommer att få stöd för sitt arbete på hemmaplan. 

Affi scher 

Externa annonser/affi scher i A3 eller A4 togs fram för 

att sättas upp på Polisens arbetsplatser, i buss-, lokaltrafi 

k eller liknande. Hos några polismyndigheter 

spreds de till landstingen och andra samverkansparter. 

Utbildningsaffi sch 

En affi sch togs fram för att sprida information om 

den förestående interna utbildningen med interaktiva 

inslag. 

Tider 

Bengt Svenson, rikspolischef 

september oktober november december 

Informationskanal 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 

Annonsering tidningar 

T ex dagspress, kvällspress och magasin 

Annonsering Internet 

T ex Aftonbladet.se, QX, etniska sidor 

Trafikreklam 

Skyltar pendel, Tbana och spårvagn 

Övrig media 

T ex affischer Folktandvården, BVC, SATS 


Lokalt infoarbete 

Webbplats 

www.polisen.se/komtilloss 

Annonsering 

OM DU TrOr AT T 

DU är fUL , heLT 

värDeLöS Och AT T 

BL å MärKen är en 

DeL Av vArDAgen... 




delar av landet. Exakt hur många som drabbas varje år vet ingen, men det rör sig om 10 000-tals, kanske uppemot 100 000. 

Då har vi inte räknat in alla de barn som tvingas uppleva våld i hemmet, och som kanske själva också utsätts för våld. 

Polisen kraftsamlar mot den här typen av brott och vill göra fler medvetna om att detta är brott som ska polisanmälas. Men vi 

vet också hur svårt det kan kännas att göra en anmälan. Därför finns nu en webbplats, www.polisen.se/komtilloss, där du kan 

läsa mer om hur en anmälan går till, vad som händer efter anmälan, eller hur du ska göra om du ser att någon i din omgivning 

far illa. Där kan du också enkelt radera spåren i din dator så att ingen ser ditt besök. 

Polisen verkar för ett samhälle där ingen ska behöva leva i en relation där man utsätts för kränkningar, hot och våld. 

Om det är en vardag som du känner igen . . . S K A D U A B S O LU T KO M M A T I L L O S S . 


För att inte riskera att prata över huvudet på den utsatte har vi valt att prata direkt till dessa kvinnor och män. I annonstexten och på webbplatsen talar vi också till vittnen. Andra annonsrubriker 

är: Omdutrorattduärkorkad,äckligochförtjänarnågraknytnävsslagdåochdå...Omdutrorattduärannorlunda,dumihuvudetochattlördagkvällarärlikamedstryk... 

Till alla inom polisen: 

VaD Kan DU 

om broTT i nära 

relaTioner? 

Nu finns utbildningen om brott i nära relationer på Intrapolis. Den består av fem fristående kurser som 

man kan se i grupp eller indi viduellt. Syftet är att illustrera det svåra med brott i nära relationer och ge 

dig kunskap om effektiva och korrekta arbetssätt för att lyckas i ditt jobb. Vi har fått mycket positiva 

reaktioner från dem som genomfört utbildningen. 

Gå in på Intrapolis och titta runt på sidan några minuter. 

Blev du intresserad och vill genomföra utbildningen? 

Tala med din närmaste chef eller utbildningsansvarig på din arbetsplats. 

22 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Powerpointpresentation om informationskampanjen 

En powerpointpresentation togs fram som beskrev kampanjens syfte, fokus och 

kommunika tionens roll. Den kunde användas vid intern information om kampanjen tillsammans 

med talarstöd och frågor och svar om kampanjen. 

Tidningen Svensk Polis 

Tidningen Svensk Polis har haft brott i nära relationer som 

temanummer vid ett par tillfällen. Ett av temanumren har 

tryckts upp som särtryck. I tidningen har projektet även 

beskrivit arbetet med utbildningsinsatserna, handboken samt 

förberedelserna till informationsspridningen. Vid dessa tillfällen 

har en särskild bilaga sänts med tidningen. 

