PLAN FÖR FRILUFTSLEDER SAMT NATURINVENTERING - Sipoo

5.4 Natura 2000 naturtyper
7
Alla de i naturvårdslagen nämnda skyddade naturtyperna, skogslagens viktiga livsmiljöer och
METSO-programmets naturtyper finns också som med i Europeiska unionens Natura 2000 program
som naturtyper av betydelse för naturskyddet inom unionen (Airaksinen & Karttunen 2001). De Natura
2000 naturtyper som påträffats i Sibbo storskog finns uppräknade i bilaga 2.
Mossar och deras kombinationstyper ingår i Natura-naturtypen skogbevuxna myrar, som är en av
unionens prioriterade naturtyper. Mossarna i Sibbo storskog är tämligen små rismossar, men många
av dem är i naturtillstånd eller nära naturtillstånd.
Tjärnarna och småsjöarna i Sibbo storskog hör till Natura-naturtypen dystrofa sjöar och småvatten.
Tjärnarna och sjöarna är också värdefulla för landskapet. Det finns rikligt med obebyggd strandlinje
och speciellt de större sjöarna har stor betydelse också ur rekreationssynvinkel.
Ängsområdena i Sibbo storskog hör till Natura naturtyperna slåtterängar i låglandet (Alopecurus
pratensis, Sanguisorba officinalis), högörtsängar och artrika torra-friska låglandsgräsmarker av
fennoskandisk typ. Den sistnämnda är en av gemenskapens prioriterade naturtyper.
5.5 Vårdbiotoper
Vårdbiotoper är kulturpåverkade naturtyper. Värdefulla vårdbiotoper finns nämnda bland naturvårdlagens
skyddade naturtyper, METSO-programmets värdefulla naturtyper och i EG:s habitatdirektiv.
Vårdbiotoper i Sibbo storskog består av olika halvöppna betesmarker och ängar.
Finlands miljöcentral har ansett att ängarna i Hindsby och längs Sibbo ås sidoflöde Byabäcken är
regionalt betydelsefulla kulturlandskap (Pykälä & Bonn 2000). Till landskapshelheten hör utöver de
öppna ängarna också skogsbeten och hagmarker. Forststyrelsen har gjort en skötselplan för kulturlandskapet
i Hindsby (Kanerva 2003).
Betet på Kalkbruksbergets gamla skogsbete har fortgått obrutet från 1980-talet (Dick Sjöblom,
meddelande 12.5.2006). Kalkbruksbergets skogsbete betas av får men på vallbetet hålls också nötkreatur.
Floran på betesmarkerna i Sottungsby har inte just undersökts. Typiska arter för torra ängar
är t.ex. ängsklocka (Campanula patula) och blåsuga (Ajuga pyramidalis), vilka växer på Palmängen
norr om Kalkbruksberget (Ojala 2005).
6 DJUR, VÄXTER OCH SVAMPAR I SIBBO STORSKOG
Fåglar
Många forskare och amatörornitologer har under årens lopp samlat information om fågelfaunan.
Antalet arter i vinterfågelräkningarna är 64 (Hildén 2005). Antalet häckande fågelarter under sommaren
är betydligt större. Enbart i Hindsbyskogen har 70 häckande arter konstaterats (Solonen
1991). I forskningsprojektet Biodiversity Assessment Tools observerades 82 arter (BioAssess project
2002).
Fyra hotade fågelarter häckar i Sibbo storskog: skrattmås, ortolansparv, liten hackspett och gransångare.
Alla dessa har klassificerats som sårbara arter (VU). Antalet missgynnade arter (NT) som
observerats under de senaste åren är 19 (bilaga 3).