Möten och interna konferenser 

Arbetet med kampanjen inleddes med en heldags workshop för representanter från 

kommunikationsbyrån, Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna. Därutöver genomfördes 

fl era konferenser med kontakt- och införandeansvariga i polismyndigheterna, informationschefsmöten 

och telefonkonferenser. 

23 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

10. Genomslag i medierna 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Polisens informationskampanj fi ck ett mycket bra genomslag i medierna. Åtskilliga tidningar 

och nyhetsredaktioner tog snabbt upp kampanjen. Detta var en effekt av den presskonferens 

som Rikspolischefen Bengt Svenson höll den 10 september 2009 och ett bra lokalt informationsarbete, 

men också av kampanjen i sig. Bara det faktum att Polisen annonserade genererade 

uppmärksamhet i medierna. Här följer ett axplock av artiklar i medierna: 

’’ 

Något som har varit positivt är det kontinuerliga stöd vi 

har fått på lokal nivå under hela kampanjperioden. Vi har 

bland annat fått tips och idéer till artiklar, vilket har gjort 

’’ 

det enklare att producera material på lokal nivå. 

Annsofi e Bondesson, informationsdirektör, 

Polismyndigheten i Östergötlands län 

Svenska Dagbladets ledarplats, 11 september 2009 

24 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 

Norrköpings Tidningar 10 september 2009 

Sydöstran 18 september 2009 


PoA-428-1031/07 


Svenska Dagbladet, 11 september 2009, artikel 

25 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 

Katrineholms-Kuriren 11 september 2009 

QX 10 september 2009 


PoA-428-1031/07 


Nerikes Allehanda 13 september 2009 

26 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

Nyhetskanalen 11 september 2009 

’’ 

Pressen har visat ett sort intresse och förståelse för Polisens 

arbete då vi bjudit in dem att vara delaktiga i våra utbildningar. 

Det har varit viktigt att visa öppet hur vi arbetar och då har 

’’ 

vi också fått en rättvis bild av vårt arbete i media. 

Inger Olsson , kriminalkommissarie, Länskriminalpolisen i Hallands län 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Hallandsposten 17 september 2009 

27 (38) 


Annette Gille 

11. Effekter 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Rikspolisstyrelsen gav undersökningsföretaget Nordisk Mediaanalys i uppdrag att mäta 

hur informationskampanjen togs emot. De genomförde en kvantitativ mätning med 

frågor till allmänheten. Här följer en sammanfattning av resultatet: 

Uppmärksamhet bland kvinnor i storstad 

• Kampanjens genomslag har varit störst bland kvinnor och i storstadsregionerna, 

vilket även motsvarar köpen av annonsutrymme i olika medier. 

• Polisen har breddat bilden av vad brott i nära relationer är. Andelen som angav att ett 

visst beteende är brottsligt har ökat, jämfört med före kampanjen. Att man ska vända 

sig till Polisen har nått fram. Efter att ha sett kampanjen säger en hög andel att man 

skulle agera om man kände till att någon var brottsutsatt. 

Kampanjen väcker starka känslor och budskapet går fram 

• Mätningen visar att brott i nära relationer väcker känslor som ilska och missmod. 

Den visar även att allmänheten ger kampanjen sitt fulla stöd och har ett starkt 

positivt intryck av den. 

• Polisen ses som en trovärdig avsändare av den här typen av kampanjer och man uppskattar 

att kampanjen görs. 

• En anledning till att man uppskattat kampanjen är att budskapsförståelsen har varit 

stark. Flertalet av de tillfrågade tycker att budskapet är mycket tydligt, man förstår 

att man ska vända sig till Polisen och att Polisen vill hjälpa de brottsutsatta. 

Det könsneutrala tilltalet 

Det könsneutrala tilltalssättet fungerade och breda grupper tog till sig resultaten. 

Kampanjen togs emot väl i såväl hbt-gruppen som bland kvinnor och män i hela 

populationen. 

En refl ektion 

Av de tillfrågade var det uppemot 30 procent som sade sig ha blivit utsatta för brott i 

nära relation. Det bekräftar vilket stort samhällsproblem detta är. 

Mätning Metro 

I en specifi k mätning gjord av tidningen Metro fi ck kampanjen mycket positiva mätvärden, 

långt mer positiva än vad som är brukligt. 

28 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

Statistik från informationssajten 

• 12 100 besök varav 11 085 unika besök till och med 30 november 2009. 

• Bannern på www.polisen.se har levererat mest trafi k till kampanjsajten, 

ca 70 procent av alla besök kommer härifrån. 

• Över 90 procent består av nybesökare. 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


’’ 

Särskilt positivt har det inbjudande tilltalet varit, något som påpekats på möten 

och vid konferenser m m av många personer med god inblick i den särskilda 

’’ 

problematik som rör våld mot kvinnor i en nära relation. 

Johan Ström, kammaråklagare, Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Göteborg 

’’ 

Kampanjen känns inkluderande för vår målgrupp. 

’’ 

Vi blev självklara och det är positivt. 

Carin Holmberg, RFSL Brottsofferjour 

29 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

Några exempel ur rapporten från Nordisk Mediaanalys 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


30 (38) 


Annette Gille 

12. Samverkan 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


För att bekämpa brott i nära relationer behövs arbete på många håll, det räcker inte med 

Polisens egna insatser för att minska antalet brott. Rikspolisstyrelsen har därför inlett 

samverkan med olika samhällsaktörer på både regional och nationell nivå. 

Fler aktörer förstår i dag Polisens agerande inom detta brottsområde. Dessutom har denna 

samverkan givit alla samverkansparter kunskap om attityder och tankar kring brott i 

nära relationer samt en ömsesidig bild av hur arbetet bedrivs inom olika organisationer. 

Vid många av de möten och samtal som berört informations spridningen till allmänheten 

har syftet varit att ge kunskap om att Polisen gör något nytt och vill hitta möjlig 

konkret samverkan. Exempel på några av de aktiviteter som gjorts i samverkan med 

andra aktörer är: skolportalen www.brottsrummet.se, skolprojektet Dina rättigheter, 

samt en ubildningssatsning inom hedersrelaterad brottslighet till chefer inom polisen, 

skolan och socialtjänsten. Flera av dessa aktiviteter fi nns beskrivna under rubriken 

Externa aktiviteter. 

Flera polismyndigheter har redan i dag ett bra samarbete med myndigheter, offentlig 

sektor, föreningsliv och andra organisationer. I stället för att starta nya samverkansprojekt 

har det varit nödvändigt att ta vara på dessa lokala goda exempel för att sedan 

sprida dem både regionalt och nationellt. 

Nedan några citat från de organisationer med vilka samverkan skett: 

’’ ’’ 

’’ ’’ 

’’ 

’’ 

Att som frivilligorganisation samverka med myndigheter såsom Polisen gör en 

enorm skillnad i mötet med barn och ungdomar. 

Sara Mühling, projektledare, Rädda Barnen 

Samverkan, ödmjukhet och prestigelöshet är nyckelorden för att kunna möta 

utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld på ett konstruktivt sätt. 

Juno Blom, samordnare, Länsstyrelsen Östergötland 

För att vi ska fl ytta fram positionerna i arbetet mot hedersrelaterat våld är det 

viktigt att vi myndigheter som har uppdrag kan samverka – inte bara i referensgrupper 

utan i konkret verksamhet. 

Lisa Modée, utredare, Ungdomsstyrelsen 

31 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


13. Informationsspridning mot hedersrelaterad brottslighet 

Kommunikationen kring hedersrelaterad brottslighet är en viktig del av uppdraget. Det 

fi nns generella skillnader mellan brott i nära relationer och hedersrelaterad brottslighet. 

Därför gjorde Rikspolisstyrelsen separata insatser för att nå bästa effekt inom området. 

Under december 2009 inleddes satsningen till allmänheten. 

Skriften Hedersnormer och hedersrelaterat våld 2009 har legat till grund för arbetet, 

tillsammans med samtal och möten med representanter från frivilligorganisa tionerna. 

Dessa har även tagit del av förberedelserna. Utöver de aktiviteter som beskrivs här, se 

även avsnitt 14 Övriga aktiviteter. 

Målgrupp och insikter för insatserna mot hedersrelaterad brottslighet 

Primär: Brottsoffret, fl icka/pojke i åldern 13-18 år (högstadiet/gymnasiet) 

Sekundär: Kompisar, verkliga och nätkompisar, lärare, vittnen i allmänhet 

Primärmålgruppen är snäv och 

lever i en mycket speciell situation, 

känne tecknad av kontroll. Brottet 

är kollektivbaserat, sanktionerat 

och planerat. Runt offret finns 

många personer som samman taget 

är involverade på olika sätt. 

Hur – budskap och uttryck 

Polisen valde att arbeta vidare inom det kommunikativa konceptet Om du tror att 

… ska du komma till oss. Kampanjenheterna har sett ut på samma sätt som den första 

kampanjen, men med annan text. Det har handlat om att bredda bilden, att beskriva 

kontrollinslag i var dagen som begränsar den brottsutsattes liv. Polisen är tydlig med vad 

som är brotts ligt i vårt samhälle, att alla är lika inför lagen och att man själv äger sin 

kropp och sitt liv. Polisen visar att man tar frågan på allvar och förstår den brottsutsattes 

situation. 

Polisen talar direkt till den brottsutsatte men också till personer som kan ha en möjlighet 

att nå de brottsutsatta, exempelvis kompisar i skolan, kompisar på nätet, lärare eller 

andra vuxna i skolan. 

Rikspolisstyrelsen har låtit personer inom frivilligorganisationer ta del av dessa tillvägagångs 

sätt och budskap. Likaså har personer som själva lever under heders förtryck 

och har lämnat sin familj läst texterna och bekräftat att Polisen har rätt tilltal. 

32 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

om du tror at t famil jen 

k an bestämma om du 

får bli k är, at t det är 

normalt at t bli inl åst 

ef ter skol an och at t man 

få r finna sig i at t b li 

bortg if t mot s in vil ja … 

...så misstänker vi på polisen att du kan vara utsatt för ett allvarligt brott. Din familj och släkt har rätt att bry sig 

om dig - men inte genom att hota dig, kränka dig eller utsätta dig för våld. Ingen äger någon annans liv, och det 

finns en tydlig lagstiftning för att skydda barn och ungdomar – alla barn och ungdomar. 

Polisen tar den här typen av brott på stort allvar, och därför vill vi göra fler medvetna om att det här är ett brott 

Var – Kanaler och aktiviteter 

· Trafi kreklam/affi scher - kollektivtrafi k Storstockholm och Malmö 

· Internetannonsering 

· Informationssajten – www.polisen.se/komtilloss 

· Affi scher på Folktandvården 

1 (1) 

som ska polisanmälas. Men vi vet också hur svårt det kan vara att göra en anmälan. Därför finns nu en webbplats, 

www.polisen.se/komtilloss, där du kan ta reda på mer om vad du kan göra om du eller någon du känner är utsatt. 

Om det här är en vardag som du känner igen... ...ska du absolut komma till oss. 



PoA-428-1031/07 


33 (38) 


Annette Gille 

14. Övriga aktiviteter 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

Skolportalen www.brottsrummet.se 

www.brottsrummet.se är Brottsförebyggande 

rådets skolportal. Rikspolisstyrelsen har tagit 

fram två interaktiva tecknade serier, en om 

hedersrelaterad brottslighet och en om brott i 

unga parrelationer. De tecknade serierna är 

baserade på autentiska ärenden. Under seriens 

gång får man ta ställning till olika frågor som 

exempelvis kunskapsfrågor. 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Det fi nns även två lärarhandledningar, en för varje tecknad serie, om någon lärare vill 

an vända serierna i undervisningen på exempelvis temaveckor eller andra lektioner. De två 

tecknade interaktiva serierna fi nns också tillgängliga på Polismuseet genom att museibesökarna 

kan ta del av dem enskilt vid en dator eller som en gruppaktivitet. 

En presentation och visning av arbetet med brott i nära relationer samt innehållet på Brottsrummet 

har gjorts för frivilligorganisationer som arbetar mot hedersrelaterat våld. 

’’ 

Polisen har varit väldigt aktiv i arbetet med programmen, med 

upplägg och uttryck. Speciellt imponerad är jag av Polisens samarbete med de 

ideella organisationerna. Utan dessa relationer hade det 

varit mycket svårare att genomföra projektet. 

’’ 

Tina Rapp, webbansvarig, Brottsförebyggande rådet 

Skolforum 

Under några dagar i oktober 2009 presenterades Polisens arbete med brott i nära relationer 

på Sveriges största skolmässa. Budskapen var riktade till lärare och hade en pedagogisk 

grund, lärarna fi ck något de kunde ta med sig hem till sitt arbete med eleverna. Polismuseet 

som var på plats gav även information om Polisens arbete med brottsområdet, lärarhandledningar 

och inbjudan till att arbeta med www.brottsrummet.se. Vid tre tillfällen hölls 

olika s eminarier. 

’’ ’’ 

Vi mötte fl era lärare som visade stort intresse för de 

tecknade serierna och lärarhandledningarna. 

Kristina Norgren, informatör, Polismuseet 

34 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

Om brott i nära relationer på Polismuseet 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Utställning 

Ytterligare ett steg i informationsspridningen är utställningen Hem ljuva hem på Polismuseet 

om mäns våld mot kvinnor. Utställningen invigdes den 3 december 2009 av rikspolischefen 

Bengt Svenson. Utställningen kommer att pågå fram till och med hösten 2010. 

Två autentiska ärenden, ett i nutid (2000-tal) och ett i dåtid (tidigt 1900-tal), skildras genom 

bland annat intervjuer. Besökaren kan ta del av information om brottsområdet genom forskning, 

statistik och information om hur Polisen arbetar. Besökaren kan även sitta ner, titta i 

relevant litteratur och få kontaktuppgifter till myndigheter och organisationer som kan 

hjälpa brottsutsatta. 

Under våren och sommaren 2010 kommer Polismuseet att anordna informationskvällar med 

fokus på hedersrelaterad brottslighet och brott i samkönade parrelationer. 

Interaktiva serier 

De två tecknade interaktiva serierna som är producerade för www.brottsrummet.se fi nns 

även tillgängliga på Polismuseet så att besökarna kan ta del av dem enskilt vid en dator eller 

som en gruppaktivitet. Som gruppaktivitet kan en museipedagog gå igenom serien och deltagarna 

får via mentometerknappar rösta på det svar som de tycker är ”rätt”. Efter röstningen 

sammanställs resultatet och delges deltagarna. Sedan följer en diskussion i gruppen om 

resultatet som framkommit. 

Till dessa serier har även en lärarhandledning tagits fram av museets pedagoger. 

’’ ’’ 

Jag tror att många besökare kommer att beröras djupt och några kommer att 

känna igen sig och kanske våga anmäla. 

Susanne Nyman, projektledare ’Hem ljuva hem’ Polismuseet 

35 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

Informationsspridning på skolor 

om hedersrelaterad brottslighet 

För att sprida information på skolor i Norrköping har 

Rikspolisstyrelsen beviljat medel till Polismyndigheten i 

Östergötlands län (Näpo Norrköping) tillsammans med 

Rädda Barnen (projektägare), socialtjänsten, skolan, 

ungdoms hälsan och kvinnojouren i Norrköping. Syftet har 

varit att öka kunskapen om barns och ungas rättigheter 

utifrån barnkonventionen och om hedersrelaterad brottslighet 

genom projektet ”Det handlar om kärlek – dina rättigheter”. 

Projektet har fokuserat på två delmål, dels att informera 

direkt ut till målgruppen på skolorna, dels att skapa en 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


naturlig mötesplats mellan myndigheter/organisationer och brottsutsatta fl ickor/pojkar. En 

annan viktig del i projektet har varit att bättre samverka kring heders relaterade problem 

med de aktörer i samhället som fi nns runt dessa ungdomar. En hemsida fi nns kopplad till 

projektet: www.dinarattigheter.se. 

Eftersom detta arbete har varit framgångsrikt kommer det under 2010 att spridas nationellt, 

med början i fyra län. Fler län har dock visat intresse för att starta liknande arbeten. Inför 

den nationella spridningen har projektet tagit fram en handbok, instruktionsfi lm och utställningsmaterial 

för att underlätta starten av liknande projekt. 

Informationsspridning på bland annat 

Euro pride 2008 

Eller är den 

verkligen det? 

Känner du att du har rätt att älska vem du vill utan 

att någon lägger sig i ditt val. Välkommen att diskutera 

din kärlek och dina rättigheter med oss. 

På din skola 16 - 20 mars 

www.dinarattigheter.se 

’’ 

Vi visar på att vi tillsammans fi nns till för alla barn som blir utsatta 

för våld, hot eller andra kränkningar och att de ska våga ta kontakt 

med oss om deras rättigheter kränks. Projektet Det handlar om kärlek 

har bidragit till att fl er barn och ungdomar vet om sina rättigheter 

’’ 

och vart de ska vända sig när de kränks. 

Sara Mühling, projektledare, Rädda Barnen 

Polismyndigheten i Stockholms län har i 

sam arbete med Rikspolisstyrelsen informerat 

vid Europride 2008 och Europeiska gaypolisnätverkets 

konferens i Barcelona 2008. 

Syftet var att få fl er att anmäla brott i samkönade 

par relationer, och att få fl er ungdomar som utsätts för brott inom familjen att anmäla det. 

En informationsbroschyr, Att vara sig själv är inte ett brott - om brott i samkönade pa rrelationer, 

har även tagits fram till Europridefestivalen. Projektet Brott i nära relationer deltog 

även i RFSL:s seminarieverksamhet under festivalen. 

36 (38) 


Kärlek 

Styrka 

Systerskap 

TJEJJOUREN 

I NORRKÖPING 

I NORRKÖPING 

KVINNOJOUREN

Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Konferens – förebygg hedersrelaterat våld och förtryck 

Rikspolisstyrelsen, Skolverket samt Ungdomsstyrelsen anordnade under oktober 2009 

samverkanskonferensen Förebygg hedersrelaterat våld och förtryck - vad kan vi göra tillsammans? 

Målgruppen var personer med chefsbefattning från skola, socialtjänst, polis samt 

kultur och fritidsförvaltning som under två dagar fokuserade på hur samhällets institutioner 

kan förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. 

Konferensen var uppskattad bland deltagarna och fi ck mycket bra betyg i utvärderingen. I 

samband med konferensen skrev rikspolischefen, generaldirektören för Ungdoms styrelsen 

och generaldirektören för Skolverket en debattartikel som publicerades i ett antal 

lokaltidningar. 

’’ 

För mig kändes det därför otroligt bra att vi tre: Ungdomsstyrelsen, 

Rikspolisstyrelsen och Skolverket lyckades göra konferensen 

tillsammans. Jag tror det ökar trovärdigheten för dem som vi 

riktar våra utbildningsinsatser till. 

’’ 

Lisa Modée, utredare, Ungdomsstyrelsen 

Nationellt informations- och samverkansprojekt om hedersrelaterat våld och förtryck 

Rikspolisstyrelsen har beviljat medel till Länsstyrelsen Östergötland för att utveckla och 

an ordna regionala samverkanskonferenser om hedersrelaterat våld och förtryck med hjälp 

av Länsstyrelsen Dalarna, Länsstyrelsen Norrbotten samt Länsstyrelsen Gävleborg. Målgruppen 

är polis, åklagare, socialtjänst, kultur- och fritidsförvaltning, fl yktingmottagning, 

skola, landsting samt frivilligorganisationer. 

Samverkanskonferenserna kommer att hållas i början av 2010 för att sedan i september ha 

en återträff, med syfte att deltagarna ska dela med sig av hur arbetet har fortlöpt. 

’’ Juno Blom, samordnare, Länsstyrelsen Östergötland 

Vi behöver fl ytta fram positionerna när det gäller arbetet med 

brottsutsatta fl ickor och pojkar. För att vi ska kunna göra det 

krävs att vi samarbetar över yrkesgränserna. 

’’ 

’’ ’’ 

Bra när helhetsbilden för hur man ska samverka är utformad för hela länet. 

Det ger trygghet för individen att få rätt hjälp. 

Frida Azadi, samordnare, Länsstyrelsen Dalarna 

37 (38) 


Annette Gille 

Datum 

Datum 

2010-01-07 

2009-12-03 

1 (1) 


PoA-428-1031/07 


Interaktiv teater i Gävleborg 

Polismyndigheten i Gävleborg bjöd in andra samverkansparter i länet till en föreställning 

om brott i nära relationer med teatergruppen Vardagens Dramatik. Med egna refl ektioner 

och frågor till de medverkande skådespelarna fi ck alla bidra med sitt perspektiv. 

’’ 

Länsstyrelsen och Polismyndigheten i Gävleborgs län har ett pågående samverkansarbete 

för att motverka våld i nära relationer och genom er konferens 

”Brott i nära relation” stärktes och förtydligades vårt gemensamma ansvar för 

dessa frågor. Dagen blev sannerligen en skjuts framåt! 

’’ 

’’ 

’’ 

Karin Sandgren, samordnare, Länsstyrelsen i Gävleborg 

Sjukvården, åklagarna, socialtjänsten, stödorganisationer - de är alla 

enormt viktiga under processen. Det betonade våra utredare hela tiden. 

Vi måste hjälpa varandra att bli bättre. Det var just utredarnas kommen tarer 

vi utgick ifrån när vi väckte idén att bjuda in externa parter till en dag 

tillsammans med oss och teatergruppen Vardagens dramatik. 

Ulrika Hjerpe, informationschef, Polismyndigheten i Gävleborgs län 

Polisen.se 

Innehållet på Polisens externa webbplats har 

kompletterats kontinuerligt under perioden. 

Texter har utvecklats för att svara mot 

allmänhetens efterfrågan på information. 

På webbplatsens första sida fi nns en särskild 

banner som hänvisar till kampanjwebbplatsen 

www.polisen.se/komtilloss 

En informationsfi lm om vad som händer när 

man gjort en polisanmälan har producerats 

eftersom många upplever situationen med 

poliser och åklagare som komplicerad. Med 

fi lmen vill Polisen förtydliga hur arbetet med 

en anmälan går till och vilka ansvars områden 

olika aktörer har. Filmen fi nns tillgänglig för 

allmänheten på www.polisen.se. 

’’ ’’ 

I mina ögon är detta ett kanonbra initiativ som kompletterar den övriga 

informationen riktad till brottsoffer på polisen.se på ett bra sätt. 

Stefan Carlsson, informatör, polismyndigheten i Jönköpings län 

38 (38)

Bilaga 2 - Polisen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?